Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Lästid: 6 min

Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Bilen som ska slippa skrapas varje vintermorgon. Cyklar, däck och trädgårdsmöbler som har tagit över förrådet. Kanske en egen verkstad där du kan skruva i lugn och ro. När ett garage börjar planeras handlar det mesta om storlek och portar. Men det är grunden som avgör om golvet tål en tung bil, om porten går att öppna efter en kall vinter och om smältvattnet rinner ut i stället för att bli stående. Här går vi igenom vilka grunder som är vanliga för garage, vad grunden ska klara, hur arbetet läggs upp och vad som påverkar priset.
Kort svar
De flesta garage står på en gjuten betongplatta. Vilken sorts platta det blir beror på om garaget ska vara kallt eller varmt.
Kallt garage: en platta utan isolering under betongen, men med skydd mot tjäle (mark som fryser och lyfter) längs kanterna.
Varmt garage eller verkstad: en isolerad platta med kantelement, alltså färdiga delar av cellplast som både formar och isolerar plattans kant.
Carport eller lätt förråd: ofta plintar, alltså fristående betongpelare som bär byggnaden på några punkter.
En garagegrund skiljer sig från grunden till ett hus på tre sätt. Bilens tyngd hamnar på några få små ytor, golvet utsätts för smältvatten och vägsalt, och ett kallt garage värmer inte marken under sig. Därför behöver grunden ritas för just ett garage.
Det som styr priset mest är om plattan ska isoleras, hur marken ser ut och hur mycket markarbete som behövs runt omkring.
Vilket garage ska grunden bära?
Innan grunden kan väljas behöver tre saker vara bestämda: om garaget ska stå fritt eller sitta ihop med huset, vilken temperatur det ska ha och hur stort det ska bli.
Typ av garage | Temperatur inne | Vanlig grund | Viktigast att tänka på |
Carport | Samma som ute | Plintar med grus eller marksten under | Stolparna ska stå stadigt mot både vind och tjäle |
Kallgarage | Samma som ute, men skyddat mot snö och regn | Oisolerad platta | Tjälskydd längs kanterna och under porten |
Tempererat garage | Strax över noll | Platta med isolering | Isolering under hela plattan |
Varmgarage eller verkstad | Rumsvarmt | Isolerad platta med kantelement | Går att gjuta in golvvärme |
Garage ihopbyggt med huset | Varierar | Anpassas efter husets grund | Skarven mellan garage och hus |
Fristående eller ihopbyggt med huset
Ett fristående garage är en egen byggnad med en egen grund, och det är det den här artikeln handlar om. Bygger du i stället ihop garaget med huset räknas det som en tillbyggnad. Då är det mötet mellan den nya och den gamla grunden som är svårast, och hur det löses beskriver vi i artikeln om grund till tillbyggnad. Ett ihopbyggt garage ställer också krav på brandskydd mellan garaget och bostaden.
Storleken styr både grunden och lovet
Ett enkelgarage är ofta omkring 3,5 gånger 6 meter, alltså drygt 20 kvadratmeter. Ett dubbelgarage hamnar ofta kring 6 gånger 6 till 7 meter. Mät gärna din egen bil med dörrarna öppna och lägg till plats för förvaring längs väggarna innan måtten bestäms. Varje extra meter syns i priset på grunden, men ett garage som är för trångt används sällan som garage.
Behövs bygglov för ett garage?
Sedan den 1 december 2025 gäller nya regler för byggnader som får uppföras utan bygglov. Ett garage räknas som en komplementbyggnad, alltså en mindre byggnad som hör till bostadshuset. Regeringen beskriver att du inom detaljplan (kommunens plan för hur marken får användas) kan bygga komplementbyggnader på sammanlagt 45 kvadratmeter utan bygglov, så länge ingen enskild byggnad är större än 30 kvadratmeter. Utanför detaljplan är gränserna 65 respektive 50 kvadratmeter.
Det här betyder i praktiken:
Ett enkelgarage ryms ofta inom gränsen och kan då byggas utan bygglov, så länge reglerna om höjd och avstånd till tomtgränsen följs.
Ett dubbelgarage blir i de flesta fall större än 30 kvadratmeter och kräver då bygglov inom detaljplan.
Ytan delas med andra komplementbyggnader på tomten. Har du redan ett förråd på 15 kvadratmeter finns det 30 kvadratmeter kvar att använda.
Titta också i detaljplanen efter mark som inte får bebyggas. Den kallas ofta prickmark, eftersom den är markerad med prickar på plankartan, och ligger ofta närmast gatan, där många vill ha sitt garage. Fråga kommunen innan du bestämmer var grunden ska ligga.
Vanliga grundlösningar för garage
Oisolerad platta för kallgarage
Det vanligaste för ett garage som bara ska skydda bilen mot väder och vind. Betongen gjuts direkt på ett packat lager av krossad sten, utan isolering under. Eftersom garaget inte värms upp behöver marken ändå skyddas mot att frysa under plattans kanter. Det görs oftast med isolering i marken runt om. Det är den billigaste plattan per kvadratmeter.
Isolerad platta för varmgarage och verkstad
Ska du kunna vara i garaget på vintern, skruva på bilen eller ha ett hobbyrum i ena änden, behöver plattan isoleras under hela ytan. Kanterna formas då med kantelement. En isolerad platta ger ett varmare golv, gör det lättare att hålla värmen och går att förse med ingjuten golvvärme.
Isoleringen går inte att lägga under betongen i efterhand. Bestäm därför temperaturen innan något gjuts.
Platta i sluttning
Ett garage måste ha ett plant golv i nivå med uppfarten. Lutar tomten finns i huvudsak tre vägar:
Fyll upp på nedsidan med krossad sten som packas i lager. Det fungerar när lutningen är måttlig.
Gjuta en låg mur runt kanterna som håller fyllningen på plats och som plattan vilar inom.
Gräva in garaget i slänten. Då trycker jorden mot den bakre väggen, och den väggen behöver både tåla trycket och skyddas mot fukt och vatten.
Det sista alternativet ger ofta det snyggaste resultatet på en brant tomt, men kräver mest arbete.
Plintar för carport och lätta förråd
En carport har ingen golvplatta som ska bära bilen. Bilen står på grus, marksten eller asfalt, och taket bärs av stolpar som står på plintar. Plintarna behöver gå så djupt att tjälen inte lyfter dem, och de ska tåla att vinden drar i taket. Vilka problem plintar kan få med åren går vi igenom i artikeln om plintgrund.
Ett slutet garage på plintar förekommer, men golvet blir då ett trägolv. Det tål sämre en bil som droppar smältvatten och salt hela vintern.
Krypgrund passar sällan
Av samma skäl är krypgrund ovanligt för garage. Ett trägolv ovanför ett luftfyllt utrymme är inte gjort för bilar och vatten. Hur de två vanligaste grunderna för bostadshus skiljer sig åt beskriver vi i jämförelsen platta på mark eller krypgrund.
Färdigt garage från en leverantör
Köper du ett garage som byggsats eller monteringsfärdigt hus följer det ofta med en grundritning med exakta mått. Kontrollera att plattan blir precis så stor som ritningen anger, att porten hamnar rätt och om grunden ingår i priset eller inte. Det gör det sällan.
Det här ska grunden till ett garage klara
Dimensionering betyder att räkna ut hur kraftig grunden behöver vara för det den ska bära och stå emot. Det görs av en konstruktör, alltså en ingenjör som räknar på hur byggnader bär sin tyngd. Men konstruktören behöver veta vad du tänker använda garaget till. Här är det som konstruktören behöver ta hänsyn till i ett garage.
Bilens tyngd på små ytor
En personbil väger ofta mellan ett och två och ett halvt ton, och hela tyngden går ner i golvet genom fyra hjul. Det blir ett stort tryck på små ytor. En elbil väger ofta mer än en bensinbil i samma storlek. Även en husbil eller ett släp med båt kan innebära en hög belastning på plattan. Därför är det viktigt att tänka på vilka fordon som ska stå på den och hur ofta.
Berätta därför för konstruktören vad som ska stå i garaget, både nu och längre fram. Plattans tjocklek och armeringen, alltså stålnätet som gjuts in och gör betongen stark, bestäms utifrån det. Ska du ha en billyft behöver plattan förstärkas där lyftens pelare ska stå. Lyftens tillverkare brukar ange vilka krav golvet ska uppfylla.
Väggar, tak och snö längs kanterna
Väggarna och taket, med all snö som kan ligga där på vintern, vilar på plattans kanter. Därför görs plattan tjockare längs ytterkanterna. Det kallas kantförstärkning. Förstärkningen ska fortsätta obruten även under portöppningen, trots att det inte står någon vägg just där. Annars kan kanten under porten röra sig på egen hand.
Kyla och tjäle i ett kallt garage
Under ett uppvärmt hus hålls marken varm av värmen som läcker ner genom golvet. Under ett kallt garage händer inte det. Är marken under plattan av ett slag som suger upp vatten, till exempel lera eller silt, som är en jord med mycket fina korn, kan den frysa och lyfta plattan en aning varje vinter.
Ofta syns det först vid porten, och ibland växer en spricka fram tvärs över golvet. Grunden skyddas genom att marken under och runt plattan isoleras, eller genom att grunden går så djupt att marken inte hinner frysa där. Varför frusen mark lyfter grunder och hur skadorna ser ut förklarar vi i artikeln om tjälskador på husgrund.
Smältvatten och vägsalt
På vintern för bilen in snö och is som smälter på golvet. Vattnet innehåller ofta vägsalt. Kiwa, som undersöker betong i garage, beskriver hur saltet med tiden tränger in i betongen och att armeringen kan börja rosta när salthalten blir tillräckligt hög. Rostig armering försvagar golvet och är dyrt att laga.
För en garageplatta betyder det:
Rätt betong. Det finns betong som är gjord för att stå emot salt och frost. Fråga entreprenören vilken sort som används.
Tillräckligt med betong utanför armeringen. Lagret som skyddar stålet kallas täckskikt, och det får inte bli för tunt.
Ett svagt fall mot porten. Golvet bör luta lite utåt, så att vattnet hittar ut och inte samlas i pölar längs väggarna.
Skydd på ytan. En impregnering eller färg för betonggolv gör ytan tätare och lättare att sopa ren.
Golvbrunn eller inte?
Många vill ha en golvbrunn i garaget, men reglerna sätts av kommunen och skiljer sig åt. Vatten från ett garage kan innehålla olja och metaller, och därför krävs ofta en oljeavskiljare, alltså en behållare som fångar upp olja innan vattnet går vidare till avloppet. Lidköpings kommuns riktlinjer går ännu längre och säger att ett nytt villagarage som regel inte bör ha någon golvbrunn alls. I stället rekommenderas att golvet sopas och att mindre mängder vatten samlas upp i en ränna där det kan avdunsta.
Fråga därför kommunen vad som gäller innan du bestämmer dig. En golvbrunn måste gjutas in från början och är svår att lägga till i efterhand, men den är också svår att ta bort om den visar sig inte vara tillåten.
Rätt höjd mot uppfarten
Garagegolvet ska ligga en bit högre än marken utanför. Annars rinner regnvatten och smältvatten in under porten. Uppfarten ska i sin tur luta bort från garaget. Planera därför golvhöjden och uppfarten samtidigt. Ska uppfarten få ny beläggning är det ofta smidigast att göra det i samma veva, och det är något vi kan hjälpa till med när det gäller asfaltering.
Rör som ska gjutas in
Allt som ska gå under golvet behöver ligga på plats innan gjutningen. Tänk på:
el till portöppnaren, belysning och uttag
en laddbox för elbil, även om du inte har elbil i dag
ett tomt rör för vatten, om garaget kanske ska få en tvättho eller ett hobbyrum
avledning av regnvatten från garagets stuprör
Ett tomt rör är billigt att lägga när marken ändå är uppgrävd. Att bila upp en färdig platta för att dra en kabel kostar betydligt mer.
Bilen som ska slippa skrapas varje vintermorgon. Cyklar, däck och trädgårdsmöbler som har tagit över förrådet. Kanske en egen verkstad där du kan skruva i lugn och ro. När ett garage börjar planeras handlar det mesta om storlek och portar. Men det är grunden som avgör om golvet tål en tung bil, om porten går att öppna efter en kall vinter och om smältvattnet rinner ut i stället för att bli stående. Här går vi igenom vilka grunder som är vanliga för garage, vad grunden ska klara, hur arbetet läggs upp och vad som påverkar priset.
Kort svar
De flesta garage står på en gjuten betongplatta. Vilken sorts platta det blir beror på om garaget ska vara kallt eller varmt.
Kallt garage: en platta utan isolering under betongen, men med skydd mot tjäle (mark som fryser och lyfter) längs kanterna.
Varmt garage eller verkstad: en isolerad platta med kantelement, alltså färdiga delar av cellplast som både formar och isolerar plattans kant.
Carport eller lätt förråd: ofta plintar, alltså fristående betongpelare som bär byggnaden på några punkter.
En garagegrund skiljer sig från grunden till ett hus på tre sätt. Bilens tyngd hamnar på några få små ytor, golvet utsätts för smältvatten och vägsalt, och ett kallt garage värmer inte marken under sig. Därför behöver grunden ritas för just ett garage.
Det som styr priset mest är om plattan ska isoleras, hur marken ser ut och hur mycket markarbete som behövs runt omkring.
Vilket garage ska grunden bära?
Innan grunden kan väljas behöver tre saker vara bestämda: om garaget ska stå fritt eller sitta ihop med huset, vilken temperatur det ska ha och hur stort det ska bli.
Typ av garage | Temperatur inne | Vanlig grund | Viktigast att tänka på |
Carport | Samma som ute | Plintar med grus eller marksten under | Stolparna ska stå stadigt mot både vind och tjäle |
Kallgarage | Samma som ute, men skyddat mot snö och regn | Oisolerad platta | Tjälskydd längs kanterna och under porten |
Tempererat garage | Strax över noll | Platta med isolering | Isolering under hela plattan |
Varmgarage eller verkstad | Rumsvarmt | Isolerad platta med kantelement | Går att gjuta in golvvärme |
Garage ihopbyggt med huset | Varierar | Anpassas efter husets grund | Skarven mellan garage och hus |
Fristående eller ihopbyggt med huset
Ett fristående garage är en egen byggnad med en egen grund, och det är det den här artikeln handlar om. Bygger du i stället ihop garaget med huset räknas det som en tillbyggnad. Då är det mötet mellan den nya och den gamla grunden som är svårast, och hur det löses beskriver vi i artikeln om grund till tillbyggnad. Ett ihopbyggt garage ställer också krav på brandskydd mellan garaget och bostaden.
Storleken styr både grunden och lovet
Ett enkelgarage är ofta omkring 3,5 gånger 6 meter, alltså drygt 20 kvadratmeter. Ett dubbelgarage hamnar ofta kring 6 gånger 6 till 7 meter. Mät gärna din egen bil med dörrarna öppna och lägg till plats för förvaring längs väggarna innan måtten bestäms. Varje extra meter syns i priset på grunden, men ett garage som är för trångt används sällan som garage.
Behövs bygglov för ett garage?
Sedan den 1 december 2025 gäller nya regler för byggnader som får uppföras utan bygglov. Ett garage räknas som en komplementbyggnad, alltså en mindre byggnad som hör till bostadshuset. Regeringen beskriver att du inom detaljplan (kommunens plan för hur marken får användas) kan bygga komplementbyggnader på sammanlagt 45 kvadratmeter utan bygglov, så länge ingen enskild byggnad är större än 30 kvadratmeter. Utanför detaljplan är gränserna 65 respektive 50 kvadratmeter.
Det här betyder i praktiken:
Ett enkelgarage ryms ofta inom gränsen och kan då byggas utan bygglov, så länge reglerna om höjd och avstånd till tomtgränsen följs.
Ett dubbelgarage blir i de flesta fall större än 30 kvadratmeter och kräver då bygglov inom detaljplan.
Ytan delas med andra komplementbyggnader på tomten. Har du redan ett förråd på 15 kvadratmeter finns det 30 kvadratmeter kvar att använda.
Titta också i detaljplanen efter mark som inte får bebyggas. Den kallas ofta prickmark, eftersom den är markerad med prickar på plankartan, och ligger ofta närmast gatan, där många vill ha sitt garage. Fråga kommunen innan du bestämmer var grunden ska ligga.
Vanliga grundlösningar för garage
Oisolerad platta för kallgarage
Det vanligaste för ett garage som bara ska skydda bilen mot väder och vind. Betongen gjuts direkt på ett packat lager av krossad sten, utan isolering under. Eftersom garaget inte värms upp behöver marken ändå skyddas mot att frysa under plattans kanter. Det görs oftast med isolering i marken runt om. Det är den billigaste plattan per kvadratmeter.
Isolerad platta för varmgarage och verkstad
Ska du kunna vara i garaget på vintern, skruva på bilen eller ha ett hobbyrum i ena änden, behöver plattan isoleras under hela ytan. Kanterna formas då med kantelement. En isolerad platta ger ett varmare golv, gör det lättare att hålla värmen och går att förse med ingjuten golvvärme.
Isoleringen går inte att lägga under betongen i efterhand. Bestäm därför temperaturen innan något gjuts.
Platta i sluttning
Ett garage måste ha ett plant golv i nivå med uppfarten. Lutar tomten finns i huvudsak tre vägar:
Fyll upp på nedsidan med krossad sten som packas i lager. Det fungerar när lutningen är måttlig.
Gjuta en låg mur runt kanterna som håller fyllningen på plats och som plattan vilar inom.
Gräva in garaget i slänten. Då trycker jorden mot den bakre väggen, och den väggen behöver både tåla trycket och skyddas mot fukt och vatten.
Det sista alternativet ger ofta det snyggaste resultatet på en brant tomt, men kräver mest arbete.
Plintar för carport och lätta förråd
En carport har ingen golvplatta som ska bära bilen. Bilen står på grus, marksten eller asfalt, och taket bärs av stolpar som står på plintar. Plintarna behöver gå så djupt att tjälen inte lyfter dem, och de ska tåla att vinden drar i taket. Vilka problem plintar kan få med åren går vi igenom i artikeln om plintgrund.
Ett slutet garage på plintar förekommer, men golvet blir då ett trägolv. Det tål sämre en bil som droppar smältvatten och salt hela vintern.
Krypgrund passar sällan
Av samma skäl är krypgrund ovanligt för garage. Ett trägolv ovanför ett luftfyllt utrymme är inte gjort för bilar och vatten. Hur de två vanligaste grunderna för bostadshus skiljer sig åt beskriver vi i jämförelsen platta på mark eller krypgrund.
Färdigt garage från en leverantör
Köper du ett garage som byggsats eller monteringsfärdigt hus följer det ofta med en grundritning med exakta mått. Kontrollera att plattan blir precis så stor som ritningen anger, att porten hamnar rätt och om grunden ingår i priset eller inte. Det gör det sällan.
Det här ska grunden till ett garage klara
Dimensionering betyder att räkna ut hur kraftig grunden behöver vara för det den ska bära och stå emot. Det görs av en konstruktör, alltså en ingenjör som räknar på hur byggnader bär sin tyngd. Men konstruktören behöver veta vad du tänker använda garaget till. Här är det som konstruktören behöver ta hänsyn till i ett garage.
Bilens tyngd på små ytor
En personbil väger ofta mellan ett och två och ett halvt ton, och hela tyngden går ner i golvet genom fyra hjul. Det blir ett stort tryck på små ytor. En elbil väger ofta mer än en bensinbil i samma storlek. Även en husbil eller ett släp med båt kan innebära en hög belastning på plattan. Därför är det viktigt att tänka på vilka fordon som ska stå på den och hur ofta.
Berätta därför för konstruktören vad som ska stå i garaget, både nu och längre fram. Plattans tjocklek och armeringen, alltså stålnätet som gjuts in och gör betongen stark, bestäms utifrån det. Ska du ha en billyft behöver plattan förstärkas där lyftens pelare ska stå. Lyftens tillverkare brukar ange vilka krav golvet ska uppfylla.
Väggar, tak och snö längs kanterna
Väggarna och taket, med all snö som kan ligga där på vintern, vilar på plattans kanter. Därför görs plattan tjockare längs ytterkanterna. Det kallas kantförstärkning. Förstärkningen ska fortsätta obruten även under portöppningen, trots att det inte står någon vägg just där. Annars kan kanten under porten röra sig på egen hand.
Kyla och tjäle i ett kallt garage
Under ett uppvärmt hus hålls marken varm av värmen som läcker ner genom golvet. Under ett kallt garage händer inte det. Är marken under plattan av ett slag som suger upp vatten, till exempel lera eller silt, som är en jord med mycket fina korn, kan den frysa och lyfta plattan en aning varje vinter.
Ofta syns det först vid porten, och ibland växer en spricka fram tvärs över golvet. Grunden skyddas genom att marken under och runt plattan isoleras, eller genom att grunden går så djupt att marken inte hinner frysa där. Varför frusen mark lyfter grunder och hur skadorna ser ut förklarar vi i artikeln om tjälskador på husgrund.
Smältvatten och vägsalt
På vintern för bilen in snö och is som smälter på golvet. Vattnet innehåller ofta vägsalt. Kiwa, som undersöker betong i garage, beskriver hur saltet med tiden tränger in i betongen och att armeringen kan börja rosta när salthalten blir tillräckligt hög. Rostig armering försvagar golvet och är dyrt att laga.
För en garageplatta betyder det:
Rätt betong. Det finns betong som är gjord för att stå emot salt och frost. Fråga entreprenören vilken sort som används.
Tillräckligt med betong utanför armeringen. Lagret som skyddar stålet kallas täckskikt, och det får inte bli för tunt.
Ett svagt fall mot porten. Golvet bör luta lite utåt, så att vattnet hittar ut och inte samlas i pölar längs väggarna.
Skydd på ytan. En impregnering eller färg för betonggolv gör ytan tätare och lättare att sopa ren.
Golvbrunn eller inte?
Många vill ha en golvbrunn i garaget, men reglerna sätts av kommunen och skiljer sig åt. Vatten från ett garage kan innehålla olja och metaller, och därför krävs ofta en oljeavskiljare, alltså en behållare som fångar upp olja innan vattnet går vidare till avloppet. Lidköpings kommuns riktlinjer går ännu längre och säger att ett nytt villagarage som regel inte bör ha någon golvbrunn alls. I stället rekommenderas att golvet sopas och att mindre mängder vatten samlas upp i en ränna där det kan avdunsta.
Fråga därför kommunen vad som gäller innan du bestämmer dig. En golvbrunn måste gjutas in från början och är svår att lägga till i efterhand, men den är också svår att ta bort om den visar sig inte vara tillåten.
Rätt höjd mot uppfarten
Garagegolvet ska ligga en bit högre än marken utanför. Annars rinner regnvatten och smältvatten in under porten. Uppfarten ska i sin tur luta bort från garaget. Planera därför golvhöjden och uppfarten samtidigt. Ska uppfarten få ny beläggning är det ofta smidigast att göra det i samma veva, och det är något vi kan hjälpa till med när det gäller asfaltering.
Rör som ska gjutas in
Allt som ska gå under golvet behöver ligga på plats innan gjutningen. Tänk på:
el till portöppnaren, belysning och uttag
en laddbox för elbil, även om du inte har elbil i dag
ett tomt rör för vatten, om garaget kanske ska få en tvättho eller ett hobbyrum
avledning av regnvatten från garagets stuprör
Ett tomt rör är billigt att lägga när marken ändå är uppgrävd. Att bila upp en färdig platta för att dra en kabel kostar betydligt mer.

Osäker på om din husgrund behöver åtgärdas?
Vi hjälper dig att bedöma grundens skick och hitta rätt lösning för ditt hus.
Från idé till färdig garagegrund
Arbetet går lättast när besluten tas i rätt ordning. Så här brukar ett garagebygge läggas upp:
Bestäm användning och storlek. Kallt eller varmt, enkelgarage eller dubbelgarage, med eller utan verkstad.
Kontrollera lov och placering. Fråga kommunen om bygglov eller anmälan behövs och om detaljplanen begränsar var garaget får stå.
Ta reda på vad marken tål. Gräv en provgrop där garaget ska stå. Visar den lera, torv eller gammal fyllning, eller ligger tomten i en brant sluttning, ger en geoteknisk undersökning ett säkert besked.
Låt grunden ritas. Ritningen ska visa plattans tjocklek, kantförstärkning, armering, isolering, tjälskydd, fall mot porten och alla rör.
Planera markarbetet och uppfarten tillsammans. Jord grävs bort ner till fast mark och ersätts med packad sten. Det är ett typiskt markarbete, och ofta den del som tar mest tid.
Lös vattnet. Regnvatten från taket och marken runt garaget ska ledas bort, särskilt om garaget står nära huset. Ibland behövs dränering runt plattan, alltså rör i marken som samlar upp vattnet och leder bort det.
Gjut plattan. Hur arbetet med form, armering, gjutning och härdning går till steg för steg finns i guiden om att gjuta husgrund.
Vänta med att behandla golvytan. Färg och impregnering fäster sämre på betong som inte hunnit torka. Fråga leverantören av ytbehandlingen hur torr betongen ska vara innan den läggs på.
Återställ runt om. Marken runt garaget ska luta bort från grunden, och uppfarten ska anslutas i rätt höjd.
Vad kostar en grund till garage?
Priset varierar mycket mellan olika tomter, så se siffrorna som ungefärliga referenser och inte som en offert. Offertas prisguide för grundgjutning, som uppdaterades i september 2026, anger att en komplett isolerad platta med kantelement till ett garage på omkring 30 till 40 kvadratmeter ofta kostar 45 000 till 120 000 kronor. En enklare oisolerad platta för förvaring eller ett kallt garage kan enligt samma guide landa på omkring 30 000 kronor.
Det som påverkar priset mest
Kallt eller varmt. Isolering under hela plattan och kantelement är den största skillnaden mellan en billig och en dyr garageplatta.
Storleken. Ett dubbelgarage har nästan dubbelt så stor yta, men vissa kostnader, som uppstart och betongpump, är desamma oavsett storlek.
Marken. Berg som måste tas bort, lera som kräver extra tjälskydd eller gammal fyllning som ska grävas ur höjer priset.
Lutningen. Uppfyllning, en låg mur eller en vägg mot slänten kostar mer än en plan yta.
Dimensioneringen. En tyngre bil, en husbil eller en billyft kräver tjockare betong eller mer armering.
Rör och brunnar. El, laddbox, eventuell golvbrunn med oljeavskiljare och avledning av regnvatten.
Åtkomsten. Kommer grävmaskinen och betongbilen ända fram går det fortare än om allt måste pumpas långt eller bäras.
Uppfarten och återställningen. Ny beläggning, kantsten och gräsmatta runt garaget ingår sällan i priset för plattan.
Rivning. Ska en gammal carport, ett förråd eller en asfaltyta bort först tillkommer det arbetet.
Samma storlek, olika pris
Två garage på 36 kvadratmeter kan få helt olika slutsumma. Det ena är ett kallgarage på en plan tomt med fast grusmark, nära gatan där betongbilen kan stå. Det andra är ett varmgarage med verkstad i en sluttning med lera, där jorden ska bort och betongen pumpas runt huset. Plattan i det andra fallet behöver isolering, mer tjälskydd, en mur på nedsidan och mer markarbete. Be därför alla entreprenörer räkna på samma ritning, så att offerterna går att jämföra.
Vanliga misstag med grunden till ett garage
Golvet hamnar i samma höjd som uppfarten. Vattnet rinner in under porten vid varje skyfall.
Tjälskyddet stryks för att spara pengar. Det som sparas på isolering i marken blir ofta dyrare att rätta till när plattan väl har börjat röra sig.
Plattan ritas för en vanlig bil. Några år senare står där en tyngre elbil, en husbil eller en billyft.
Ingen tänker på el förrän plattan är gjuten. Kabeln till laddboxen får då dras utanpå väggen eller i ett spår som sågas i betongen.
Planerar du ett garage?
Det bästa första steget är att bestämma hur garaget ska användas och ta reda på hur marken ser ut där det ska stå. Med det underlaget går det att rita rätt grund och jämföra offerter på lika villkor.
Hasselbacken Bygg gör i första hand arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt genom hela projektet. Har vi fullt upp, eller saknar vi hantverkare i ditt område just nu, förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem. Beskriv vilket garage du vill bygga och hur tomten ser ut, gärna med bilder, så hjälper vi dig att ta nästa steg med din husgrund.
Från idé till färdig garagegrund
Arbetet går lättast när besluten tas i rätt ordning. Så här brukar ett garagebygge läggas upp:
Bestäm användning och storlek. Kallt eller varmt, enkelgarage eller dubbelgarage, med eller utan verkstad.
Kontrollera lov och placering. Fråga kommunen om bygglov eller anmälan behövs och om detaljplanen begränsar var garaget får stå.
Ta reda på vad marken tål. Gräv en provgrop där garaget ska stå. Visar den lera, torv eller gammal fyllning, eller ligger tomten i en brant sluttning, ger en geoteknisk undersökning ett säkert besked.
Låt grunden ritas. Ritningen ska visa plattans tjocklek, kantförstärkning, armering, isolering, tjälskydd, fall mot porten och alla rör.
Planera markarbetet och uppfarten tillsammans. Jord grävs bort ner till fast mark och ersätts med packad sten. Det är ett typiskt markarbete, och ofta den del som tar mest tid.
Lös vattnet. Regnvatten från taket och marken runt garaget ska ledas bort, särskilt om garaget står nära huset. Ibland behövs dränering runt plattan, alltså rör i marken som samlar upp vattnet och leder bort det.
Gjut plattan. Hur arbetet med form, armering, gjutning och härdning går till steg för steg finns i guiden om att gjuta husgrund.
Vänta med att behandla golvytan. Färg och impregnering fäster sämre på betong som inte hunnit torka. Fråga leverantören av ytbehandlingen hur torr betongen ska vara innan den läggs på.
Återställ runt om. Marken runt garaget ska luta bort från grunden, och uppfarten ska anslutas i rätt höjd.
Vad kostar en grund till garage?
Priset varierar mycket mellan olika tomter, så se siffrorna som ungefärliga referenser och inte som en offert. Offertas prisguide för grundgjutning, som uppdaterades i september 2026, anger att en komplett isolerad platta med kantelement till ett garage på omkring 30 till 40 kvadratmeter ofta kostar 45 000 till 120 000 kronor. En enklare oisolerad platta för förvaring eller ett kallt garage kan enligt samma guide landa på omkring 30 000 kronor.
Det som påverkar priset mest
Kallt eller varmt. Isolering under hela plattan och kantelement är den största skillnaden mellan en billig och en dyr garageplatta.
Storleken. Ett dubbelgarage har nästan dubbelt så stor yta, men vissa kostnader, som uppstart och betongpump, är desamma oavsett storlek.
Marken. Berg som måste tas bort, lera som kräver extra tjälskydd eller gammal fyllning som ska grävas ur höjer priset.
Lutningen. Uppfyllning, en låg mur eller en vägg mot slänten kostar mer än en plan yta.
Dimensioneringen. En tyngre bil, en husbil eller en billyft kräver tjockare betong eller mer armering.
Rör och brunnar. El, laddbox, eventuell golvbrunn med oljeavskiljare och avledning av regnvatten.
Åtkomsten. Kommer grävmaskinen och betongbilen ända fram går det fortare än om allt måste pumpas långt eller bäras.
Uppfarten och återställningen. Ny beläggning, kantsten och gräsmatta runt garaget ingår sällan i priset för plattan.
Rivning. Ska en gammal carport, ett förråd eller en asfaltyta bort först tillkommer det arbetet.
Samma storlek, olika pris
Två garage på 36 kvadratmeter kan få helt olika slutsumma. Det ena är ett kallgarage på en plan tomt med fast grusmark, nära gatan där betongbilen kan stå. Det andra är ett varmgarage med verkstad i en sluttning med lera, där jorden ska bort och betongen pumpas runt huset. Plattan i det andra fallet behöver isolering, mer tjälskydd, en mur på nedsidan och mer markarbete. Be därför alla entreprenörer räkna på samma ritning, så att offerterna går att jämföra.
Vanliga misstag med grunden till ett garage
Golvet hamnar i samma höjd som uppfarten. Vattnet rinner in under porten vid varje skyfall.
Tjälskyddet stryks för att spara pengar. Det som sparas på isolering i marken blir ofta dyrare att rätta till när plattan väl har börjat röra sig.
Plattan ritas för en vanlig bil. Några år senare står där en tyngre elbil, en husbil eller en billyft.
Ingen tänker på el förrän plattan är gjuten. Kabeln till laddboxen får då dras utanpå väggen eller i ett spår som sågas i betongen.
Planerar du ett garage?
Det bästa första steget är att bestämma hur garaget ska användas och ta reda på hur marken ser ut där det ska stå. Med det underlaget går det att rita rätt grund och jämföra offerter på lika villkor.
Hasselbacken Bygg gör i första hand arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt genom hela projektet. Har vi fullt upp, eller saknar vi hantverkare i ditt område just nu, förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem. Beskriv vilket garage du vill bygga och hur tomten ser ut, gärna med bilder, så hjälper vi dig att ta nästa steg med din husgrund.
Vanliga frågor om grund till garage
Klarar en vanlig garageplatta en elbil eller husbil?
En elbil går ofta bra i ett vanligt garage, men en husbil eller en tung skåpbil kan kräva en kraftigare platta. Det som avgör är hur mycket fordonet väger och hur tyngden fördelas på hjulen. Ge konstruktören fordonets vikt innan plattan ritas.
Kan en gammal carport byggas om till garage på samma grund?
Sällan rakt av. Plintarna under en carport är gjorda för att bära ett lätt tak, inte väggar, en port och ett golv där bilen ska stå. Oftast behöver en ny platta gjutas under taket, och då får plintarna antingen förstärkas eller ersättas. En konstruktör kan bedöma om något går att behålla.
Behöver ett garage dränering?
Inte alltid. På en torr tomt med fast mark räcker det ofta att marken lutar bort från garaget och att takvattnet leds bort. På lera, i en sluttning eller när garaget står nära huset kan dränering runt plattan behövas.
Får jag tvätta bilen inne i garaget?
Det beror på din kommun. Tvättvatten innehåller olja, metaller och rengöringsmedel. Lidköpings kommun hänvisar till exempel biltvätt till tvättanläggningar som renar vattnet. Fråga kommunen innan du planerar en tvättplats i garaget.
Varför går garageporten trögt på vintern?
Ofta har tjälen lyft plattan eller marken vid portöppningen en aning. Porten tar då i golvet när den stängs. Blir problemet mindre på våren när marken tinat pekar det mot tjäle snarare än mot fel på själva porten.
Kan jag gjuta en ny platta ovanpå det gamla garagegolvet?
Ibland. Ett lager ny betong ovanpå det gamla golvet kallas pågjutning och kan jämna ut ett skadat golv. Men golvet blir högre, vilket påverkar porten och höjden mot uppfarten. Är det gamla golvet sprucket på grund av tjäle eller sättningar löser en pågjutning sällan orsaken.
Ger grunden till ett garage rätt till rotavdrag?
Nej, inte för ett fristående garage. Ett nytt garage räknas som en ny byggnad, och nybyggnad ger inte rätt till rotavdrag. Kontrollera med Skatteverket vad som gäller om garaget i stället byggs ihop med huset.
Relaterade artiklar

Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Läs mer

Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Läs mer

Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Läs mer

Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer

Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer

Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer

Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer

Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer

Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer

Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer

Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer

Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer

Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer

Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer

Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer

Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer

Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer

Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer

Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer

Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer

Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer

Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer

Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer

Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer

Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer

Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer

Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer

Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer

Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer

Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer

Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer

Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer

Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer

Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer

Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer

Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer

Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer

Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer

Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer

Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer

Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer

Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer

Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer

Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer

Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer

Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer

Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer

Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer

Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer

Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer

Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer

Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer

Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer

Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer

Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer

Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer

Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer

Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer

Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer

Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer

Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer

Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer

Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer

Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer

Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer

Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer

Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer

Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer

Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer

Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer

Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer

Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer

Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer

Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer

Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer

Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer

Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer

Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer

Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer

Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer

Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer

Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer

Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer

Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer

Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer

Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer

Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer

Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer

Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer

Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer

Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer

Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer

Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer

Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer

Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer

Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer

Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer

Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer

Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer

Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer

Dränering
Så går dränering av ett hus till
Här berättar vi hur dräneringne går till steg för steg
Läs mer

Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Här är 10 tecken på att huset kan behöva dräneras och när det är dags för en fuktmätning.
Läs mer

Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
En komplett guide till vad dränering av ett hus kostar 2026 – med pris per löpmeter, kostnadsexempel för olika villor, ROT-avdrag och faktorer som påverkar slutpriset.
Läs mer

Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Så förbereder du huset, tomten och offerten steg för steg
Läs mer

Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen, vad du bör tänka på och praktiska tips inför projektet
Läs mer

Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Så fungerar de olika systemen runt villan och varför de oftast används tillsammans.
Läs mer

Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Här går man genom frågorna man ska ställa på en visning om dränering och varningssignaler man ska reagera på
Läs mer

Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
Här går vi igenom när det är värt och inte att dränera huset inför eventuell försäljning.
Läs mer

Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Så agerar du steg för steg innan dränering, entreprenör och försäkringsanmälan.
Läs mer

Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Vi förklarar när bygglov inte krävs och vilka regler ändå finns
Läs mer

Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Vi förklarar hur gräsmatta, altan, stenläggning och växter påverkas och återställs vid dräneringsarbete
Läs mer

Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar markförhållanden en dränering.
Läs mer

Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutning vattenflöden, dränering och marktryck vid en sluttande tomt.
Läs mer

Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så här tänker du kring fukt, risker och när dränering är relevant för villan med platta på mark..
Läs mer

Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dränering vid krypgrund och torpargrund.
Läs mer

Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Vanliga problem som förekommer i äldre villor
Läs mer

Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar? Här förklarar vad man bör tänka på som en villaägare.
Läs mer

Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Förklaring av skillnaderna mellan dräneringsskiva, platonmatta och isolerskiva och dess praktiska tillämpning.
Läs mer

Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vi förklarar hur dräneringsrör, dagvatten och stenkista fungerar
Läs mer

Dränering
ROT-avdrag för dränering
Allt ni behöver veta om ROT-avdrag från dräneringsperspektiv
Läs mer

Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Här är en guide som hjälper att få bättre förståelse över hur man ska gå tillväga när man väljer ett passande bolag för dränering
Läs mer

Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Vad ingår offerten för en dränering? Vilka moment är viktiga och ska ingå offerten innan man väljer en entreprenör?
Läs mer

Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
Vanliga misstag en villaägare gör vid dränering och hur att undvika dem
Läs mer

Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Så länge håller dräneringen och tecken på att det är dags att göra om den.
Läs mer

Dränering
Hur länge håller en dränering?
En modern dränering håller i 40-60 år men vad är det som påverkar livslängd och när blir det dags att göra ny dränering?
Läs mer

Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Mögel, orsaker av dess uppkomst, risker och åtgärder
Läs mer

Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Olika orsaker till fuktproblem
Läs mer

Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Dränering - problem, risker och hur arbetet går till.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Tidsramer för dränering av ett hus.
Läs mer

Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Så går en dränering till, steg för steg.
Läs mer

Dränering
Tecken på dålig dränering
Så tolkar du tecknen på dålig dränering och skiljer dem från andra fuktkällor i huset
Läs mer

Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer

Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer

Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer
