Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Lästid: 6 min

Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Ett extra sovrum, ett större kök eller ett uterum som ska gå att använda året runt. När huset ska byggas ut handlar det mesta av planeringen om rummen. Det som avgör om tillbyggnaden blir lyckad på lång sikt finns ändå under golvet. Den nya delen ska stå stadigt på egen hand och samtidigt sitta ihop med ett hus som kanske har stått på samma plats i femtio år. Här får du veta hur du väljer grund till tillbyggnaden och hur den nya delen ansluts till huset, så att det inte blir sprickor och glipor i skarven några år senare.
Kort svar
Tre saker avgör vilken grund en tillbyggnad ska ha: vad marken tål där den ska stå, hur det befintliga huset är grundlagt och vad tillbyggnaden ska användas till. Platta på mark är vanligast, men krypgrund, plintar, källare och pålar förekommer också. Ofta är det befintliga huset bredvid som styr valet mer än tillbyggnaden själv.
Den största risken sitter i skarven, eftersom den nya delen rör sig mer än huset under sina första år. Därför byggs tillbyggnaden oftast som en egen byggnad med en rörelsefog där de två möts. En rörelsefog är en medveten glipa som täcks över så att den inte syns. Börja med att ta reda på hur huset och marken ser ut. Låt sedan en konstruktör, alltså en ingenjör som räknar på hur byggnader bär sin tyngd, rita både grunden och anslutningen.
Varför blir det sprickor mellan tillbyggnad och hus?
När ett hus byggs pressar tyngden ihop jorden under grunden en aning. Det kallas sättning och är helt normalt. Det mesta av sättningen sker under de första åren. Sedan står huset i stort sett still.
En ny tillbyggnad börjar om från noll. Även en välbyggd grund på välpackad mark kan sjunka några millimeter de första åren, och på lera eller lös jord kan det bli betydligt mer. Om den nya delen sitter stumt ihop med den gamla drar den i huset när den rör sig. Då hamnar sprickan där väggarna möts.
Skillnaden blir större när delarna skiljer sig åt på något av de här sätten:
Tyngd. En lätt tillbyggnad av trä och ett tungt hus av tegel eller betong pressar marken olika mycket.
Djup. Om den nya grunden ligger grundare än den gamla kan tjälen flytta den ena delen men inte den andra. Tjäle är när vatten i marken fryser och lyfter jorden.
Underlag. Om huset står på berg eller pålar och tillbyggnaden på jord, är det bara tillbyggnaden som sjunker.
Ett vanligt exempel är ett sovrum på 20 kvadratmeter som gjuts på en platta, intill ett hus med krypgrund. Efter två vintrar syns en spricka i hörnet där de nya och gamla väggarna möts, och en taklist har börjat glipa. Ingen av delarna är felbyggd på egen hand. Det är mötet mellan dem som inte tål att de rör sig olika.
Börja med att ta reda på vad huset står på
Innan den nya grunden kan väljas behöver du veta hur den gamla är gjord. Tre frågor är viktigast:
Vilken grundtyp har huset? Platta på mark, krypgrund, källare, torpargrund eller plintar.
Hur djupt ligger sulan? Sulan är den breda betongfoten längst ner under grundmuren. Det är den som bär huset. Hur djupt den ligger påverkar hur nära och hur djupt det går att gräva för tillbyggnaden.
Står huset på pålar? Pålar är långa pelare som för ner husets tyngd till fast mark eller berg.
Ritningar från kommunens bygglovsarkiv ger ofta svaret. Om de saknas finns det ledtrådar att titta efter när du vill veta vilken typ av grund huset har.
Den tredje frågan är extra viktig i äldre hus på lera. Grävning och en ny dränering intill huset kan sänka grundvattnet. Om det finns träpålar under huset kan de ta skada när de inte längre står under vatten. Det behöver därför vara känt innan någon börjar gräva.
Marken närmast huset är ofta tomtens sämsta
När huset byggdes grävdes en grop för grunden. När grunden var klar fylldes utrymmet runt den igen, ofta med de jordmassor som redan låg på tomten. Den jorden kallas återfyllning, och den ligger precis där tillbyggnaden ska stå.
Återfyllning kan vara dåligt packad och innehålla matjord, stenar eller gamla byggrester. Därför bär den ofta sämre än den orörda marken bara några meter längre ut. Att resten av tomten är fast säger alltså inte så mycket om just den remsan. Ofta behöver den gamla fyllningen grävas bort och ersättas med packad sten. Det är ett vanligt markarbete inför en tillbyggnad.
Om huset ligger på lera i en sluttning eller på gammal utfyllnad, är det klokt att låta en geotekniker undersöka platsen. En geotekniker är expert på jord och mark. En geoteknisk undersökning av tomten visar vad marken tål och hur djupt det är till fast botten. Resultatet styr både grundtypen och hur anslutningen ska göras.
Vilka grundtyper passar en tillbyggnad?
Alla vanliga grundtyper går att använda för en tillbyggnad. Här är vad som är värt att veta om var och en när den ska byggas intill ett befintligt hus.
Platta på mark: vanligast, men se upp med golvhöjden
En betongplatta direkt på ett isolerat underlag av sten är ofta det enklaste valet. Det gäller särskilt när tillbyggnaden ska vara uppvärmd och marken är fast. Hur plattan byggs upp lager för lager förklarar vi när vi går igenom hur man gjuter en husgrund.
Det som ofta överraskar är golvhöjden. Det nya golvet bör hamna i samma höjd som husets golv, annars blir det en tröskel eller ett trappsteg mellan rummen. Har huset, krypgrund ligger golvet ofta flera trappsteg ovanför marken. För att en platta ska nå samma höjd måste den då byggas upp högt med sten och isolering. Det går bra, men det behöver bestämmas innan grunden ritas.
Krypgrund: följer ett hus med krypgrund
Har huset krypgrund blir en tillbyggnad på krypgrund ofta den naturliga fortsättningen. Golven hamnar då i samma höjd utan mycket uppfyllnad, och grundtypen fungerar också bra på en tomt som lutar. Vad som händer med luften under golven när de två grunderna möts tar vi upp i avsnittet om anslutningen.
Plintar: för lätta tillbyggnader
Ett vindfång, en entré eller ett uterum kan ofta stå på plintar. Plintar är fristående pelare av betong som bär byggnaden på några få punkter. De kräver lite grävning och passar bra i sluttningar. Eftersom varje plint bär mycket på en liten yta är de däremot känsliga för lös mark och tjäle. Vanliga svagheter och hur de förebyggs beskrivs i artikeln om plintgrund.
Källare: när tomten sluttar
Om tomten sluttar kraftigt, eller om huset har källare, kan en källare under tillbyggnaden ge mycket extra yta. Det betyder samtidigt att det grävs djupt intill husets grund, vilket kräver särskild planering. Vad det innebär beskriver vi i avsnittet om grävning intill huset längre ner.
Pålad grund: när marken är lös
På lera eller torv där den fasta marken ligger djupt, kan tillbyggnaden behöva stå på pålar. Det gäller särskilt om huset självt är pålat, eftersom en tillbyggnad direkt på leran då sjunker medan huset står still. Vilka påltyper som används och vad som styr priset går vi igenom i artikeln om pålning av villa.
Matcha den nya grunden mot den gamla
Tabellen visar vanliga utgångslägen. Den är en hjälp för att förstå förslaget du får, inte en färdig lösning för ditt hus.
Det befintliga huset står på | Vanlig inriktning för tillbyggnaden | Anslutningen mot huset |
Platta på fast mark | Platta på mark | Rörelsefog, eller fast koppling om konstruktören bedömer att delarna rör sig lika |
Krypgrund | Krypgrund, eller platta med uppbyggd golvhöjd | Rörelsefog |
Källare | Källare, krypgrund eller platta beroende på hur tomten lutar | Rörelsefog och försiktig grävning intill källarväggen |
Torpargrund eller stengrund | En egen grund som är skyddad mot tjäle | Rörelsefog, eftersom en gammal grund ofta rör sig lite med årstiderna |
Pålar | Pålad grund | Fast koppling kan fungera när båda delarna står på fast botten |
Berg | Grund som gjuts mot berget | Fast koppling fungerar ofta när båda delarna står på berg |
Så ansluts tillbyggnaden utan rörelseproblem
Grunden i sig är bara halva jobbet. Det som avgör om tillbyggnaden håller i många år är hur den möter huset.
Rörelsefog: låt delarna röra sig var för sig
Den vanligaste lösningen är att bygga tillbyggnaden som en egen byggnad som står intill huset. I Svenskt Träs byggbeskrivning för tillbyggnader beskrivs tillbyggnaden just som en egen byggnad. De två delarna ska tåla att röra sig lite mot varandra utan skador, och anslutningen görs som en rörelsefog som döljs bakom lister eller foder.
En rörelsefog fungerar bara om den går genom hela konstruktionen och inte bara genom grunden:
Grunden. Den nya plattan eller muren gjuts en bit från den gamla i stället för fast i den.
Ytterväggen. Skarven täcks med en list eller ett foder som får glida lite.
Taket. Plåten över skarven ska tåla att delarna rör sig mot varandra.
Golv och innerväggar. Övergången görs med en tröskel eller list, i stället för ett golv som läggs i ett stycke över skarven.
Rör, elkablar och golvvärme som går över skarven behöver också kunna följa med. En stel koppling mitt i fogen kan annars spricka eller börja läcka.
Fast ihopkoppling: bara när delarna rör sig lika
Ibland gjuts den nya grunden ihop med den gamla, till exempel genom att stålstänger borras in i husets grund och gjuts in i den nya. Det ger en övergång utan synlig fog. Men det fungerar bara när båda delarna vilar på samma sorts fasta underlag, till exempel när båda står på berg, eller på pålar ner till fast botten. Om en tillbyggnad som står på jord kopplas fast i ett hus som står på berg får skarven ta hela rörelsen.
Ett liknande misstag är att låta en del av tillbyggnaden vila på husets gamla grundmur för att spara in på grunden. Den gamla grunden är byggd för det hus som stod där då, och extra tyngd kan få den att sätta sig på nytt. Om det ändå görs ska det vara beräknat av en konstruktör.
Gräv inte djupare än husets grund utan en plan
Den nya grunden grävs ofta ut tätt intill den gamla. Det är jorden under och bredvid husets sula som håller huset uppe. Om gropen går djupare än sulan kan den jorden rasa ut eller pressas undan, och då kan huset sjunka i just det hörnet.
Ska tillbyggnaden ha en djupare grund än huset, till exempel en källare, kan husets egen grund behöva förlängas nedåt först. Hur det görs bit för bit beskrivs i artikeln om understöpning av husgrund. En grop intill en husgrund är också farlig att arbeta i, och Arbetsmiljöverket beskriver riskerna vid markarbete och grävning. Gropen ska därför säkras mot ras.
Samma skydd mot tjäle runt hela huset
Under ett uppvärmt hus fryser marken sällan djupt, men vid hörn och kanter når kylan längre ner. En tillbyggnad ger huset nya hörn och kanter. Där behöver den nya grunden antingen ligga så djupt att marken inte fryser eller skyddas med isolering i marken utanför.
Om tillbyggnaden är sämre skyddad än huset kan den lyftas lite varje vinter medan huset står still. Det gäller särskilt kalla tillbyggnader som ett garage eller ett ouppvärmt uterum, där ingen värme från rummen håller marken varm. Hur tjälen arbetar i marken och vilka skador den ger förklaras i artikeln om tjälskador på husgrunden.
Dräneringen ska fungera runt båda delarna
Längs den vägg där tillbyggnaden ska stå ligger oftast husets dränering, alltså rören i marken som leder bort vatten från grunden. När tillbyggnaden byggs hamnar de rören under eller innanför den nya delen. Samma byggbeskrivning från Svenskt Trä betonar att den befintliga dräneringen inte får sluta fungera, och att dräneringen för gammalt och nytt behöver samordnas.
I praktiken dras dräneringen om runt tillbyggnadens yttre kant och kopplas ihop med den gamla, så att vattnet fortfarande har en väg bort. Eftersom marken ändå är uppgrävd är det också ett bra tillfälle att se över skicket på resten av husets dränering.
Tänk också på takvattnet. Tillbyggnaden får egna stuprör, och innerhörnet där de två taken möts samlar mycket vatten vid kraftiga regn. Vattnet ska ledas bort från grunden och inte släppas ut i hörnet vid skarven.
Krypgrund: tänk på luften under husets golv
Har huset krypgrund sitter det ventiler i grundmuren som släpper in uteluft under golvet. Om tillbyggnaden byggs framför en sådan vägg kan ventilerna hamna under den nya delen eller täckas helt. Då ändras luftflödet i den gamla grunden, och fukten kan öka i ett utrymme där den redan är känslig.
Lösningen kan vara att ta upp nya ventiler på andra sidor av huset. Ett annat alternativ är att planera de två grunderna som ett gemensamt utrymme som hålls torrt med en avfuktare. Varför fukten i en krypgrund påverkas så lätt hänger ihop med hur luften kyls ner under huset. Det är värt att förstå innan väggen byggs för.
Täta skarven mot vatten och radon
Skarven mellan den nya grunden och husets sockel är en naturlig väg in för regnvatten. Den är också en möjlig väg in för radon, en osynlig gas från marken som kan skada lungorna. Fogen ska därför tätas med ett material som tål att delarna rör sig. Marken ska dessutom luta bort från huset, även i innerhörnet mellan de två delarna. Ett hörn där marken lutar in mot skarven samlar vatten vid varje regn.
Ett extra sovrum, ett större kök eller ett uterum som ska gå att använda året runt. När huset ska byggas ut handlar det mesta av planeringen om rummen. Det som avgör om tillbyggnaden blir lyckad på lång sikt finns ändå under golvet. Den nya delen ska stå stadigt på egen hand och samtidigt sitta ihop med ett hus som kanske har stått på samma plats i femtio år. Här får du veta hur du väljer grund till tillbyggnaden och hur den nya delen ansluts till huset, så att det inte blir sprickor och glipor i skarven några år senare.
Kort svar
Tre saker avgör vilken grund en tillbyggnad ska ha: vad marken tål där den ska stå, hur det befintliga huset är grundlagt och vad tillbyggnaden ska användas till. Platta på mark är vanligast, men krypgrund, plintar, källare och pålar förekommer också. Ofta är det befintliga huset bredvid som styr valet mer än tillbyggnaden själv.
Den största risken sitter i skarven, eftersom den nya delen rör sig mer än huset under sina första år. Därför byggs tillbyggnaden oftast som en egen byggnad med en rörelsefog där de två möts. En rörelsefog är en medveten glipa som täcks över så att den inte syns. Börja med att ta reda på hur huset och marken ser ut. Låt sedan en konstruktör, alltså en ingenjör som räknar på hur byggnader bär sin tyngd, rita både grunden och anslutningen.
Varför blir det sprickor mellan tillbyggnad och hus?
När ett hus byggs pressar tyngden ihop jorden under grunden en aning. Det kallas sättning och är helt normalt. Det mesta av sättningen sker under de första åren. Sedan står huset i stort sett still.
En ny tillbyggnad börjar om från noll. Även en välbyggd grund på välpackad mark kan sjunka några millimeter de första åren, och på lera eller lös jord kan det bli betydligt mer. Om den nya delen sitter stumt ihop med den gamla drar den i huset när den rör sig. Då hamnar sprickan där väggarna möts.
Skillnaden blir större när delarna skiljer sig åt på något av de här sätten:
Tyngd. En lätt tillbyggnad av trä och ett tungt hus av tegel eller betong pressar marken olika mycket.
Djup. Om den nya grunden ligger grundare än den gamla kan tjälen flytta den ena delen men inte den andra. Tjäle är när vatten i marken fryser och lyfter jorden.
Underlag. Om huset står på berg eller pålar och tillbyggnaden på jord, är det bara tillbyggnaden som sjunker.
Ett vanligt exempel är ett sovrum på 20 kvadratmeter som gjuts på en platta, intill ett hus med krypgrund. Efter två vintrar syns en spricka i hörnet där de nya och gamla väggarna möts, och en taklist har börjat glipa. Ingen av delarna är felbyggd på egen hand. Det är mötet mellan dem som inte tål att de rör sig olika.
Börja med att ta reda på vad huset står på
Innan den nya grunden kan väljas behöver du veta hur den gamla är gjord. Tre frågor är viktigast:
Vilken grundtyp har huset? Platta på mark, krypgrund, källare, torpargrund eller plintar.
Hur djupt ligger sulan? Sulan är den breda betongfoten längst ner under grundmuren. Det är den som bär huset. Hur djupt den ligger påverkar hur nära och hur djupt det går att gräva för tillbyggnaden.
Står huset på pålar? Pålar är långa pelare som för ner husets tyngd till fast mark eller berg.
Ritningar från kommunens bygglovsarkiv ger ofta svaret. Om de saknas finns det ledtrådar att titta efter när du vill veta vilken typ av grund huset har.
Den tredje frågan är extra viktig i äldre hus på lera. Grävning och en ny dränering intill huset kan sänka grundvattnet. Om det finns träpålar under huset kan de ta skada när de inte längre står under vatten. Det behöver därför vara känt innan någon börjar gräva.
Marken närmast huset är ofta tomtens sämsta
När huset byggdes grävdes en grop för grunden. När grunden var klar fylldes utrymmet runt den igen, ofta med de jordmassor som redan låg på tomten. Den jorden kallas återfyllning, och den ligger precis där tillbyggnaden ska stå.
Återfyllning kan vara dåligt packad och innehålla matjord, stenar eller gamla byggrester. Därför bär den ofta sämre än den orörda marken bara några meter längre ut. Att resten av tomten är fast säger alltså inte så mycket om just den remsan. Ofta behöver den gamla fyllningen grävas bort och ersättas med packad sten. Det är ett vanligt markarbete inför en tillbyggnad.
Om huset ligger på lera i en sluttning eller på gammal utfyllnad, är det klokt att låta en geotekniker undersöka platsen. En geotekniker är expert på jord och mark. En geoteknisk undersökning av tomten visar vad marken tål och hur djupt det är till fast botten. Resultatet styr både grundtypen och hur anslutningen ska göras.
Vilka grundtyper passar en tillbyggnad?
Alla vanliga grundtyper går att använda för en tillbyggnad. Här är vad som är värt att veta om var och en när den ska byggas intill ett befintligt hus.
Platta på mark: vanligast, men se upp med golvhöjden
En betongplatta direkt på ett isolerat underlag av sten är ofta det enklaste valet. Det gäller särskilt när tillbyggnaden ska vara uppvärmd och marken är fast. Hur plattan byggs upp lager för lager förklarar vi när vi går igenom hur man gjuter en husgrund.
Det som ofta överraskar är golvhöjden. Det nya golvet bör hamna i samma höjd som husets golv, annars blir det en tröskel eller ett trappsteg mellan rummen. Har huset, krypgrund ligger golvet ofta flera trappsteg ovanför marken. För att en platta ska nå samma höjd måste den då byggas upp högt med sten och isolering. Det går bra, men det behöver bestämmas innan grunden ritas.
Krypgrund: följer ett hus med krypgrund
Har huset krypgrund blir en tillbyggnad på krypgrund ofta den naturliga fortsättningen. Golven hamnar då i samma höjd utan mycket uppfyllnad, och grundtypen fungerar också bra på en tomt som lutar. Vad som händer med luften under golven när de två grunderna möts tar vi upp i avsnittet om anslutningen.
Plintar: för lätta tillbyggnader
Ett vindfång, en entré eller ett uterum kan ofta stå på plintar. Plintar är fristående pelare av betong som bär byggnaden på några få punkter. De kräver lite grävning och passar bra i sluttningar. Eftersom varje plint bär mycket på en liten yta är de däremot känsliga för lös mark och tjäle. Vanliga svagheter och hur de förebyggs beskrivs i artikeln om plintgrund.
Källare: när tomten sluttar
Om tomten sluttar kraftigt, eller om huset har källare, kan en källare under tillbyggnaden ge mycket extra yta. Det betyder samtidigt att det grävs djupt intill husets grund, vilket kräver särskild planering. Vad det innebär beskriver vi i avsnittet om grävning intill huset längre ner.
Pålad grund: när marken är lös
På lera eller torv där den fasta marken ligger djupt, kan tillbyggnaden behöva stå på pålar. Det gäller särskilt om huset självt är pålat, eftersom en tillbyggnad direkt på leran då sjunker medan huset står still. Vilka påltyper som används och vad som styr priset går vi igenom i artikeln om pålning av villa.
Matcha den nya grunden mot den gamla
Tabellen visar vanliga utgångslägen. Den är en hjälp för att förstå förslaget du får, inte en färdig lösning för ditt hus.
Det befintliga huset står på | Vanlig inriktning för tillbyggnaden | Anslutningen mot huset |
Platta på fast mark | Platta på mark | Rörelsefog, eller fast koppling om konstruktören bedömer att delarna rör sig lika |
Krypgrund | Krypgrund, eller platta med uppbyggd golvhöjd | Rörelsefog |
Källare | Källare, krypgrund eller platta beroende på hur tomten lutar | Rörelsefog och försiktig grävning intill källarväggen |
Torpargrund eller stengrund | En egen grund som är skyddad mot tjäle | Rörelsefog, eftersom en gammal grund ofta rör sig lite med årstiderna |
Pålar | Pålad grund | Fast koppling kan fungera när båda delarna står på fast botten |
Berg | Grund som gjuts mot berget | Fast koppling fungerar ofta när båda delarna står på berg |
Så ansluts tillbyggnaden utan rörelseproblem
Grunden i sig är bara halva jobbet. Det som avgör om tillbyggnaden håller i många år är hur den möter huset.
Rörelsefog: låt delarna röra sig var för sig
Den vanligaste lösningen är att bygga tillbyggnaden som en egen byggnad som står intill huset. I Svenskt Träs byggbeskrivning för tillbyggnader beskrivs tillbyggnaden just som en egen byggnad. De två delarna ska tåla att röra sig lite mot varandra utan skador, och anslutningen görs som en rörelsefog som döljs bakom lister eller foder.
En rörelsefog fungerar bara om den går genom hela konstruktionen och inte bara genom grunden:
Grunden. Den nya plattan eller muren gjuts en bit från den gamla i stället för fast i den.
Ytterväggen. Skarven täcks med en list eller ett foder som får glida lite.
Taket. Plåten över skarven ska tåla att delarna rör sig mot varandra.
Golv och innerväggar. Övergången görs med en tröskel eller list, i stället för ett golv som läggs i ett stycke över skarven.
Rör, elkablar och golvvärme som går över skarven behöver också kunna följa med. En stel koppling mitt i fogen kan annars spricka eller börja läcka.
Fast ihopkoppling: bara när delarna rör sig lika
Ibland gjuts den nya grunden ihop med den gamla, till exempel genom att stålstänger borras in i husets grund och gjuts in i den nya. Det ger en övergång utan synlig fog. Men det fungerar bara när båda delarna vilar på samma sorts fasta underlag, till exempel när båda står på berg, eller på pålar ner till fast botten. Om en tillbyggnad som står på jord kopplas fast i ett hus som står på berg får skarven ta hela rörelsen.
Ett liknande misstag är att låta en del av tillbyggnaden vila på husets gamla grundmur för att spara in på grunden. Den gamla grunden är byggd för det hus som stod där då, och extra tyngd kan få den att sätta sig på nytt. Om det ändå görs ska det vara beräknat av en konstruktör.
Gräv inte djupare än husets grund utan en plan
Den nya grunden grävs ofta ut tätt intill den gamla. Det är jorden under och bredvid husets sula som håller huset uppe. Om gropen går djupare än sulan kan den jorden rasa ut eller pressas undan, och då kan huset sjunka i just det hörnet.
Ska tillbyggnaden ha en djupare grund än huset, till exempel en källare, kan husets egen grund behöva förlängas nedåt först. Hur det görs bit för bit beskrivs i artikeln om understöpning av husgrund. En grop intill en husgrund är också farlig att arbeta i, och Arbetsmiljöverket beskriver riskerna vid markarbete och grävning. Gropen ska därför säkras mot ras.
Samma skydd mot tjäle runt hela huset
Under ett uppvärmt hus fryser marken sällan djupt, men vid hörn och kanter når kylan längre ner. En tillbyggnad ger huset nya hörn och kanter. Där behöver den nya grunden antingen ligga så djupt att marken inte fryser eller skyddas med isolering i marken utanför.
Om tillbyggnaden är sämre skyddad än huset kan den lyftas lite varje vinter medan huset står still. Det gäller särskilt kalla tillbyggnader som ett garage eller ett ouppvärmt uterum, där ingen värme från rummen håller marken varm. Hur tjälen arbetar i marken och vilka skador den ger förklaras i artikeln om tjälskador på husgrunden.
Dräneringen ska fungera runt båda delarna
Längs den vägg där tillbyggnaden ska stå ligger oftast husets dränering, alltså rören i marken som leder bort vatten från grunden. När tillbyggnaden byggs hamnar de rören under eller innanför den nya delen. Samma byggbeskrivning från Svenskt Trä betonar att den befintliga dräneringen inte får sluta fungera, och att dräneringen för gammalt och nytt behöver samordnas.
I praktiken dras dräneringen om runt tillbyggnadens yttre kant och kopplas ihop med den gamla, så att vattnet fortfarande har en väg bort. Eftersom marken ändå är uppgrävd är det också ett bra tillfälle att se över skicket på resten av husets dränering.
Tänk också på takvattnet. Tillbyggnaden får egna stuprör, och innerhörnet där de två taken möts samlar mycket vatten vid kraftiga regn. Vattnet ska ledas bort från grunden och inte släppas ut i hörnet vid skarven.
Krypgrund: tänk på luften under husets golv
Har huset krypgrund sitter det ventiler i grundmuren som släpper in uteluft under golvet. Om tillbyggnaden byggs framför en sådan vägg kan ventilerna hamna under den nya delen eller täckas helt. Då ändras luftflödet i den gamla grunden, och fukten kan öka i ett utrymme där den redan är känslig.
Lösningen kan vara att ta upp nya ventiler på andra sidor av huset. Ett annat alternativ är att planera de två grunderna som ett gemensamt utrymme som hålls torrt med en avfuktare. Varför fukten i en krypgrund påverkas så lätt hänger ihop med hur luften kyls ner under huset. Det är värt att förstå innan väggen byggs för.
Täta skarven mot vatten och radon
Skarven mellan den nya grunden och husets sockel är en naturlig väg in för regnvatten. Den är också en möjlig väg in för radon, en osynlig gas från marken som kan skada lungorna. Fogen ska därför tätas med ett material som tål att delarna rör sig. Marken ska dessutom luta bort från huset, även i innerhörnet mellan de två delarna. Ett hörn där marken lutar in mot skarven samlar vatten vid varje regn.

Osäker på om din husgrund behöver åtgärdas?
Vi hjälper dig att bedöma grundens skick och hitta rätt lösning för ditt hus.
Från idé till färdig grund: ordningen som fungerar
Samla underlaget om hus och mark innan något ritas.
Bestäm vad tillbyggnaden ska användas till, både nu och längre fram. Ett varmt rum, ett kallt förråd och ett rum som kanske ska få en våning ovanpå ställer olika krav på grunden.
Be om en ritning av anslutningen. Den ska visa hur rörelsefogen går genom grund, vägg och tak, inte bara hur själva grunden ser ut.
Kontrollera vad som gäller för lov. Boverket beskriver när en tillbyggnad kräver bygglov och när den kan göras utan. Reglerna ändrades den 1 december 2025, så fråga kommunen vad som gäller för just ditt hus.
Be om offerter som beskriver anslutningen, inte bara grunden. Konsumentverkets råd om hantverkare och renovering hjälper dig att få ett tydligt avtal.
Fotografera under bygget. Ta bilder på dräneringen, anslutningen och skarven innan marken fylls igen och väggarna kläs. Bilderna är värdefulla om något behöver lagas senare.
Håll ett öga på skarven de första vintrarna. Det är då den nya delen rör sig mest.
Vad påverkar kostnaden för grunden till en tillbyggnad?
Det som ofta gör grunden till en tillbyggnad dyrare än väntat är sällan själva plattan eller muren. Det är allt som har med det befintliga huset att göra:
hur mycket gammal återfyllning som måste grävas bort och bytas ut
om marken kräver pålar eller en djupare grund
hur mycket grunden behöver byggas upp för att golven ska mötas i samma höjd
hur rörelsefogen utförs genom grund, vägg och tak
omläggning av dränering och stuprör längs den gamla väggen
rivning av det som står i vägen, som trappa, altan, rabatter eller plattor
om husets egen grund behöver förstärkas innan grävningen
hur maskiner kommer fram mellan huset och tomtgränsen
återställning av trädgården efteråt
En offert som prissätter grunden men inte anslutningen, dräneringen och återställningen är svår att jämföra med en som gör det. Be därför alla entreprenörer räkna på samma ritning.
Planerar du en tillbyggnad?
Det bästa första steget är att ta reda på hur huset är grundlagt och vad marken tål där tillbyggnaden ska stå. Med det underlaget kan grunden och anslutningen ritas innan du jämför offerter.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem. Beskriv vad du vill bygga till och vad du vet om huset, så hjälper vi dig att ta nästa steg med husgrunden.
Från idé till färdig grund: ordningen som fungerar
Samla underlaget om hus och mark innan något ritas.
Bestäm vad tillbyggnaden ska användas till, både nu och längre fram. Ett varmt rum, ett kallt förråd och ett rum som kanske ska få en våning ovanpå ställer olika krav på grunden.
Be om en ritning av anslutningen. Den ska visa hur rörelsefogen går genom grund, vägg och tak, inte bara hur själva grunden ser ut.
Kontrollera vad som gäller för lov. Boverket beskriver när en tillbyggnad kräver bygglov och när den kan göras utan. Reglerna ändrades den 1 december 2025, så fråga kommunen vad som gäller för just ditt hus.
Be om offerter som beskriver anslutningen, inte bara grunden. Konsumentverkets råd om hantverkare och renovering hjälper dig att få ett tydligt avtal.
Fotografera under bygget. Ta bilder på dräneringen, anslutningen och skarven innan marken fylls igen och väggarna kläs. Bilderna är värdefulla om något behöver lagas senare.
Håll ett öga på skarven de första vintrarna. Det är då den nya delen rör sig mest.
Vad påverkar kostnaden för grunden till en tillbyggnad?
Det som ofta gör grunden till en tillbyggnad dyrare än väntat är sällan själva plattan eller muren. Det är allt som har med det befintliga huset att göra:
hur mycket gammal återfyllning som måste grävas bort och bytas ut
om marken kräver pålar eller en djupare grund
hur mycket grunden behöver byggas upp för att golven ska mötas i samma höjd
hur rörelsefogen utförs genom grund, vägg och tak
omläggning av dränering och stuprör längs den gamla väggen
rivning av det som står i vägen, som trappa, altan, rabatter eller plattor
om husets egen grund behöver förstärkas innan grävningen
hur maskiner kommer fram mellan huset och tomtgränsen
återställning av trädgården efteråt
En offert som prissätter grunden men inte anslutningen, dräneringen och återställningen är svår att jämföra med en som gör det. Be därför alla entreprenörer räkna på samma ritning.
Planerar du en tillbyggnad?
Det bästa första steget är att ta reda på hur huset är grundlagt och vad marken tål där tillbyggnaden ska stå. Med det underlaget kan grunden och anslutningen ritas innan du jämför offerter.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem. Beskriv vad du vill bygga till och vad du vet om huset, så hjälper vi dig att ta nästa steg med husgrunden.
Vanliga frågor om grund till tillbyggnad
Kan tillbyggnaden byggas på den gamla altanens grund?
Sällan utan att grunden kontrolleras först. En altan står ofta på plintar eller en enkel stomme som är gjord för en lätt last, inte för väggar, tak och snö. Plintarna är dessutom inte alltid skyddade mot tjäle på det sätt som ett varmt rum behöver. En konstruktör kan bedöma om något går att återanvända.
Går det att göra om ett uterum till ett varmt rum på samma grund?
Ibland. Ett rum som ska värmas upp behöver oftast ett isolerat golv och en grund som skyddas mot kylan underifrån, och det saknar många uterum. Planerar du ett uterum som kanske ska byggas om längre fram är det billigare att välja en grund som klarar det redan från början.
Vad betyder det för grunden om jag vill bygga på en våning senare?
Då behöver grunden räknas för den tyngre byggnaden redan nu. En grund som bara är gjord för ett plan kan behöva förstärkas i efterhand om en våning läggs till, och det är både dyrt och krångligt när huset redan står där. Berätta om planerna för konstruktören från början.
Syns en rörelsefog?
Oftast inte särskilt mycket. På utsidan täcks den av en list, ett foder eller en plåt. På en putsad fasad blir den en smal lodrät linje som kan målas i samma kulör. Inne döljs den bakom lister och en tröskel.
Kan jag gjuta grunden själv och låta en entreprenör bygga resten?
Det går, men tänk på ansvaret. Om det uppstår en spricka i skarven kan det bli svårt att avgöra vem som svarar för den när grunden och huset har byggts av olika personer. Grävningen intill husets grund och själva anslutningen bör i vilket fall göras av någon med vana.
Det har redan blivit en spricka mellan tillbyggnaden och huset. Vad gör jag?
Fotografera sprickan, mät den och skriv datum. Laga den inte med hårt bruk eller spackel, eftersom det döljer om den fortsätter att röra sig. Blir den större på vintern och mindre på sommaren pekar det mot tjäle. Växer den år efter år kan det vara en sättning. Då är det värt att känna till de vanligaste tecknen på sättningsskador i hus innan du låter någon bedöma skarven.
Relaterade artiklar

Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Läs mer

Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Läs mer

Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Läs mer

Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer

Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer

Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer

Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer

Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer

Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer

Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer

Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer

Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer

Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer

Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer

Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer

Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer

Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer

Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer

Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer

Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer

Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer

Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer

Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer

Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer

Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer

Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer

Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer

Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer

Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer

Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer

Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer

Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer

Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer

Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer

Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer

Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer

Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer

Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer

Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer

Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer

Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer

Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer

Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer

Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer

Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer

Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer

Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer

Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer

Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer

Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer

Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer

Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer

Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer

Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer

Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer

Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer

Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer

Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer

Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer

Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer

Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer

Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer

Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer

Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer

Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer

Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer

Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer

Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer

Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer

Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer

Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer

Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer

Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer

Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer

Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer

Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer

Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer

Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer

Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer

Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer

Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer

Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer

Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer

Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer

Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer

Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer

Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer

Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer

Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer

Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer

Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer

Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer

Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer

Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer

Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer

Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer

Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer

Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer

Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer

Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer

Dränering
Så går dränering av ett hus till
Här berättar vi hur dräneringne går till steg för steg
Läs mer

Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Här är 10 tecken på att huset kan behöva dräneras och när det är dags för en fuktmätning.
Läs mer

Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
En komplett guide till vad dränering av ett hus kostar 2026 – med pris per löpmeter, kostnadsexempel för olika villor, ROT-avdrag och faktorer som påverkar slutpriset.
Läs mer

Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Så förbereder du huset, tomten och offerten steg för steg
Läs mer

Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen, vad du bör tänka på och praktiska tips inför projektet
Läs mer

Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Så fungerar de olika systemen runt villan och varför de oftast används tillsammans.
Läs mer

Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Här går man genom frågorna man ska ställa på en visning om dränering och varningssignaler man ska reagera på
Läs mer

Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
Här går vi igenom när det är värt och inte att dränera huset inför eventuell försäljning.
Läs mer

Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Så agerar du steg för steg innan dränering, entreprenör och försäkringsanmälan.
Läs mer

Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Vi förklarar när bygglov inte krävs och vilka regler ändå finns
Läs mer

Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Vi förklarar hur gräsmatta, altan, stenläggning och växter påverkas och återställs vid dräneringsarbete
Läs mer

Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar markförhållanden en dränering.
Läs mer

Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutning vattenflöden, dränering och marktryck vid en sluttande tomt.
Läs mer

Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så här tänker du kring fukt, risker och när dränering är relevant för villan med platta på mark..
Läs mer

Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dränering vid krypgrund och torpargrund.
Läs mer

Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Vanliga problem som förekommer i äldre villor
Läs mer

Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar? Här förklarar vad man bör tänka på som en villaägare.
Läs mer

Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Förklaring av skillnaderna mellan dräneringsskiva, platonmatta och isolerskiva och dess praktiska tillämpning.
Läs mer

Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vi förklarar hur dräneringsrör, dagvatten och stenkista fungerar
Läs mer

Dränering
ROT-avdrag för dränering
Allt ni behöver veta om ROT-avdrag från dräneringsperspektiv
Läs mer

Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Här är en guide som hjälper att få bättre förståelse över hur man ska gå tillväga när man väljer ett passande bolag för dränering
Läs mer

Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Vad ingår offerten för en dränering? Vilka moment är viktiga och ska ingå offerten innan man väljer en entreprenör?
Läs mer

Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
Vanliga misstag en villaägare gör vid dränering och hur att undvika dem
Läs mer

Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Så länge håller dräneringen och tecken på att det är dags att göra om den.
Läs mer

Dränering
Hur länge håller en dränering?
En modern dränering håller i 40-60 år men vad är det som påverkar livslängd och när blir det dags att göra ny dränering?
Läs mer

Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Mögel, orsaker av dess uppkomst, risker och åtgärder
Läs mer

Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Olika orsaker till fuktproblem
Läs mer

Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Dränering - problem, risker och hur arbetet går till.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Tidsramer för dränering av ett hus.
Läs mer

Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Så går en dränering till, steg för steg.
Läs mer

Dränering
Tecken på dålig dränering
Så tolkar du tecknen på dålig dränering och skiljer dem från andra fuktkällor i huset
Läs mer

Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer

Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer

Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer
