|

Följ

Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?

Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker

Lästid: 6 min

Artikel Information

JC

SKRIVEN AV
SKRIVEN AV

Johan Cederholm

GRANSKAD AV
GRANSKAD AV

Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.

GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM

Ett extra sovrum, ett större kök eller ett uterum som ska gå att använda året runt. När huset ska byggas ut handlar det mesta av planeringen om rummen. Det som avgör om tillbyggnaden blir lyckad på lång sikt finns ändå under golvet. Den nya delen ska stå stadigt på egen hand och samtidigt sitta ihop med ett hus som kanske har stått på samma plats i femtio år. Här får du veta hur du väljer grund till tillbyggnaden och hur den nya delen ansluts till huset, så att det inte blir sprickor och glipor i skarven några år senare.

Kort svar

Tre saker avgör vilken grund en tillbyggnad ska ha: vad marken tål där den ska stå, hur det befintliga huset är grundlagt och vad tillbyggnaden ska användas till. Platta på mark är vanligast, men krypgrund, plintar, källare och pålar förekommer också. Ofta är det befintliga huset bredvid som styr valet mer än tillbyggnaden själv.

Den största risken sitter i skarven, eftersom den nya delen rör sig mer än huset under sina första år. Därför byggs tillbyggnaden oftast som en egen byggnad med en rörelsefog där de två möts. En rörelsefog är en medveten glipa som täcks över så att den inte syns. Börja med att ta reda på hur huset och marken ser ut. Låt sedan en konstruktör, alltså en ingenjör som räknar på hur byggnader bär sin tyngd, rita både grunden och anslutningen.

Varför blir det sprickor mellan tillbyggnad och hus?

När ett hus byggs pressar tyngden ihop jorden under grunden en aning. Det kallas sättning och är helt normalt. Det mesta av sättningen sker under de första åren. Sedan står huset i stort sett still.

En ny tillbyggnad börjar om från noll. Även en välbyggd grund på välpackad mark kan sjunka några millimeter de första åren, och på lera eller lös jord kan det bli betydligt mer. Om den nya delen sitter stumt ihop med den gamla drar den i huset när den rör sig. Då hamnar sprickan där väggarna möts.

Skillnaden blir större när delarna skiljer sig åt på något av de här sätten:

  • Tyngd. En lätt tillbyggnad av trä och ett tungt hus av tegel eller betong pressar marken olika mycket.

  • Djup. Om den nya grunden ligger grundare än den gamla kan tjälen flytta den ena delen men inte den andra. Tjäle är när vatten i marken fryser och lyfter jorden.

  • Underlag. Om huset står på berg eller pålar och tillbyggnaden på jord, är det bara tillbyggnaden som sjunker.

Ett vanligt exempel är ett sovrum på 20 kvadratmeter som gjuts på en platta, intill ett hus med krypgrund. Efter två vintrar syns en spricka i hörnet där de nya och gamla väggarna möts, och en taklist har börjat glipa. Ingen av delarna är felbyggd på egen hand. Det är mötet mellan dem som inte tål att de rör sig olika.

Börja med att ta reda på vad huset står på

Innan den nya grunden kan väljas behöver du veta hur den gamla är gjord. Tre frågor är viktigast:

  1. Vilken grundtyp har huset? Platta på mark, krypgrund, källare, torpargrund eller plintar.

  2. Hur djupt ligger sulan? Sulan är den breda betongfoten längst ner under grundmuren. Det är den som bär huset. Hur djupt den ligger påverkar hur nära och hur djupt det går att gräva för tillbyggnaden.

  3. Står huset på pålar? Pålar är långa pelare som för ner husets tyngd till fast mark eller berg.

Ritningar från kommunens bygglovsarkiv ger ofta svaret. Om de saknas finns det ledtrådar att titta efter när du vill veta vilken typ av grund huset har.

Den tredje frågan är extra viktig i äldre hus på lera. Grävning och en ny dränering intill huset kan sänka grundvattnet. Om det finns träpålar under huset kan de ta skada när de inte längre står under vatten. Det behöver därför vara känt innan någon börjar gräva.

Marken närmast huset är ofta tomtens sämsta

När huset byggdes grävdes en grop för grunden. När grunden var klar fylldes utrymmet runt den igen, ofta med de jordmassor som redan låg på tomten. Den jorden kallas återfyllning, och den ligger precis där tillbyggnaden ska stå.

Återfyllning kan vara dåligt packad och innehålla matjord, stenar eller gamla byggrester. Därför bär den ofta sämre än den orörda marken bara några meter längre ut. Att resten av tomten är fast säger alltså inte så mycket om just den remsan. Ofta behöver den gamla fyllningen grävas bort och ersättas med packad sten. Det är ett vanligt markarbete inför en tillbyggnad.

Om huset ligger på lera i en sluttning eller på gammal utfyllnad, är det klokt att låta en geotekniker undersöka platsen. En geotekniker är expert på jord och mark. En geoteknisk undersökning av tomten visar vad marken tål och hur djupt det är till fast botten. Resultatet styr både grundtypen och hur anslutningen ska göras.

Vilka grundtyper passar en tillbyggnad?

Alla vanliga grundtyper går att använda för en tillbyggnad. Här är vad som är värt att veta om var och en när den ska byggas intill ett befintligt hus.

Platta på mark: vanligast, men se upp med golvhöjden

En betongplatta direkt på ett isolerat underlag av sten är ofta det enklaste valet. Det gäller särskilt när tillbyggnaden ska vara uppvärmd och marken är fast. Hur plattan byggs upp lager för lager förklarar vi när vi går igenom hur man gjuter en husgrund.

Det som ofta överraskar är golvhöjden. Det nya golvet bör hamna i samma höjd som husets golv, annars blir det en tröskel eller ett trappsteg mellan rummen. Har huset, krypgrund ligger golvet ofta flera trappsteg ovanför marken. För att en platta ska nå samma höjd måste den då byggas upp högt med sten och isolering. Det går bra, men det behöver bestämmas innan grunden ritas.

Krypgrund: följer ett hus med krypgrund

Har huset krypgrund blir en tillbyggnad på krypgrund ofta den naturliga fortsättningen. Golven hamnar då i samma höjd utan mycket uppfyllnad, och grundtypen fungerar också bra på en tomt som lutar. Vad som händer med luften under golven när de två grunderna möts tar vi upp i avsnittet om anslutningen.

Plintar: för lätta tillbyggnader

Ett vindfång, en entré eller ett uterum kan ofta stå på plintar. Plintar är fristående pelare av betong som bär byggnaden på några få punkter. De kräver lite grävning och passar bra i sluttningar. Eftersom varje plint bär mycket på en liten yta är de däremot känsliga för lös mark och tjäle. Vanliga svagheter och hur de förebyggs beskrivs i artikeln om plintgrund.

Källare: när tomten sluttar

Om tomten sluttar kraftigt, eller om huset har källare, kan en källare under tillbyggnaden ge mycket extra yta. Det betyder samtidigt att det grävs djupt intill husets grund, vilket kräver särskild planering. Vad det innebär beskriver vi i avsnittet om grävning intill huset längre ner.

Pålad grund: när marken är lös

På lera eller torv där den fasta marken ligger djupt, kan tillbyggnaden behöva stå på pålar. Det gäller särskilt om huset självt är pålat, eftersom en tillbyggnad direkt på leran då sjunker medan huset står still. Vilka påltyper som används och vad som styr priset går vi igenom i artikeln om pålning av villa.

Matcha den nya grunden mot den gamla

Tabellen visar vanliga utgångslägen. Den är en hjälp för att förstå förslaget du får, inte en färdig lösning för ditt hus.

Det befintliga huset står på

Vanlig inriktning för tillbyggnaden

Anslutningen mot huset

Platta på fast mark

Platta på mark

Rörelsefog, eller fast koppling om konstruktören bedömer att delarna rör sig lika

Krypgrund

Krypgrund, eller platta med uppbyggd golvhöjd

Rörelsefog

Källare

Källare, krypgrund eller platta beroende på hur tomten lutar

Rörelsefog och försiktig grävning intill källarväggen

Torpargrund eller stengrund

En egen grund som är skyddad mot tjäle

Rörelsefog, eftersom en gammal grund ofta rör sig lite med årstiderna

Pålar

Pålad grund

Fast koppling kan fungera när båda delarna står på fast botten

Berg

Grund som gjuts mot berget

Fast koppling fungerar ofta när båda delarna står på berg

Så ansluts tillbyggnaden utan rörelseproblem

Grunden i sig är bara halva jobbet. Det som avgör om tillbyggnaden håller i många år är hur den möter huset.

Rörelsefog: låt delarna röra sig var för sig

Den vanligaste lösningen är att bygga tillbyggnaden som en egen byggnad som står intill huset. I Svenskt Träs byggbeskrivning för tillbyggnader beskrivs tillbyggnaden just som en egen byggnad. De två delarna ska tåla att röra sig lite mot varandra utan skador, och anslutningen görs som en rörelsefog som döljs bakom lister eller foder.

En rörelsefog fungerar bara om den går genom hela konstruktionen och inte bara genom grunden:

  • Grunden. Den nya plattan eller muren gjuts en bit från den gamla i stället för fast i den.

  • Ytterväggen. Skarven täcks med en list eller ett foder som får glida lite.

  • Taket. Plåten över skarven ska tåla att delarna rör sig mot varandra.

  • Golv och innerväggar. Övergången görs med en tröskel eller list, i stället för ett golv som läggs i ett stycke över skarven.

Rör, elkablar och golvvärme som går över skarven behöver också kunna följa med. En stel koppling mitt i fogen kan annars spricka eller börja läcka.

Fast ihopkoppling: bara när delarna rör sig lika

Ibland gjuts den nya grunden ihop med den gamla, till exempel genom att stålstänger borras in i husets grund och gjuts in i den nya. Det ger en övergång utan synlig fog. Men det fungerar bara när båda delarna vilar på samma sorts fasta underlag, till exempel när båda står på berg, eller på pålar ner till fast botten. Om en tillbyggnad som står på jord kopplas fast i ett hus som står på berg får skarven ta hela rörelsen.

Ett liknande misstag är att låta en del av tillbyggnaden vila på husets gamla grundmur för att spara in på grunden. Den gamla grunden är byggd för det hus som stod där då, och extra tyngd kan få den att sätta sig på nytt. Om det ändå görs ska det vara beräknat av en konstruktör.

Gräv inte djupare än husets grund utan en plan

Den nya grunden grävs ofta ut tätt intill den gamla. Det är jorden under och bredvid husets sula som håller huset uppe. Om gropen går djupare än sulan kan den jorden rasa ut eller pressas undan, och då kan huset sjunka i just det hörnet.

Ska tillbyggnaden ha en djupare grund än huset, till exempel en källare, kan husets egen grund behöva förlängas nedåt först. Hur det görs bit för bit beskrivs i artikeln om understöpning av husgrund. En grop intill en husgrund är också farlig att arbeta i, och Arbetsmiljöverket beskriver riskerna vid markarbete och grävning. Gropen ska därför säkras mot ras.

Samma skydd mot tjäle runt hela huset

Under ett uppvärmt hus fryser marken sällan djupt, men vid hörn och kanter når kylan längre ner. En tillbyggnad ger huset nya hörn och kanter. Där behöver den nya grunden antingen ligga så djupt att marken inte fryser eller skyddas med isolering i marken utanför.

Om tillbyggnaden är sämre skyddad än huset kan den lyftas lite varje vinter medan huset står still. Det gäller särskilt kalla tillbyggnader som ett garage eller ett ouppvärmt uterum, där ingen värme från rummen håller marken varm. Hur tjälen arbetar i marken och vilka skador den ger förklaras i artikeln om tjälskador på husgrunden.

Dräneringen ska fungera runt båda delarna

Längs den vägg där tillbyggnaden ska stå ligger oftast husets dränering, alltså rören i marken som leder bort vatten från grunden. När tillbyggnaden byggs hamnar de rören under eller innanför den nya delen. Samma byggbeskrivning från Svenskt Trä betonar att den befintliga dräneringen inte får sluta fungera, och att dräneringen för gammalt och nytt behöver samordnas.

I praktiken dras dräneringen om runt tillbyggnadens yttre kant och kopplas ihop med den gamla, så att vattnet fortfarande har en väg bort. Eftersom marken ändå är uppgrävd är det också ett bra tillfälle att se över skicket på resten av husets dränering.

Tänk också på takvattnet. Tillbyggnaden får egna stuprör, och innerhörnet där de två taken möts samlar mycket vatten vid kraftiga regn. Vattnet ska ledas bort från grunden och inte släppas ut i hörnet vid skarven.

Krypgrund: tänk på luften under husets golv

Har huset krypgrund sitter det ventiler i grundmuren som släpper in uteluft under golvet. Om tillbyggnaden byggs framför en sådan vägg kan ventilerna hamna under den nya delen eller täckas helt. Då ändras luftflödet i den gamla grunden, och fukten kan öka i ett utrymme där den redan är känslig.

Lösningen kan vara att ta upp nya ventiler på andra sidor av huset. Ett annat alternativ är att planera de två grunderna som ett gemensamt utrymme som hålls torrt med en avfuktare. Varför fukten i en krypgrund påverkas så lätt hänger ihop med hur luften kyls ner under huset. Det är värt att förstå innan väggen byggs för.

Täta skarven mot vatten och radon

Skarven mellan den nya grunden och husets sockel är en naturlig väg in för regnvatten. Den är också en möjlig väg in för radon, en osynlig gas från marken som kan skada lungorna. Fogen ska därför tätas med ett material som tål att delarna rör sig. Marken ska dessutom luta bort från huset, även i innerhörnet mellan de två delarna. Ett hörn där marken lutar in mot skarven samlar vatten vid varje regn.

Ett extra sovrum, ett större kök eller ett uterum som ska gå att använda året runt. När huset ska byggas ut handlar det mesta av planeringen om rummen. Det som avgör om tillbyggnaden blir lyckad på lång sikt finns ändå under golvet. Den nya delen ska stå stadigt på egen hand och samtidigt sitta ihop med ett hus som kanske har stått på samma plats i femtio år. Här får du veta hur du väljer grund till tillbyggnaden och hur den nya delen ansluts till huset, så att det inte blir sprickor och glipor i skarven några år senare.

Kort svar

Tre saker avgör vilken grund en tillbyggnad ska ha: vad marken tål där den ska stå, hur det befintliga huset är grundlagt och vad tillbyggnaden ska användas till. Platta på mark är vanligast, men krypgrund, plintar, källare och pålar förekommer också. Ofta är det befintliga huset bredvid som styr valet mer än tillbyggnaden själv.

Den största risken sitter i skarven, eftersom den nya delen rör sig mer än huset under sina första år. Därför byggs tillbyggnaden oftast som en egen byggnad med en rörelsefog där de två möts. En rörelsefog är en medveten glipa som täcks över så att den inte syns. Börja med att ta reda på hur huset och marken ser ut. Låt sedan en konstruktör, alltså en ingenjör som räknar på hur byggnader bär sin tyngd, rita både grunden och anslutningen.

Varför blir det sprickor mellan tillbyggnad och hus?

När ett hus byggs pressar tyngden ihop jorden under grunden en aning. Det kallas sättning och är helt normalt. Det mesta av sättningen sker under de första åren. Sedan står huset i stort sett still.

En ny tillbyggnad börjar om från noll. Även en välbyggd grund på välpackad mark kan sjunka några millimeter de första åren, och på lera eller lös jord kan det bli betydligt mer. Om den nya delen sitter stumt ihop med den gamla drar den i huset när den rör sig. Då hamnar sprickan där väggarna möts.

Skillnaden blir större när delarna skiljer sig åt på något av de här sätten:

  • Tyngd. En lätt tillbyggnad av trä och ett tungt hus av tegel eller betong pressar marken olika mycket.

  • Djup. Om den nya grunden ligger grundare än den gamla kan tjälen flytta den ena delen men inte den andra. Tjäle är när vatten i marken fryser och lyfter jorden.

  • Underlag. Om huset står på berg eller pålar och tillbyggnaden på jord, är det bara tillbyggnaden som sjunker.

Ett vanligt exempel är ett sovrum på 20 kvadratmeter som gjuts på en platta, intill ett hus med krypgrund. Efter två vintrar syns en spricka i hörnet där de nya och gamla väggarna möts, och en taklist har börjat glipa. Ingen av delarna är felbyggd på egen hand. Det är mötet mellan dem som inte tål att de rör sig olika.

Börja med att ta reda på vad huset står på

Innan den nya grunden kan väljas behöver du veta hur den gamla är gjord. Tre frågor är viktigast:

  1. Vilken grundtyp har huset? Platta på mark, krypgrund, källare, torpargrund eller plintar.

  2. Hur djupt ligger sulan? Sulan är den breda betongfoten längst ner under grundmuren. Det är den som bär huset. Hur djupt den ligger påverkar hur nära och hur djupt det går att gräva för tillbyggnaden.

  3. Står huset på pålar? Pålar är långa pelare som för ner husets tyngd till fast mark eller berg.

Ritningar från kommunens bygglovsarkiv ger ofta svaret. Om de saknas finns det ledtrådar att titta efter när du vill veta vilken typ av grund huset har.

Den tredje frågan är extra viktig i äldre hus på lera. Grävning och en ny dränering intill huset kan sänka grundvattnet. Om det finns träpålar under huset kan de ta skada när de inte längre står under vatten. Det behöver därför vara känt innan någon börjar gräva.

Marken närmast huset är ofta tomtens sämsta

När huset byggdes grävdes en grop för grunden. När grunden var klar fylldes utrymmet runt den igen, ofta med de jordmassor som redan låg på tomten. Den jorden kallas återfyllning, och den ligger precis där tillbyggnaden ska stå.

Återfyllning kan vara dåligt packad och innehålla matjord, stenar eller gamla byggrester. Därför bär den ofta sämre än den orörda marken bara några meter längre ut. Att resten av tomten är fast säger alltså inte så mycket om just den remsan. Ofta behöver den gamla fyllningen grävas bort och ersättas med packad sten. Det är ett vanligt markarbete inför en tillbyggnad.

Om huset ligger på lera i en sluttning eller på gammal utfyllnad, är det klokt att låta en geotekniker undersöka platsen. En geotekniker är expert på jord och mark. En geoteknisk undersökning av tomten visar vad marken tål och hur djupt det är till fast botten. Resultatet styr både grundtypen och hur anslutningen ska göras.

Vilka grundtyper passar en tillbyggnad?

Alla vanliga grundtyper går att använda för en tillbyggnad. Här är vad som är värt att veta om var och en när den ska byggas intill ett befintligt hus.

Platta på mark: vanligast, men se upp med golvhöjden

En betongplatta direkt på ett isolerat underlag av sten är ofta det enklaste valet. Det gäller särskilt när tillbyggnaden ska vara uppvärmd och marken är fast. Hur plattan byggs upp lager för lager förklarar vi när vi går igenom hur man gjuter en husgrund.

Det som ofta överraskar är golvhöjden. Det nya golvet bör hamna i samma höjd som husets golv, annars blir det en tröskel eller ett trappsteg mellan rummen. Har huset, krypgrund ligger golvet ofta flera trappsteg ovanför marken. För att en platta ska nå samma höjd måste den då byggas upp högt med sten och isolering. Det går bra, men det behöver bestämmas innan grunden ritas.

Krypgrund: följer ett hus med krypgrund

Har huset krypgrund blir en tillbyggnad på krypgrund ofta den naturliga fortsättningen. Golven hamnar då i samma höjd utan mycket uppfyllnad, och grundtypen fungerar också bra på en tomt som lutar. Vad som händer med luften under golven när de två grunderna möts tar vi upp i avsnittet om anslutningen.

Plintar: för lätta tillbyggnader

Ett vindfång, en entré eller ett uterum kan ofta stå på plintar. Plintar är fristående pelare av betong som bär byggnaden på några få punkter. De kräver lite grävning och passar bra i sluttningar. Eftersom varje plint bär mycket på en liten yta är de däremot känsliga för lös mark och tjäle. Vanliga svagheter och hur de förebyggs beskrivs i artikeln om plintgrund.

Källare: när tomten sluttar

Om tomten sluttar kraftigt, eller om huset har källare, kan en källare under tillbyggnaden ge mycket extra yta. Det betyder samtidigt att det grävs djupt intill husets grund, vilket kräver särskild planering. Vad det innebär beskriver vi i avsnittet om grävning intill huset längre ner.

Pålad grund: när marken är lös

På lera eller torv där den fasta marken ligger djupt, kan tillbyggnaden behöva stå på pålar. Det gäller särskilt om huset självt är pålat, eftersom en tillbyggnad direkt på leran då sjunker medan huset står still. Vilka påltyper som används och vad som styr priset går vi igenom i artikeln om pålning av villa.

Matcha den nya grunden mot den gamla

Tabellen visar vanliga utgångslägen. Den är en hjälp för att förstå förslaget du får, inte en färdig lösning för ditt hus.

Det befintliga huset står på

Vanlig inriktning för tillbyggnaden

Anslutningen mot huset

Platta på fast mark

Platta på mark

Rörelsefog, eller fast koppling om konstruktören bedömer att delarna rör sig lika

Krypgrund

Krypgrund, eller platta med uppbyggd golvhöjd

Rörelsefog

Källare

Källare, krypgrund eller platta beroende på hur tomten lutar

Rörelsefog och försiktig grävning intill källarväggen

Torpargrund eller stengrund

En egen grund som är skyddad mot tjäle

Rörelsefog, eftersom en gammal grund ofta rör sig lite med årstiderna

Pålar

Pålad grund

Fast koppling kan fungera när båda delarna står på fast botten

Berg

Grund som gjuts mot berget

Fast koppling fungerar ofta när båda delarna står på berg

Så ansluts tillbyggnaden utan rörelseproblem

Grunden i sig är bara halva jobbet. Det som avgör om tillbyggnaden håller i många år är hur den möter huset.

Rörelsefog: låt delarna röra sig var för sig

Den vanligaste lösningen är att bygga tillbyggnaden som en egen byggnad som står intill huset. I Svenskt Träs byggbeskrivning för tillbyggnader beskrivs tillbyggnaden just som en egen byggnad. De två delarna ska tåla att röra sig lite mot varandra utan skador, och anslutningen görs som en rörelsefog som döljs bakom lister eller foder.

En rörelsefog fungerar bara om den går genom hela konstruktionen och inte bara genom grunden:

  • Grunden. Den nya plattan eller muren gjuts en bit från den gamla i stället för fast i den.

  • Ytterväggen. Skarven täcks med en list eller ett foder som får glida lite.

  • Taket. Plåten över skarven ska tåla att delarna rör sig mot varandra.

  • Golv och innerväggar. Övergången görs med en tröskel eller list, i stället för ett golv som läggs i ett stycke över skarven.

Rör, elkablar och golvvärme som går över skarven behöver också kunna följa med. En stel koppling mitt i fogen kan annars spricka eller börja läcka.

Fast ihopkoppling: bara när delarna rör sig lika

Ibland gjuts den nya grunden ihop med den gamla, till exempel genom att stålstänger borras in i husets grund och gjuts in i den nya. Det ger en övergång utan synlig fog. Men det fungerar bara när båda delarna vilar på samma sorts fasta underlag, till exempel när båda står på berg, eller på pålar ner till fast botten. Om en tillbyggnad som står på jord kopplas fast i ett hus som står på berg får skarven ta hela rörelsen.

Ett liknande misstag är att låta en del av tillbyggnaden vila på husets gamla grundmur för att spara in på grunden. Den gamla grunden är byggd för det hus som stod där då, och extra tyngd kan få den att sätta sig på nytt. Om det ändå görs ska det vara beräknat av en konstruktör.

Gräv inte djupare än husets grund utan en plan

Den nya grunden grävs ofta ut tätt intill den gamla. Det är jorden under och bredvid husets sula som håller huset uppe. Om gropen går djupare än sulan kan den jorden rasa ut eller pressas undan, och då kan huset sjunka i just det hörnet.

Ska tillbyggnaden ha en djupare grund än huset, till exempel en källare, kan husets egen grund behöva förlängas nedåt först. Hur det görs bit för bit beskrivs i artikeln om understöpning av husgrund. En grop intill en husgrund är också farlig att arbeta i, och Arbetsmiljöverket beskriver riskerna vid markarbete och grävning. Gropen ska därför säkras mot ras.

Samma skydd mot tjäle runt hela huset

Under ett uppvärmt hus fryser marken sällan djupt, men vid hörn och kanter når kylan längre ner. En tillbyggnad ger huset nya hörn och kanter. Där behöver den nya grunden antingen ligga så djupt att marken inte fryser eller skyddas med isolering i marken utanför.

Om tillbyggnaden är sämre skyddad än huset kan den lyftas lite varje vinter medan huset står still. Det gäller särskilt kalla tillbyggnader som ett garage eller ett ouppvärmt uterum, där ingen värme från rummen håller marken varm. Hur tjälen arbetar i marken och vilka skador den ger förklaras i artikeln om tjälskador på husgrunden.

Dräneringen ska fungera runt båda delarna

Längs den vägg där tillbyggnaden ska stå ligger oftast husets dränering, alltså rören i marken som leder bort vatten från grunden. När tillbyggnaden byggs hamnar de rören under eller innanför den nya delen. Samma byggbeskrivning från Svenskt Trä betonar att den befintliga dräneringen inte får sluta fungera, och att dräneringen för gammalt och nytt behöver samordnas.

I praktiken dras dräneringen om runt tillbyggnadens yttre kant och kopplas ihop med den gamla, så att vattnet fortfarande har en väg bort. Eftersom marken ändå är uppgrävd är det också ett bra tillfälle att se över skicket på resten av husets dränering.

Tänk också på takvattnet. Tillbyggnaden får egna stuprör, och innerhörnet där de två taken möts samlar mycket vatten vid kraftiga regn. Vattnet ska ledas bort från grunden och inte släppas ut i hörnet vid skarven.

Krypgrund: tänk på luften under husets golv

Har huset krypgrund sitter det ventiler i grundmuren som släpper in uteluft under golvet. Om tillbyggnaden byggs framför en sådan vägg kan ventilerna hamna under den nya delen eller täckas helt. Då ändras luftflödet i den gamla grunden, och fukten kan öka i ett utrymme där den redan är känslig.

Lösningen kan vara att ta upp nya ventiler på andra sidor av huset. Ett annat alternativ är att planera de två grunderna som ett gemensamt utrymme som hålls torrt med en avfuktare. Varför fukten i en krypgrund påverkas så lätt hänger ihop med hur luften kyls ner under huset. Det är värt att förstå innan väggen byggs för.

Täta skarven mot vatten och radon

Skarven mellan den nya grunden och husets sockel är en naturlig väg in för regnvatten. Den är också en möjlig väg in för radon, en osynlig gas från marken som kan skada lungorna. Fogen ska därför tätas med ett material som tål att delarna rör sig. Marken ska dessutom luta bort från huset, även i innerhörnet mellan de två delarna. Ett hörn där marken lutar in mot skarven samlar vatten vid varje regn.

Osäker på om din husgrund behöver åtgärdas?

Vi hjälper dig att bedöma grundens skick och hitta rätt lösning för ditt hus.

Från idé till färdig grund: ordningen som fungerar

  1. Samla underlaget om hus och mark innan något ritas.

  2. Bestäm vad tillbyggnaden ska användas till, både nu och längre fram. Ett varmt rum, ett kallt förråd och ett rum som kanske ska få en våning ovanpå ställer olika krav på grunden.

  3. Be om en ritning av anslutningen. Den ska visa hur rörelsefogen går genom grund, vägg och tak, inte bara hur själva grunden ser ut.

  4. Kontrollera vad som gäller för lov. Boverket beskriver när en tillbyggnad kräver bygglov och när den kan göras utan. Reglerna ändrades den 1 december 2025, så fråga kommunen vad som gäller för just ditt hus.

  5. Be om offerter som beskriver anslutningen, inte bara grunden. Konsumentverkets råd om hantverkare och renovering hjälper dig att få ett tydligt avtal.

  6. Fotografera under bygget. Ta bilder på dräneringen, anslutningen och skarven innan marken fylls igen och väggarna kläs. Bilderna är värdefulla om något behöver lagas senare.

  7. Håll ett öga på skarven de första vintrarna. Det är då den nya delen rör sig mest.

Vad påverkar kostnaden för grunden till en tillbyggnad?

Det som ofta gör grunden till en tillbyggnad dyrare än väntat är sällan själva plattan eller muren. Det är allt som har med det befintliga huset att göra:

  • hur mycket gammal återfyllning som måste grävas bort och bytas ut

  • om marken kräver pålar eller en djupare grund

  • hur mycket grunden behöver byggas upp för att golven ska mötas i samma höjd

  • hur rörelsefogen utförs genom grund, vägg och tak

  • omläggning av dränering och stuprör längs den gamla väggen

  • rivning av det som står i vägen, som trappa, altan, rabatter eller plattor

  • om husets egen grund behöver förstärkas innan grävningen

  • hur maskiner kommer fram mellan huset och tomtgränsen

  • återställning av trädgården efteråt

En offert som prissätter grunden men inte anslutningen, dräneringen och återställningen är svår att jämföra med en som gör det. Be därför alla entreprenörer räkna på samma ritning.

Planerar du en tillbyggnad?

Det bästa första steget är att ta reda på hur huset är grundlagt och vad marken tål där tillbyggnaden ska stå. Med det underlaget kan grunden och anslutningen ritas innan du jämför offerter.

Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem. Beskriv vad du vill bygga till och vad du vet om huset, så hjälper vi dig att ta nästa steg med husgrunden.

Från idé till färdig grund: ordningen som fungerar

  1. Samla underlaget om hus och mark innan något ritas.

  2. Bestäm vad tillbyggnaden ska användas till, både nu och längre fram. Ett varmt rum, ett kallt förråd och ett rum som kanske ska få en våning ovanpå ställer olika krav på grunden.

  3. Be om en ritning av anslutningen. Den ska visa hur rörelsefogen går genom grund, vägg och tak, inte bara hur själva grunden ser ut.

  4. Kontrollera vad som gäller för lov. Boverket beskriver när en tillbyggnad kräver bygglov och när den kan göras utan. Reglerna ändrades den 1 december 2025, så fråga kommunen vad som gäller för just ditt hus.

  5. Be om offerter som beskriver anslutningen, inte bara grunden. Konsumentverkets råd om hantverkare och renovering hjälper dig att få ett tydligt avtal.

  6. Fotografera under bygget. Ta bilder på dräneringen, anslutningen och skarven innan marken fylls igen och väggarna kläs. Bilderna är värdefulla om något behöver lagas senare.

  7. Håll ett öga på skarven de första vintrarna. Det är då den nya delen rör sig mest.

Vad påverkar kostnaden för grunden till en tillbyggnad?

Det som ofta gör grunden till en tillbyggnad dyrare än väntat är sällan själva plattan eller muren. Det är allt som har med det befintliga huset att göra:

  • hur mycket gammal återfyllning som måste grävas bort och bytas ut

  • om marken kräver pålar eller en djupare grund

  • hur mycket grunden behöver byggas upp för att golven ska mötas i samma höjd

  • hur rörelsefogen utförs genom grund, vägg och tak

  • omläggning av dränering och stuprör längs den gamla väggen

  • rivning av det som står i vägen, som trappa, altan, rabatter eller plattor

  • om husets egen grund behöver förstärkas innan grävningen

  • hur maskiner kommer fram mellan huset och tomtgränsen

  • återställning av trädgården efteråt

En offert som prissätter grunden men inte anslutningen, dräneringen och återställningen är svår att jämföra med en som gör det. Be därför alla entreprenörer räkna på samma ritning.

Planerar du en tillbyggnad?

Det bästa första steget är att ta reda på hur huset är grundlagt och vad marken tål där tillbyggnaden ska stå. Med det underlaget kan grunden och anslutningen ritas innan du jämför offerter.

Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem. Beskriv vad du vill bygga till och vad du vet om huset, så hjälper vi dig att ta nästa steg med husgrunden.

Vanliga frågor om grund till tillbyggnad

Kan tillbyggnaden byggas på den gamla altanens grund?

Sällan utan att grunden kontrolleras först. En altan står ofta på plintar eller en enkel stomme som är gjord för en lätt last, inte för väggar, tak och snö. Plintarna är dessutom inte alltid skyddade mot tjäle på det sätt som ett varmt rum behöver. En konstruktör kan bedöma om något går att återanvända.

Går det att göra om ett uterum till ett varmt rum på samma grund?

Ibland. Ett rum som ska värmas upp behöver oftast ett isolerat golv och en grund som skyddas mot kylan underifrån, och det saknar många uterum. Planerar du ett uterum som kanske ska byggas om längre fram är det billigare att välja en grund som klarar det redan från början.

Vad betyder det för grunden om jag vill bygga på en våning senare?

Då behöver grunden räknas för den tyngre byggnaden redan nu. En grund som bara är gjord för ett plan kan behöva förstärkas i efterhand om en våning läggs till, och det är både dyrt och krångligt när huset redan står där. Berätta om planerna för konstruktören från början.

Syns en rörelsefog?

Oftast inte särskilt mycket. På utsidan täcks den av en list, ett foder eller en plåt. På en putsad fasad blir den en smal lodrät linje som kan målas i samma kulör. Inne döljs den bakom lister och en tröskel.

Kan jag gjuta grunden själv och låta en entreprenör bygga resten?

Det går, men tänk på ansvaret. Om det uppstår en spricka i skarven kan det bli svårt att avgöra vem som svarar för den när grunden och huset har byggts av olika personer. Grävningen intill husets grund och själva anslutningen bör i vilket fall göras av någon med vana.

Det har redan blivit en spricka mellan tillbyggnaden och huset. Vad gör jag?

Fotografera sprickan, mät den och skriv datum. Laga den inte med hårt bruk eller spackel, eftersom det döljer om den fortsätter att röra sig. Blir den större på vintern och mindre på sommaren pekar det mot tjäle. Växer den år efter år kan det vara en sättning. Då är det värt att känna till de vanligaste tecknen på sättningsskador i hus innan du låter någon bedöma skarven.