Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Lästid: 6 min

Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Ett gästhus till svärföräldrarna, en ateljé längst ner i trädgården eller en liten bostad att hyra ut. Attefallshus har blivit vardagsnamnet på den här typen av mindre komplementbyggnader, och när huset börjar ta form handlar det mesta om planlösning och fasad. Grunden kommer ofta upp först när leverantören frågar vad huset ska stå på. Då är det bra att veta att valet påverkar mer än priset. Det påverkar hur högt huset får bli, hur varmt golvet känns, hur lätt det är att dra in vatten och avlopp och hur trädgården ser ut efter bygget. Här får du hjälp att välja rätt grund till just ditt attefallshus.
Kort svar
De flesta attefallshus står på en av tre grunder: platta på mark, betongplintar eller markskruvar. Krypgrund förekommer men är ovanlig på så små hus.
Platta på mark passar bäst när huset ska bli en riktig bostad med kök och badrum, när tomten är plan och när du vill ha ett varmt och stadigt golv.
Betongplintar passar när tomten lutar, när det finns berg i marken eller när huset är lätt och enkelt, till exempel ett förråd eller en ateljé.
Markskruvar passar när du vill komma igång snabbt, gräva så lite som möjligt och kanske kunna flytta huset en dag.
Tre saker avgör valet: vad marken tål där huset ska stå, vad huset ska användas till och hur tungt det är. En fjärde sak glöms ofta. Höjden på ett attefallshus mäts från marken, så en hög grund kan ta höjd från rummen.
Vad reglerna för attefallshus betyder för grunden
Ett attefallshus behöver inget bygglov så länge det håller sig inom vissa gränser. Enligt Boverkets broschyr Får jag bygga? får huset vara högst 30 kvadratmeter inom detaljplan och 50 kvadratmeter utanför. Det får vara högst 4,0 meter från mark till taknock inom detaljplan och 4,5 meter utanför. Det ska också stå minst 4,5 meter från tomtgränsen om inte grannen skriftligen godkänner en annan placering. Storleksgränserna finns även i Boverkets kunskapsbank om komplementbostadshus, som är det formella namnet på ett attefallshus som ska användas som bostad.
Tre av reglerna påverkar grunden direkt.
Höjden räknas från marken
Allt som grunden lyfter huset tar från den höjd du har kvar till rummen. Ett hus på en platta ligger bara några decimeter över marken. Ett hus på plintar i en sluttning kan stå en halvmeter eller mer upp på nedsidan. Då kan takhöjden eller sovloftet bli lägre än du räknat med. Har du valt en färdig husmodell som går nära gränsen på 4,0 meter behöver grunden vara låg. På en lutande tomt är det klokt att fråga kommunen var de räknar höjden från innan grunden bestäms.
Vatten, avlopp och eldstad kräver anmälan
Själva huset kräver inte alltid en anmälan till kommunen. Men ska du installera vatten, avlopp, ventilation eller en eldstad behöver du göra en anmälan och vänta på startbesked, alltså kommunens klartecken, innan arbetet börjar. För grunden betyder det att rören och deras väg in i huset bör vara planerade redan innan något grävs.
Inget lov betyder inte inga regler
Boverket påpekar i samma broschyr att du som byggherre ansvarar för att huset uppfyller kraven även när inget bygglov behövs. Grunden ska bära huset, hålla fukten borta och klara tjälen. Ska huset bli en bostad gäller dessutom samma krav som för andra bostäder, med till exempel kök, toalett och dusch.
Tänker du i stället bygga ut ditt befintliga hus med en attefallstillbyggnad, så är det en annan fråga. Då ska den nya delen anslutas till huset, och det går vi igenom i artikeln om grund till tillbyggnad.
Börja med huset: hur tungt är det och vad kräver leverantören?
Innan du tittar på marken är det bra att veta vad grunden ska bära. Ett attefallshus kan väga väldigt olika beroende på hur det är byggt.
En lätt stomme av trä, som de flesta färdiga attefallshus och byggsatser har, ställer små krav på grunden. Alla tre vanliga grundtyper kan fungera.
Ett hus med tunga väggar, till exempel väggar av lecablock eller tegel, behöver en grund som fördelar tyngden jämnt. Lecablock är relativt lätta som byggblock, men när många block sätts ihop till en hel vägg blir konstruktionen ändå tung. Då är en platta det vanliga valet.
Tunga saker på en liten yta, som en kamin, ett badrum med kakel och klinker eller ett sovloft som vilar på en innervägg, ger extra tryck på just de punkterna. På plintar eller markskruvar behöver stöden placeras där tyngden finns.
Köper du ett färdigt hus eller en byggsats brukar leverantören ha en grundritning eller ett förslag på grund. Läs den noga och fråga vad den bygger på. Ritningen kan till exempel förutsätta fast och plan mark, ett visst avstånd mellan stöden eller att golvet levereras som ett färdigt bjälklag (golvets bärande stomme av trä). Leverantören känner sitt hus, men inte din tomt.
Tänk också på hur golvet byggs. På en platta är betongen själva golvet, och den behöver bara ett ytskikt ovanpå. På plintar och markskruvar behövs ett isolerat golvbjälklag av trä, vilket är en egen kostnad och ett eget arbetsmoment.
Grundalternativen för ett attefallshus
Här jämför vi de vanligaste lösningarna utifrån vad som spelar roll för ett litet hus i trädgården.
Grundtyp | Passar ofta för | Grävning på tomten | Golvet | Går att ta bort |
Platta på mark | Bostad med kök och badrum, plan tomt | Hela ytan grävs ur | Varmt och stumt betonggolv | Nej, permanent |
Betongplintar | Lätta hus, sluttning, berg | Ett hål per plint | Trägolv på bjälklag | Delvis, plintarna blir kvar |
Markskruvar | Lätta hus, snabbt bygge, små ingrepp | I stort sett ingen | Trägolv på bjälklag | Ja, skruvarna kan skruvas upp |
Krypgrund | Sluttning, hus som ska likna huvudbyggnaden | Mur runt hela huset | Trägolv på bjälklag | Nej, permanent |
Platta på mark
Huset står på en gjuten betongplatta med isolering under. Det är det vanligaste valet när attefallshuset ska bli en bostad. Rör för vatten och avlopp läggs i marken under plattan och kommer upp precis där köket och badrummet ska vara. Golvet blir varmt, tyst och stadigt, och det går att gjuta in golvvärme.
Nackdelen är att hela ytan behöver grävas ur och fyllas med packad sten, så trädgården påverkas mer än med de andra alternativen. Plattan är också permanent. Hur arbetet går till steg för steg beskriver vi i guiden om att gjuta husgrund.
Betongplintar
Huset vilar på ett antal gjutna betongpelare, och golvet byggs som ett träbjälklag ovanpå. Det är den grund som Svenskt Trä använder i sin byggbeskrivning av ett attefallshus. Enligt beskrivningen går plintarna normalt omkring en halvmeter ner, djupare i mark som fryser lätt, och på berg kan de gjutas direkt mot berget och fästas med järn.
Plintar passar bra när tomten lutar, eftersom de kan göras olika höga. De kräver mindre grävning än en platta och låter luft röra sig under huset. I gengäld blir golvet kallare om bjälklaget inte isoleras ordentligt, och rören som går upp i huset hamnar i kall uteluft. Vilka problem som kan uppstå med åren och hur du sköter plintarna går vi igenom i artikeln om plintgrund.
Markskruvar
En markskruv är ett stålrör med en skruvformad spets som skruvas ner i marken med en maskin. Upptill sitter ett fäste där golvets bärande balkar skruvas fast. Arbetet går fort, det behövs ingen betong som ska torka och trädgården runt omkring klarar sig oftast bra. En stor fördel för ett attefallshus är att skruvarna kan skruvas upp igen om huset ska flyttas eller tas bort.
Markskruvar fungerar sämst i mycket lös eller vattensjuk mark och i stenig mark, där skruven kan ta stopp mot ett block innan den nått rätt djup. Skruven behöver också nå så djupt att tjälen, alltså mark som fryser och lyfter, inte får grepp om den. Be leverantören visa hur långa skruvarna är, hur många som behövs och hur de har räknat fram det för just din mark.
Krypgrund
En krypgrund är en mur runt hela huset med ett luftfyllt utrymme under golvet. På ett attefallshus är den ovanlig, eftersom muren kostar mycket i förhållande till husets storlek. Den kan bli aktuell i en sluttning där du vill att huset ska se ut att stå på en riktig sockel, eller när gästhuset ska likna ett huvudhus som står på krypgrund. Tänk på att utrymmet under golvet måste hållas torrt, vilket vi förklarar i vår översikt om krypgrund. Vill du väga en platta mot en krypgrund punkt för punkt finns en egen genomgång av platta på mark eller krypgrund.
Marken där huset ska stå avgör mest
Ett attefallshus hamnar ofta längst bort på tomten, eftersom det ska stå en bit från tomtgränsen och inte skymma huvudhuset. Just där kan marken se helt annorlunda ut än under ditt hus. Det kan vara en gammal komposthög, en rabatt som fyllts upp genom åren, en svacka där regnvattnet samlas eller en berghall under gräsmattan.
Det här finns där huset ska stå | Vanlig inriktning |
Berg i dagen eller bara lite jord ovanpå berget | Plintar som gjuts direkt mot berget. Markskruv fungerar inte. |
Fast mark som grus, sand eller morän (blandad jord med sten) | Alla tre vanliga grundtyper fungerar. Valet styrs av huset och användningen. |
Lera eller silt (mycket finkornig jord) | Grunden måste skyddas mot tjäle, till exempel med djupare stöd eller isolering i marken. Platta eller långa markskruvar är vanligt. |
Gammal fyllning, kompost eller rabatt | Gräv bort det lösa ner till fast mark innan någon grund byggs. |
Sluttning | Plintar, markskruvar eller krypgrund. En platta kräver mycket uppfyllnad på nedsidan. |
Låg punkt där vatten blir stående | Lyft golvet och led bort vattnet innan huset byggs. |
Så tar du reda på vad marken består av
Du kommer långt på egen hand. Gräv en provgrop där huset ska stå, gärna en halvmeter djup eller mer. Titta på vad som kommer upp: mörk mylla, kladdig lera, grus eller sten. I SGU:s kartvisare för jordarter kan du se vilken jordart som är vanlig i ditt område. Fråga också grannar som har byggt hur det såg ut i deras mark.
Gå ut när det regnar och se vart vattnet tar vägen. En plats där det står vatten efter varje skyfall behöver få bort vattnet först, ibland med dränering runt huset.
Fem saker att se upp med
Gammal fyllning. Jord som lagts dit i efterhand packar ihop sig med tiden, precis som när marken sjunker intill en husgrund. Grunden ska stå på orörd mark eller på packad sten.
Tjäle. Ett litet hus värmer marken under sig sämre än en villa, och ett ouppvärmt förråd inte alls. Varför frusen mark lyfter grunder förklarar vi i artikeln om tjälskador på husgrund.
Träd i närheten. Stora träd torkar ut lerjord och rötterna kan lyfta lätta konstruktioner. Läs mer om hur träd och rötter kan påverka en husgrund innan du placerar huset under en björk.
Ledningar i marken. Fiber, el till belysning eller en gammal dränering kan ligga precis där plintarna ska stå. Ta reda på var de går innan något grävs eller skruvas.
Mycket lös mark. Visar provgropen torv eller djup, mjuk lera kan huset behöva stå på stöd som når ner till fast botten. Det beskriver vi i artikeln om pålning av villa.
Är du osäker, eller ska huset bli en bostad på lera eller i en brant sluttning, kan en geoteknisk undersökning ge ett säkert svar. Den kostar pengar men är billigare än att göra om grunden.
Ett gästhus till svärföräldrarna, en ateljé längst ner i trädgården eller en liten bostad att hyra ut. Attefallshus har blivit vardagsnamnet på den här typen av mindre komplementbyggnader, och när huset börjar ta form handlar det mesta om planlösning och fasad. Grunden kommer ofta upp först när leverantören frågar vad huset ska stå på. Då är det bra att veta att valet påverkar mer än priset. Det påverkar hur högt huset får bli, hur varmt golvet känns, hur lätt det är att dra in vatten och avlopp och hur trädgården ser ut efter bygget. Här får du hjälp att välja rätt grund till just ditt attefallshus.
Kort svar
De flesta attefallshus står på en av tre grunder: platta på mark, betongplintar eller markskruvar. Krypgrund förekommer men är ovanlig på så små hus.
Platta på mark passar bäst när huset ska bli en riktig bostad med kök och badrum, när tomten är plan och när du vill ha ett varmt och stadigt golv.
Betongplintar passar när tomten lutar, när det finns berg i marken eller när huset är lätt och enkelt, till exempel ett förråd eller en ateljé.
Markskruvar passar när du vill komma igång snabbt, gräva så lite som möjligt och kanske kunna flytta huset en dag.
Tre saker avgör valet: vad marken tål där huset ska stå, vad huset ska användas till och hur tungt det är. En fjärde sak glöms ofta. Höjden på ett attefallshus mäts från marken, så en hög grund kan ta höjd från rummen.
Vad reglerna för attefallshus betyder för grunden
Ett attefallshus behöver inget bygglov så länge det håller sig inom vissa gränser. Enligt Boverkets broschyr Får jag bygga? får huset vara högst 30 kvadratmeter inom detaljplan och 50 kvadratmeter utanför. Det får vara högst 4,0 meter från mark till taknock inom detaljplan och 4,5 meter utanför. Det ska också stå minst 4,5 meter från tomtgränsen om inte grannen skriftligen godkänner en annan placering. Storleksgränserna finns även i Boverkets kunskapsbank om komplementbostadshus, som är det formella namnet på ett attefallshus som ska användas som bostad.
Tre av reglerna påverkar grunden direkt.
Höjden räknas från marken
Allt som grunden lyfter huset tar från den höjd du har kvar till rummen. Ett hus på en platta ligger bara några decimeter över marken. Ett hus på plintar i en sluttning kan stå en halvmeter eller mer upp på nedsidan. Då kan takhöjden eller sovloftet bli lägre än du räknat med. Har du valt en färdig husmodell som går nära gränsen på 4,0 meter behöver grunden vara låg. På en lutande tomt är det klokt att fråga kommunen var de räknar höjden från innan grunden bestäms.
Vatten, avlopp och eldstad kräver anmälan
Själva huset kräver inte alltid en anmälan till kommunen. Men ska du installera vatten, avlopp, ventilation eller en eldstad behöver du göra en anmälan och vänta på startbesked, alltså kommunens klartecken, innan arbetet börjar. För grunden betyder det att rören och deras väg in i huset bör vara planerade redan innan något grävs.
Inget lov betyder inte inga regler
Boverket påpekar i samma broschyr att du som byggherre ansvarar för att huset uppfyller kraven även när inget bygglov behövs. Grunden ska bära huset, hålla fukten borta och klara tjälen. Ska huset bli en bostad gäller dessutom samma krav som för andra bostäder, med till exempel kök, toalett och dusch.
Tänker du i stället bygga ut ditt befintliga hus med en attefallstillbyggnad, så är det en annan fråga. Då ska den nya delen anslutas till huset, och det går vi igenom i artikeln om grund till tillbyggnad.
Börja med huset: hur tungt är det och vad kräver leverantören?
Innan du tittar på marken är det bra att veta vad grunden ska bära. Ett attefallshus kan väga väldigt olika beroende på hur det är byggt.
En lätt stomme av trä, som de flesta färdiga attefallshus och byggsatser har, ställer små krav på grunden. Alla tre vanliga grundtyper kan fungera.
Ett hus med tunga väggar, till exempel väggar av lecablock eller tegel, behöver en grund som fördelar tyngden jämnt. Lecablock är relativt lätta som byggblock, men när många block sätts ihop till en hel vägg blir konstruktionen ändå tung. Då är en platta det vanliga valet.
Tunga saker på en liten yta, som en kamin, ett badrum med kakel och klinker eller ett sovloft som vilar på en innervägg, ger extra tryck på just de punkterna. På plintar eller markskruvar behöver stöden placeras där tyngden finns.
Köper du ett färdigt hus eller en byggsats brukar leverantören ha en grundritning eller ett förslag på grund. Läs den noga och fråga vad den bygger på. Ritningen kan till exempel förutsätta fast och plan mark, ett visst avstånd mellan stöden eller att golvet levereras som ett färdigt bjälklag (golvets bärande stomme av trä). Leverantören känner sitt hus, men inte din tomt.
Tänk också på hur golvet byggs. På en platta är betongen själva golvet, och den behöver bara ett ytskikt ovanpå. På plintar och markskruvar behövs ett isolerat golvbjälklag av trä, vilket är en egen kostnad och ett eget arbetsmoment.
Grundalternativen för ett attefallshus
Här jämför vi de vanligaste lösningarna utifrån vad som spelar roll för ett litet hus i trädgården.
Grundtyp | Passar ofta för | Grävning på tomten | Golvet | Går att ta bort |
Platta på mark | Bostad med kök och badrum, plan tomt | Hela ytan grävs ur | Varmt och stumt betonggolv | Nej, permanent |
Betongplintar | Lätta hus, sluttning, berg | Ett hål per plint | Trägolv på bjälklag | Delvis, plintarna blir kvar |
Markskruvar | Lätta hus, snabbt bygge, små ingrepp | I stort sett ingen | Trägolv på bjälklag | Ja, skruvarna kan skruvas upp |
Krypgrund | Sluttning, hus som ska likna huvudbyggnaden | Mur runt hela huset | Trägolv på bjälklag | Nej, permanent |
Platta på mark
Huset står på en gjuten betongplatta med isolering under. Det är det vanligaste valet när attefallshuset ska bli en bostad. Rör för vatten och avlopp läggs i marken under plattan och kommer upp precis där köket och badrummet ska vara. Golvet blir varmt, tyst och stadigt, och det går att gjuta in golvvärme.
Nackdelen är att hela ytan behöver grävas ur och fyllas med packad sten, så trädgården påverkas mer än med de andra alternativen. Plattan är också permanent. Hur arbetet går till steg för steg beskriver vi i guiden om att gjuta husgrund.
Betongplintar
Huset vilar på ett antal gjutna betongpelare, och golvet byggs som ett träbjälklag ovanpå. Det är den grund som Svenskt Trä använder i sin byggbeskrivning av ett attefallshus. Enligt beskrivningen går plintarna normalt omkring en halvmeter ner, djupare i mark som fryser lätt, och på berg kan de gjutas direkt mot berget och fästas med järn.
Plintar passar bra när tomten lutar, eftersom de kan göras olika höga. De kräver mindre grävning än en platta och låter luft röra sig under huset. I gengäld blir golvet kallare om bjälklaget inte isoleras ordentligt, och rören som går upp i huset hamnar i kall uteluft. Vilka problem som kan uppstå med åren och hur du sköter plintarna går vi igenom i artikeln om plintgrund.
Markskruvar
En markskruv är ett stålrör med en skruvformad spets som skruvas ner i marken med en maskin. Upptill sitter ett fäste där golvets bärande balkar skruvas fast. Arbetet går fort, det behövs ingen betong som ska torka och trädgården runt omkring klarar sig oftast bra. En stor fördel för ett attefallshus är att skruvarna kan skruvas upp igen om huset ska flyttas eller tas bort.
Markskruvar fungerar sämst i mycket lös eller vattensjuk mark och i stenig mark, där skruven kan ta stopp mot ett block innan den nått rätt djup. Skruven behöver också nå så djupt att tjälen, alltså mark som fryser och lyfter, inte får grepp om den. Be leverantören visa hur långa skruvarna är, hur många som behövs och hur de har räknat fram det för just din mark.
Krypgrund
En krypgrund är en mur runt hela huset med ett luftfyllt utrymme under golvet. På ett attefallshus är den ovanlig, eftersom muren kostar mycket i förhållande till husets storlek. Den kan bli aktuell i en sluttning där du vill att huset ska se ut att stå på en riktig sockel, eller när gästhuset ska likna ett huvudhus som står på krypgrund. Tänk på att utrymmet under golvet måste hållas torrt, vilket vi förklarar i vår översikt om krypgrund. Vill du väga en platta mot en krypgrund punkt för punkt finns en egen genomgång av platta på mark eller krypgrund.
Marken där huset ska stå avgör mest
Ett attefallshus hamnar ofta längst bort på tomten, eftersom det ska stå en bit från tomtgränsen och inte skymma huvudhuset. Just där kan marken se helt annorlunda ut än under ditt hus. Det kan vara en gammal komposthög, en rabatt som fyllts upp genom åren, en svacka där regnvattnet samlas eller en berghall under gräsmattan.
Det här finns där huset ska stå | Vanlig inriktning |
Berg i dagen eller bara lite jord ovanpå berget | Plintar som gjuts direkt mot berget. Markskruv fungerar inte. |
Fast mark som grus, sand eller morän (blandad jord med sten) | Alla tre vanliga grundtyper fungerar. Valet styrs av huset och användningen. |
Lera eller silt (mycket finkornig jord) | Grunden måste skyddas mot tjäle, till exempel med djupare stöd eller isolering i marken. Platta eller långa markskruvar är vanligt. |
Gammal fyllning, kompost eller rabatt | Gräv bort det lösa ner till fast mark innan någon grund byggs. |
Sluttning | Plintar, markskruvar eller krypgrund. En platta kräver mycket uppfyllnad på nedsidan. |
Låg punkt där vatten blir stående | Lyft golvet och led bort vattnet innan huset byggs. |
Så tar du reda på vad marken består av
Du kommer långt på egen hand. Gräv en provgrop där huset ska stå, gärna en halvmeter djup eller mer. Titta på vad som kommer upp: mörk mylla, kladdig lera, grus eller sten. I SGU:s kartvisare för jordarter kan du se vilken jordart som är vanlig i ditt område. Fråga också grannar som har byggt hur det såg ut i deras mark.
Gå ut när det regnar och se vart vattnet tar vägen. En plats där det står vatten efter varje skyfall behöver få bort vattnet först, ibland med dränering runt huset.
Fem saker att se upp med
Gammal fyllning. Jord som lagts dit i efterhand packar ihop sig med tiden, precis som när marken sjunker intill en husgrund. Grunden ska stå på orörd mark eller på packad sten.
Tjäle. Ett litet hus värmer marken under sig sämre än en villa, och ett ouppvärmt förråd inte alls. Varför frusen mark lyfter grunder förklarar vi i artikeln om tjälskador på husgrund.
Träd i närheten. Stora träd torkar ut lerjord och rötterna kan lyfta lätta konstruktioner. Läs mer om hur träd och rötter kan påverka en husgrund innan du placerar huset under en björk.
Ledningar i marken. Fiber, el till belysning eller en gammal dränering kan ligga precis där plintarna ska stå. Ta reda på var de går innan något grävs eller skruvas.
Mycket lös mark. Visar provgropen torv eller djup, mjuk lera kan huset behöva stå på stöd som når ner till fast botten. Det beskriver vi i artikeln om pålning av villa.
Är du osäker, eller ska huset bli en bostad på lera eller i en brant sluttning, kan en geoteknisk undersökning ge ett säkert svar. Den kostar pengar men är billigare än att göra om grunden.

Osäker på om din husgrund behöver åtgärdas?
Vi hjälper dig att bedöma grundens skick och hitta rätt lösning för ditt hus.
Vad ska huset användas till?
Samma hus kan behöva olika grund beroende på hur det ska användas. Tänk gärna tio år framåt, inte bara på det första året.
Förråd, verkstad eller cykelgarage
Ett kallt hus behöver ingen isolering i golvet. Plintar eller markskruvar räcker långt och är ofta billigast. Ska du köra in en åkgräsklippare eller ställa tunga maskiner i en verkstad kan en enkel oisolerad platta vara bättre, eftersom ett betonggolv tål mer slitage än ett trägolv.
Ett förråd behöver ändå stå stadigt. Rör sig huset, slutar dörrar och portar att gå att stänga ordentligt.
Ateljé, kontor eller gästrum utan vatten
Här ska huset vara varmt, men det behövs inga rör. Alla tre grundtyperna fungerar. Det viktiga är att golvet isoleras ordentligt, så att det inte drar kallt underifrån. På plintar och markskruvar betyder det ett välisolerat och tätt golvbjälklag. På en platta ligger isoleringen redan under betongen.
Gästhus eller bostad med kök och badrum
Nu blir valet viktigare. Huset ska uppfylla samma krav som en bostad, och det ska ha vatten och avlopp. Det här talar för en platta:
Rören ligger skyddade under plattan och kommer upp där de ska.
Badrummet får ett stadigt golv som inte rör sig, vilket är bra för kakel och tätskikt.
Golvvärme kan gjutas in, vilket ger jämn värme i ett litet hus.
Ett hus på plintar eller markskruvar kan också bli en fin bostad. Då måste rören som går från marken upp i huset skyddas mot frost, till exempel med isolering och värmekabel, eftersom de passerar genom kall luft. Avloppet behöver luta hela vägen. Fördelen är att rören går att nå under huset om något behöver lagas.
Ska huset bli en bostad är det också klokt att mäta radon efter att huset tagits i bruk. Radon är en osynlig gas från marken som på sikt kan skada lungorna.
Om planerna kan ändras
Ett vanligt misstag är att bygga ett kallt förråd på en oisolerad platta och några år senare vilja göra om det till ett gästhus. Isolering under betongen går inte att lägga i efterhand, och rör för vatten och avlopp måste då bilas in. Finns det minsta chans att huset ska bli varmt eller få vatten, bygg grunden för det från början. Lägg gärna in tomma rör för vatten, avlopp och el redan nu.
Vad styr kostnaden för grunden till ett attefallshus?
Det finns inget rättvist fast pris för grunden till ett attefallshus. Samma hus kan kosta väldigt olika mycket att grundlägga beroende på tomten. Det är inte bara själva plattan, plintarna eller skruvarna som kostar, utan också markarbetet, avståndet till huset och vad som ingår i arbetet. Be därför om en tydlig offert där varje kostnad står för sig, så att du vet vad du betalar för.
Det som ofta glöms i kalkylen
Golvbjälklaget. På plintar och markskruvar behövs ett isolerat trägolv ovanpå grunden. Ingår det inte i husleveransen är det en egen kostnad.
Markarbetet. Att gräva bort lös jord, köra bort massor och fylla med packad sten kan bli en stor post. Det är ett vanligt markarbete som ibland kostar mer än själva grunden.
Rören till huset. Vatten och avlopp ska dras från huvudhuset eller gatan till attefallshuset. Ju längre bort huset står, desto längre ledningar.
Framkomligheten. Kommer en maskin eller betongbil inte fram till platsen blir mycket handarbete.
Återställningen. Gräsmatta, plattor och rabatter runt huset ska läggas tillbaka.
Inget rotavdrag för grunden
Många räknar med rotavdrag, men det gäller inte här. Enligt Skatteverkets regler för rotavdrag ges inget avdrag för att bygga ett helt nytt hus eller en friggebod, ett garage eller en liknande fristående byggnad. Ett attefallshus är en sådan ny byggnad, och därför ger varken huset eller grunden rätt till avdrag. Räkna med hela beloppet i budgeten.
Checklista innan du bestämmer grund
Bestäm vad huset ska användas till, både nu och om tio år.
Ta reda på hur mycket huset väger och om leverantören har en grundritning.
Kontrollera husets höjd mot gränsen på 4,0 meter, med grunden inräknad.
Gräv en provgrop och titta på vad marken består av.
Se efter vart regnvattnet tar vägen på platsen.
Planera rör för vatten, avlopp och el innan något grävs eller gjuts.
Fråga kommunen om du behöver göra en anmälan och vänta på startbesked.
Be om offerter som tydligt visar vad som ingår, så att de går att jämföra.
Vill du ha hjälp med grunden till ditt attefallshus?
Det bästa första steget är att veta vad huset ska användas till och vad marken består av där det ska stå. Med det underlaget blir det mycket lättare att välja grund och jämföra offerter.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem. Beskriv vad du vill bygga och hur platsen ser ut, gärna med bilder, så hjälper vi dig att ta nästa steg med husgrunden.
Vad ska huset användas till?
Samma hus kan behöva olika grund beroende på hur det ska användas. Tänk gärna tio år framåt, inte bara på det första året.
Förråd, verkstad eller cykelgarage
Ett kallt hus behöver ingen isolering i golvet. Plintar eller markskruvar räcker långt och är ofta billigast. Ska du köra in en åkgräsklippare eller ställa tunga maskiner i en verkstad kan en enkel oisolerad platta vara bättre, eftersom ett betonggolv tål mer slitage än ett trägolv.
Ett förråd behöver ändå stå stadigt. Rör sig huset, slutar dörrar och portar att gå att stänga ordentligt.
Ateljé, kontor eller gästrum utan vatten
Här ska huset vara varmt, men det behövs inga rör. Alla tre grundtyperna fungerar. Det viktiga är att golvet isoleras ordentligt, så att det inte drar kallt underifrån. På plintar och markskruvar betyder det ett välisolerat och tätt golvbjälklag. På en platta ligger isoleringen redan under betongen.
Gästhus eller bostad med kök och badrum
Nu blir valet viktigare. Huset ska uppfylla samma krav som en bostad, och det ska ha vatten och avlopp. Det här talar för en platta:
Rören ligger skyddade under plattan och kommer upp där de ska.
Badrummet får ett stadigt golv som inte rör sig, vilket är bra för kakel och tätskikt.
Golvvärme kan gjutas in, vilket ger jämn värme i ett litet hus.
Ett hus på plintar eller markskruvar kan också bli en fin bostad. Då måste rören som går från marken upp i huset skyddas mot frost, till exempel med isolering och värmekabel, eftersom de passerar genom kall luft. Avloppet behöver luta hela vägen. Fördelen är att rören går att nå under huset om något behöver lagas.
Ska huset bli en bostad är det också klokt att mäta radon efter att huset tagits i bruk. Radon är en osynlig gas från marken som på sikt kan skada lungorna.
Om planerna kan ändras
Ett vanligt misstag är att bygga ett kallt förråd på en oisolerad platta och några år senare vilja göra om det till ett gästhus. Isolering under betongen går inte att lägga i efterhand, och rör för vatten och avlopp måste då bilas in. Finns det minsta chans att huset ska bli varmt eller få vatten, bygg grunden för det från början. Lägg gärna in tomma rör för vatten, avlopp och el redan nu.
Vad styr kostnaden för grunden till ett attefallshus?
Det finns inget rättvist fast pris för grunden till ett attefallshus. Samma hus kan kosta väldigt olika mycket att grundlägga beroende på tomten. Det är inte bara själva plattan, plintarna eller skruvarna som kostar, utan också markarbetet, avståndet till huset och vad som ingår i arbetet. Be därför om en tydlig offert där varje kostnad står för sig, så att du vet vad du betalar för.
Det som ofta glöms i kalkylen
Golvbjälklaget. På plintar och markskruvar behövs ett isolerat trägolv ovanpå grunden. Ingår det inte i husleveransen är det en egen kostnad.
Markarbetet. Att gräva bort lös jord, köra bort massor och fylla med packad sten kan bli en stor post. Det är ett vanligt markarbete som ibland kostar mer än själva grunden.
Rören till huset. Vatten och avlopp ska dras från huvudhuset eller gatan till attefallshuset. Ju längre bort huset står, desto längre ledningar.
Framkomligheten. Kommer en maskin eller betongbil inte fram till platsen blir mycket handarbete.
Återställningen. Gräsmatta, plattor och rabatter runt huset ska läggas tillbaka.
Inget rotavdrag för grunden
Många räknar med rotavdrag, men det gäller inte här. Enligt Skatteverkets regler för rotavdrag ges inget avdrag för att bygga ett helt nytt hus eller en friggebod, ett garage eller en liknande fristående byggnad. Ett attefallshus är en sådan ny byggnad, och därför ger varken huset eller grunden rätt till avdrag. Räkna med hela beloppet i budgeten.
Checklista innan du bestämmer grund
Bestäm vad huset ska användas till, både nu och om tio år.
Ta reda på hur mycket huset väger och om leverantören har en grundritning.
Kontrollera husets höjd mot gränsen på 4,0 meter, med grunden inräknad.
Gräv en provgrop och titta på vad marken består av.
Se efter vart regnvattnet tar vägen på platsen.
Planera rör för vatten, avlopp och el innan något grävs eller gjuts.
Fråga kommunen om du behöver göra en anmälan och vänta på startbesked.
Be om offerter som tydligt visar vad som ingår, så att de går att jämföra.
Vill du ha hjälp med grunden till ditt attefallshus?
Det bästa första steget är att veta vad huset ska användas till och vad marken består av där det ska stå. Med det underlaget blir det mycket lättare att välja grund och jämföra offerter.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem. Beskriv vad du vill bygga och hur platsen ser ut, gärna med bilder, så hjälper vi dig att ta nästa steg med husgrunden.
Vanliga frågor om grund till attefallshus
Kan ett attefallshus stå direkt på marken eller på gårdsplattor?
Det avråder vi från. Plattor och block som läggs på gräsmattan ligger så grunt att tjälen kan lyfta dem olika mycket varje vinter. Huset börjar då luta, dörrar kärvar och golvet hamnar för nära den fuktiga marken. Det kan fungera för en liten bod, men inte för ett hus på 25 till 30 kvadratmeter.
Måste grunden ritas av en konstruktör?
Det finns inget generellt krav för ett attefallshus utan lov, men du ansvarar själv för att grunden bär huset. En konstruktör, alltså en ingenjör som räknar på hur byggnader bär sin tyngd, är värd pengarna när huset ska bli en bostad, när det är tungt eller när marken är lös eller lutar.
Vilken grund är billigast?
För ett lätt hus på fast mark blir markskruvar eller plintar oftast billigast. En platta kostar mer, men då ingår också golvet. Jämför därför alltid grund och golv tillsammans.
Går det att flytta huset senare?
Ett hus på markskruvar eller plintar går att lyfta av och flytta, och markskruvarna kan tas upp. En platta blir kvar. Tänk på att samma regler för storlek, höjd och placering gäller även när ett attefallshus flyttas till en ny plats.
Kan man ha golvvärme om huset står på plintar
Ja. Det finns tunna system för golvvärme som läggs i eller ovanpå trägolvet. De lagrar inte värme på samma sätt som en platta, så golvet svalnar fortare när värmen stängs av.
Behöver grannen godkänna grunden?
Nej, grannens skriftliga medgivande gäller placeringen när huset ska stå närmare än 4,5 meter från tomtgränsen. Däremot får regnvattnet från huset och grunden inte ledas in på grannens tomt.
Kan jag lägga grunden själv?
Att gräva för plintar och bygga form klarar många händiga villaägare. Rören för vatten och avlopp bör däremot läggas av en rörmokare, och markskruvar skruvas normalt ner med maskin av leverantören. Gör du själv, be gärna någon med erfarenhet granska måtten innan betongen gjuts.
Relaterade artiklar

Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Läs mer

Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Läs mer

Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Läs mer

Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer

Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer

Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer

Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer

Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer

Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer

Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer

Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer

Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer

Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer

Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer

Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer

Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer

Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer

Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer

Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer

Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer

Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer

Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer

Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer

Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer

Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer

Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer

Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer

Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer

Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer

Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer

Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer

Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer

Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer

Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer

Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer

Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer

Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer

Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer

Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer

Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer

Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer

Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer

Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer

Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer

Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer

Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer

Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer

Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer

Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer

Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer

Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer

Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer

Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer

Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer

Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer

Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer

Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer

Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer

Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer

Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer

Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer

Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer

Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer

Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer

Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer

Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer

Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer

Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer

Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer

Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer

Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer

Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer

Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer

Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer

Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer

Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer

Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer

Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer

Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer

Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer

Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer

Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer

Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer

Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer

Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer

Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer

Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer

Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer

Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer

Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer

Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer

Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer

Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer

Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer

Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer

Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer

Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer

Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer

Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer

Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer

Dränering
Så går dränering av ett hus till
Här berättar vi hur dräneringne går till steg för steg
Läs mer

Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Här är 10 tecken på att huset kan behöva dräneras och när det är dags för en fuktmätning.
Läs mer

Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
En komplett guide till vad dränering av ett hus kostar 2026 – med pris per löpmeter, kostnadsexempel för olika villor, ROT-avdrag och faktorer som påverkar slutpriset.
Läs mer

Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Så förbereder du huset, tomten och offerten steg för steg
Läs mer

Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen, vad du bör tänka på och praktiska tips inför projektet
Läs mer

Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Så fungerar de olika systemen runt villan och varför de oftast används tillsammans.
Läs mer

Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Här går man genom frågorna man ska ställa på en visning om dränering och varningssignaler man ska reagera på
Läs mer

Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
Här går vi igenom när det är värt och inte att dränera huset inför eventuell försäljning.
Läs mer

Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Så agerar du steg för steg innan dränering, entreprenör och försäkringsanmälan.
Läs mer

Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Vi förklarar när bygglov inte krävs och vilka regler ändå finns
Läs mer

Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Vi förklarar hur gräsmatta, altan, stenläggning och växter påverkas och återställs vid dräneringsarbete
Läs mer

Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar markförhållanden en dränering.
Läs mer

Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutning vattenflöden, dränering och marktryck vid en sluttande tomt.
Läs mer

Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så här tänker du kring fukt, risker och när dränering är relevant för villan med platta på mark..
Läs mer

Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dränering vid krypgrund och torpargrund.
Läs mer

Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Vanliga problem som förekommer i äldre villor
Läs mer

Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar? Här förklarar vad man bör tänka på som en villaägare.
Läs mer

Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Förklaring av skillnaderna mellan dräneringsskiva, platonmatta och isolerskiva och dess praktiska tillämpning.
Läs mer

Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vi förklarar hur dräneringsrör, dagvatten och stenkista fungerar
Läs mer

Dränering
ROT-avdrag för dränering
Allt ni behöver veta om ROT-avdrag från dräneringsperspektiv
Läs mer

Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Här är en guide som hjälper att få bättre förståelse över hur man ska gå tillväga när man väljer ett passande bolag för dränering
Läs mer

Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Vad ingår offerten för en dränering? Vilka moment är viktiga och ska ingå offerten innan man väljer en entreprenör?
Läs mer

Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
Vanliga misstag en villaägare gör vid dränering och hur att undvika dem
Läs mer

Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Så länge håller dräneringen och tecken på att det är dags att göra om den.
Läs mer

Dränering
Hur länge håller en dränering?
En modern dränering håller i 40-60 år men vad är det som påverkar livslängd och när blir det dags att göra ny dränering?
Läs mer

Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Mögel, orsaker av dess uppkomst, risker och åtgärder
Läs mer

Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Olika orsaker till fuktproblem
Läs mer

Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Dränering - problem, risker och hur arbetet går till.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Tidsramer för dränering av ett hus.
Läs mer

Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Så går en dränering till, steg för steg.
Läs mer

Dränering
Tecken på dålig dränering
Så tolkar du tecknen på dålig dränering och skiljer dem från andra fuktkällor i huset
Läs mer

Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer

Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer

Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer
