Begär offert

Om oss

Meny

Meny

Begär offert

Om oss

Meny

Alla artiklar

Husgrund

|

Följ

Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad

Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.

Lästid: 6 min

Artikel Information

JC

SKRIVEN AV
SKRIVEN AV

Johan Cederholm

GRANSKAD AV
GRANSKAD AV

Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.

GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM

Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad

Läs mer

Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad

Läs mer


Ska du bygga ett nytt hus, en tillbyggnad, ett garage eller ett attefallshus börjar allt med grunden. Det är den första delen som byggs och den sista du vill behöva göra om. För de flesta villaägare är det också första gången de ser ett grundbygge på nära håll, och offerterna är fulla av ord som makadam, kantelement och armeringsnät.

Här går vi igenom hur det går till att gjuta en husgrund, från det första spadtaget till en färdig platta, vilken grundtyp som passar vilket bygge och vad som avgör priset. Har du redan ett hus och vill åtgärda grunden det står på handlar det istället om att renovera husgrunden, vilket är ett helt annat projekt.

Översikt

En husgrund gjuts i en bestämd ordning. Först tas matjorden bort och marken byggs upp med krossad sten som packas hårt. Sedan läggs rör, isolering och kantelement på plats, och efter det armeringen, alltså det stålnät som gör betongen stark. Sist gjuts betongen, oftast på en enda dag. Därefter ska den härda (bli hård och stark) och torka innan golvet kan läggas.

Den vanligaste grunden för nya villor i dag är platta på mark. Krypgrund och källare kräver fler arbetsmoment och kostar mer, medan plintar oftast används till lättare byggnader som förråd och altaner.

Prisguider anger ofta omkring 1 100 till 1 800 kronor per kvadratmeter för en färdig platta. Grävning, bortforsling av jord, ledningar, radonskydd och golvvärme kan lägga till en hel del. Det som påverkar priset mest är marken du bygger på.

Innan något gjuts: planering och tillstånd

Mycket av det som avgör om grunden blir bra bestäms innan någon maskin kommer till tomten.

Ta reda på vad marken tål

Grunden kan aldrig bli bättre än marken den står på. Fast mark som grus, sand eller morän bär ett hus utan problem, medan lera, torv och gammal utfyllnad kan ge efter. Är du osäker på din tomt är det klokt att låta en geotekniker (en expert på jord och mark) göra en geoteknisk undersökning av villatomten innan grunden ritas.

Visar undersökningen att marken är för lös för att bära huset direkt behöver tyngden föras ner till fastare mark. Då blir det aktuellt med pålning av villa, och plattan gjuts ovanpå pålarna.

Låt en konstruktör rita grunden

En konstruktör är en ingenjör som räknar på hur byggnaden bär sin vikt. Konstruktören bestämmer hur tjock plattan ska vara, hur mycket isolering som behövs, var armeringen ska sitta och var plattan behöver vara extra kraftig, till exempel under bärande väggar och längs kanterna. Ritningen är också det som gör att offerter från olika företag går att jämföra.

Vänta på startbesked

För ett nytt hus krävs normalt bygglov, men vilka åtgärder som kräver bygglov eller anmälan beror på vad du ska bygga och var fastigheten ligger. Om åtgärden kräver bygglov eller anmälan får du inte börja bygga innan kommunen har gett ett startbesked. Det är kommunens klartecken att arbetet får sätta igång. Boverket beskriver vad ett startbesked innebär och vad som behöver vara klart innan det kan ges.

Bestäm allt som ska gjutas in

När betongen väl har härdat är det dyrt och krångligt att ändra något i plattan. Därför behöver de här besluten tas innan gjutningen:

  • Var toaletter, dusch, kök och tvättmaskin ska stå, eftersom avloppsrören läggs under plattan.

  • Om du vill ha golvvärme, alltså slingor med varmvatten som gjuts in i betongen.

  • Var vatten, el och eventuell fiber ska komma in i huset.

  • Hur huset ska skyddas mot radon, en osynlig gas från marken som kan skada lungorna. Boverket skriver att det är byggherren, alltså du som beställer bygget, som ansvarar för att det nya huset inte får för höga radonhalter. Ofta räcker en tät platta med noggrant tätade rörgenomföringar, men på mark med mycket radon kan en särskild duk eller ett rör för att suga ut gasen behövas.

Vilken grundtyp ska du gjuta?

Att ta reda på vilken typ av grund ett befintligt hus har är en sak. Här handlar det om vilken grund du ska bygga, och hur valet påverkar arbetet och priset.

Platta på mark

Huset står på en betongplatta som ligger direkt på ett isolerat underlag av sten. Det är den vanligaste grunden i nya villor, eftersom den oftast kräver minst grävning och kan gjutas i ett enda moment. Värmen från huset håller dessutom marken under plattan varm, vilket minskar risken att den fryser. Nackdelen är att rör som gjutits in är svåra att komma åt i efterhand.

Krypgrund

Huset vilar på en grundmur som står på en sula, alltså en bredare fot av betong längst ner. Innanför muren finns ett luftutrymme under ett golv av träbjälkar. Här gjuts grunden i flera omgångar, först sulan och sedan muren, och varje del behöver en egen form. Det tar längre tid än en platta och kräver mer arbete. Utrymmet under golvet behöver dessutom hållas torrt så länge huset står, eftersom en krypgrund är känslig för fukt.

Källare

En källare ger huset en extra våning under marken, men är också det mest omfattande grundbygget. Det krävs en djup grop, gjutna väggar som ska stå emot jorden runt om, fuktskydd på väggarnas utsida och en dränering som leder bort vattnet. Eftersom väggarna har jord mot sig året runt är en källargrund också den grund som kräver mest uppsikt efteråt.

Plintgrund

Byggnaden står på fristående pelare av betong, så kallade plintar, i stället för på en sammanhängande grund. Plintarna gjuts ofta i rör som fungerar som form. Det är ett vanligt val för förråd, altaner, uterum och en del attefallshus. Eftersom varje plint bär en stor del av tyngden ensam är en plintgrund känslig för att en enda plint hamnar på dålig mark.

Grundtyperna jämförda

Grundtyp

Arbetet vid gjutningen

Ungefärlig kostnadsnivå

Passar ofta för

Platta på mark

Ett gjutmoment, lite grävning

Lägre till mellan

Villor, tillbyggnader, garage

Krypgrund

Sula och mur i flera omgångar

Mellan

Villor på sluttande eller ojämn tomt

Källare

Djup grop, väggar, fuktskydd och dränering

Högst

Villor där man vill ha en extra våning

Plintgrund

Enstaka plintar, ingen hel platta

Lägst för lätta byggnader

Förråd, altaner, uterum, lätta attefallshus

Tabellen är en förenkling. Vilken grund som passar din tomt avgörs av marken, lutningen och vad som ska byggas ovanpå.

Så går det till att gjuta en platta på mark, steg för steg

Eftersom platta på mark är det vanligaste valet går vi igenom just den i detalj. Många av stegen, som markarbete och armering, ser likadana ut för sulor och källarväggar.

1. Husets läge märks ut

Innan något grävs märks husets hörn och höjd ut på tomten enligt ritningen. I många kommuner görs det av kommunen själv eller av en godkänd mätfirma, och läget kontrolleras ofta igen när grunden är klar. Ett fel på några decimeter här följer med genom hela bygget.

2. Markarbetet

Matjorden, alltså det översta lagret med mull och gräs, grävs bort. Den innehåller växtdelar som ruttnar och sjunker ihop med tiden, och ett hus kan därför inte stå på den. Marken grävs ner till fast botten och byggs sedan upp igen med krossad sten.

Stenen läggs ut i lager och varje lager packas med en vibratorplatta, en maskin som skakar ihop stenen så att den sätter sig direkt och inte senare. Slarvas det med packningen vid markarbetet kan plattan sjunka ojämnt efter några år.

Det översta lagret är ofta makadam, krossad sten utan fint material. Vatten kan inte klättra uppåt genom den grova stenen, och därför hindrar lagret markfukt från att nå betongen. I samma skede läggs avloppsrör, vattenledningar och tomma rör för el i stenlagret, med rätt lutning så att avloppet rinner som det ska. Det här är ett typiskt markarbete, och det är ofta här den största delen av tiden går åt.

3. Dränering runt plattan

Runt plattans ytterkant läggs normalt rör i marken som samlar upp regnvatten och leder bort det från huset. Den här dräneringen är billigast att lägga nu, när marken ändå är uppgrävd. Att lägga den i efterhand kräver att marken runt hela huset grävs upp igen.

4. Kantelement och isolering

Runt plattans kant ställs kantelement, färdiga delar av cellplast (en styv och lätt skumplast) som både fungerar som form för betongen och isolerar kanten. Innanför dem läggs cellplastskivor över hela ytan. Hur tjock isoleringen blir bestämmer konstruktören utifrån hur varmt huset ska vara. I ett bostadshus är det ofta betydligt tjockare än i ett oisolerat garage.

Utanför kanten läggs ofta även isolering ner i marken. Den gör att kylan får längre väg in mot grunden, så att marken närmast huset inte fryser och lyfter. Det är ett av de enklaste sätten att förebygga tjälskador på husgrunden.

5. Armering

Armering är stål som gjuts in i betongen. Betong tål att tryckas ihop men spricker lätt när den dras isär, och det är stålet som tar de krafterna. Armeringsnät läggs ut över isoleringen på små klossar, så kallade distanser, så att nätet hamnar inne i betongen och inte ligger kvar på botten. Längs kanterna och under bärande väggar läggs extra armering.

Ska plattan ha golvvärme fästs slingorna på armeringsnätet i det här steget. Det finns också betong med stålfiber inblandad, som i vissa fall kan ersätta näten. Vad som passar avgör konstruktören.

Innan betongbilen beställs är det bra att gå igenom allt en sista gång och fotografera. Efter gjutningen syns varken rör, slingor eller armering igen.

6. Gjutningen

Betongen kommer med betongbil och pumpas ofta ut över plattan med en betongpump, en bil med en lång arm som når hela ytan. Betongen fördelas och vibreras, vilket betyder att man skakar den med en stav så att luftbubblor försvinner och betongen fyller ut alla hörn. Det finns också betong som flyter ut av sig själv och inte behöver vibreras.

När ytan har börjat hårdna glättas den, alltså slipas slät med en maskin som ser ut som en stor golvputs. Hela gjutningen sker oftast under en dag och behöver planeras noga, eftersom betongen inte väntar när den väl har kommit.

7. Härdning och eftervård

Nygjuten betong är känslig de första dagarna. Svensk Betong påpekar att den behöver skyddas mot att torka för snabbt, till exempel genom att täckas med plastfolie direkt efter gjutningen. Torkar ytan för fort kan den bli svag och få fler sprickor. I varmt och blåsigt väder är det här extra viktigt.

8. Uttorkning innan golvet läggs

Att betongen är hård betyder inte att den är torr. Nygjuten betong innehåller mycket vatten som ska torka ut innan trägolv, plastmattor eller andra fuktkänsliga material läggs ovanpå. Enligt Svensk Betong kan uttorkningen ta från tre månader upp till mer än ett år, beroende på bland annat betongens tjocklek, betongsort och hur varmt och torrt det är i huset.

Plattan ska därför fuktmätas innan golvet läggs. Byggfukt som stängs inne under ett tätt golv är en av de vanligaste orsakerna till fukt i platta på mark, och skadan visar sig ofta först flera år senare.


Ska du bygga ett nytt hus, en tillbyggnad, ett garage eller ett attefallshus börjar allt med grunden. Det är den första delen som byggs och den sista du vill behöva göra om. För de flesta villaägare är det också första gången de ser ett grundbygge på nära håll, och offerterna är fulla av ord som makadam, kantelement och armeringsnät.

Här går vi igenom hur det går till att gjuta en husgrund, från det första spadtaget till en färdig platta, vilken grundtyp som passar vilket bygge och vad som avgör priset. Har du redan ett hus och vill åtgärda grunden det står på handlar det istället om att renovera husgrunden, vilket är ett helt annat projekt.

Översikt

En husgrund gjuts i en bestämd ordning. Först tas matjorden bort och marken byggs upp med krossad sten som packas hårt. Sedan läggs rör, isolering och kantelement på plats, och efter det armeringen, alltså det stålnät som gör betongen stark. Sist gjuts betongen, oftast på en enda dag. Därefter ska den härda (bli hård och stark) och torka innan golvet kan läggas.

Den vanligaste grunden för nya villor i dag är platta på mark. Krypgrund och källare kräver fler arbetsmoment och kostar mer, medan plintar oftast används till lättare byggnader som förråd och altaner.

Prisguider anger ofta omkring 1 100 till 1 800 kronor per kvadratmeter för en färdig platta. Grävning, bortforsling av jord, ledningar, radonskydd och golvvärme kan lägga till en hel del. Det som påverkar priset mest är marken du bygger på.

Innan något gjuts: planering och tillstånd

Mycket av det som avgör om grunden blir bra bestäms innan någon maskin kommer till tomten.

Ta reda på vad marken tål

Grunden kan aldrig bli bättre än marken den står på. Fast mark som grus, sand eller morän bär ett hus utan problem, medan lera, torv och gammal utfyllnad kan ge efter. Är du osäker på din tomt är det klokt att låta en geotekniker (en expert på jord och mark) göra en geoteknisk undersökning av villatomten innan grunden ritas.

Visar undersökningen att marken är för lös för att bära huset direkt behöver tyngden föras ner till fastare mark. Då blir det aktuellt med pålning av villa, och plattan gjuts ovanpå pålarna.

Låt en konstruktör rita grunden

En konstruktör är en ingenjör som räknar på hur byggnaden bär sin vikt. Konstruktören bestämmer hur tjock plattan ska vara, hur mycket isolering som behövs, var armeringen ska sitta och var plattan behöver vara extra kraftig, till exempel under bärande väggar och längs kanterna. Ritningen är också det som gör att offerter från olika företag går att jämföra.

Vänta på startbesked

För ett nytt hus krävs normalt bygglov, men vilka åtgärder som kräver bygglov eller anmälan beror på vad du ska bygga och var fastigheten ligger. Om åtgärden kräver bygglov eller anmälan får du inte börja bygga innan kommunen har gett ett startbesked. Det är kommunens klartecken att arbetet får sätta igång. Boverket beskriver vad ett startbesked innebär och vad som behöver vara klart innan det kan ges.

Bestäm allt som ska gjutas in

När betongen väl har härdat är det dyrt och krångligt att ändra något i plattan. Därför behöver de här besluten tas innan gjutningen:

  • Var toaletter, dusch, kök och tvättmaskin ska stå, eftersom avloppsrören läggs under plattan.

  • Om du vill ha golvvärme, alltså slingor med varmvatten som gjuts in i betongen.

  • Var vatten, el och eventuell fiber ska komma in i huset.

  • Hur huset ska skyddas mot radon, en osynlig gas från marken som kan skada lungorna. Boverket skriver att det är byggherren, alltså du som beställer bygget, som ansvarar för att det nya huset inte får för höga radonhalter. Ofta räcker en tät platta med noggrant tätade rörgenomföringar, men på mark med mycket radon kan en särskild duk eller ett rör för att suga ut gasen behövas.

Vilken grundtyp ska du gjuta?

Att ta reda på vilken typ av grund ett befintligt hus har är en sak. Här handlar det om vilken grund du ska bygga, och hur valet påverkar arbetet och priset.

Platta på mark

Huset står på en betongplatta som ligger direkt på ett isolerat underlag av sten. Det är den vanligaste grunden i nya villor, eftersom den oftast kräver minst grävning och kan gjutas i ett enda moment. Värmen från huset håller dessutom marken under plattan varm, vilket minskar risken att den fryser. Nackdelen är att rör som gjutits in är svåra att komma åt i efterhand.

Krypgrund

Huset vilar på en grundmur som står på en sula, alltså en bredare fot av betong längst ner. Innanför muren finns ett luftutrymme under ett golv av träbjälkar. Här gjuts grunden i flera omgångar, först sulan och sedan muren, och varje del behöver en egen form. Det tar längre tid än en platta och kräver mer arbete. Utrymmet under golvet behöver dessutom hållas torrt så länge huset står, eftersom en krypgrund är känslig för fukt.

Källare

En källare ger huset en extra våning under marken, men är också det mest omfattande grundbygget. Det krävs en djup grop, gjutna väggar som ska stå emot jorden runt om, fuktskydd på väggarnas utsida och en dränering som leder bort vattnet. Eftersom väggarna har jord mot sig året runt är en källargrund också den grund som kräver mest uppsikt efteråt.

Plintgrund

Byggnaden står på fristående pelare av betong, så kallade plintar, i stället för på en sammanhängande grund. Plintarna gjuts ofta i rör som fungerar som form. Det är ett vanligt val för förråd, altaner, uterum och en del attefallshus. Eftersom varje plint bär en stor del av tyngden ensam är en plintgrund känslig för att en enda plint hamnar på dålig mark.

Grundtyperna jämförda

Grundtyp

Arbetet vid gjutningen

Ungefärlig kostnadsnivå

Passar ofta för

Platta på mark

Ett gjutmoment, lite grävning

Lägre till mellan

Villor, tillbyggnader, garage

Krypgrund

Sula och mur i flera omgångar

Mellan

Villor på sluttande eller ojämn tomt

Källare

Djup grop, väggar, fuktskydd och dränering

Högst

Villor där man vill ha en extra våning

Plintgrund

Enstaka plintar, ingen hel platta

Lägst för lätta byggnader

Förråd, altaner, uterum, lätta attefallshus

Tabellen är en förenkling. Vilken grund som passar din tomt avgörs av marken, lutningen och vad som ska byggas ovanpå.

Så går det till att gjuta en platta på mark, steg för steg

Eftersom platta på mark är det vanligaste valet går vi igenom just den i detalj. Många av stegen, som markarbete och armering, ser likadana ut för sulor och källarväggar.

1. Husets läge märks ut

Innan något grävs märks husets hörn och höjd ut på tomten enligt ritningen. I många kommuner görs det av kommunen själv eller av en godkänd mätfirma, och läget kontrolleras ofta igen när grunden är klar. Ett fel på några decimeter här följer med genom hela bygget.

2. Markarbetet

Matjorden, alltså det översta lagret med mull och gräs, grävs bort. Den innehåller växtdelar som ruttnar och sjunker ihop med tiden, och ett hus kan därför inte stå på den. Marken grävs ner till fast botten och byggs sedan upp igen med krossad sten.

Stenen läggs ut i lager och varje lager packas med en vibratorplatta, en maskin som skakar ihop stenen så att den sätter sig direkt och inte senare. Slarvas det med packningen vid markarbetet kan plattan sjunka ojämnt efter några år.

Det översta lagret är ofta makadam, krossad sten utan fint material. Vatten kan inte klättra uppåt genom den grova stenen, och därför hindrar lagret markfukt från att nå betongen. I samma skede läggs avloppsrör, vattenledningar och tomma rör för el i stenlagret, med rätt lutning så att avloppet rinner som det ska. Det här är ett typiskt markarbete, och det är ofta här den största delen av tiden går åt.

3. Dränering runt plattan

Runt plattans ytterkant läggs normalt rör i marken som samlar upp regnvatten och leder bort det från huset. Den här dräneringen är billigast att lägga nu, när marken ändå är uppgrävd. Att lägga den i efterhand kräver att marken runt hela huset grävs upp igen.

4. Kantelement och isolering

Runt plattans kant ställs kantelement, färdiga delar av cellplast (en styv och lätt skumplast) som både fungerar som form för betongen och isolerar kanten. Innanför dem läggs cellplastskivor över hela ytan. Hur tjock isoleringen blir bestämmer konstruktören utifrån hur varmt huset ska vara. I ett bostadshus är det ofta betydligt tjockare än i ett oisolerat garage.

Utanför kanten läggs ofta även isolering ner i marken. Den gör att kylan får längre väg in mot grunden, så att marken närmast huset inte fryser och lyfter. Det är ett av de enklaste sätten att förebygga tjälskador på husgrunden.

5. Armering

Armering är stål som gjuts in i betongen. Betong tål att tryckas ihop men spricker lätt när den dras isär, och det är stålet som tar de krafterna. Armeringsnät läggs ut över isoleringen på små klossar, så kallade distanser, så att nätet hamnar inne i betongen och inte ligger kvar på botten. Längs kanterna och under bärande väggar läggs extra armering.

Ska plattan ha golvvärme fästs slingorna på armeringsnätet i det här steget. Det finns också betong med stålfiber inblandad, som i vissa fall kan ersätta näten. Vad som passar avgör konstruktören.

Innan betongbilen beställs är det bra att gå igenom allt en sista gång och fotografera. Efter gjutningen syns varken rör, slingor eller armering igen.

6. Gjutningen

Betongen kommer med betongbil och pumpas ofta ut över plattan med en betongpump, en bil med en lång arm som når hela ytan. Betongen fördelas och vibreras, vilket betyder att man skakar den med en stav så att luftbubblor försvinner och betongen fyller ut alla hörn. Det finns också betong som flyter ut av sig själv och inte behöver vibreras.

När ytan har börjat hårdna glättas den, alltså slipas slät med en maskin som ser ut som en stor golvputs. Hela gjutningen sker oftast under en dag och behöver planeras noga, eftersom betongen inte väntar när den väl har kommit.

7. Härdning och eftervård

Nygjuten betong är känslig de första dagarna. Svensk Betong påpekar att den behöver skyddas mot att torka för snabbt, till exempel genom att täckas med plastfolie direkt efter gjutningen. Torkar ytan för fort kan den bli svag och få fler sprickor. I varmt och blåsigt väder är det här extra viktigt.

8. Uttorkning innan golvet läggs

Att betongen är hård betyder inte att den är torr. Nygjuten betong innehåller mycket vatten som ska torka ut innan trägolv, plastmattor eller andra fuktkänsliga material läggs ovanpå. Enligt Svensk Betong kan uttorkningen ta från tre månader upp till mer än ett år, beroende på bland annat betongens tjocklek, betongsort och hur varmt och torrt det är i huset.

Plattan ska därför fuktmätas innan golvet läggs. Byggfukt som stängs inne under ett tätt golv är en av de vanligaste orsakerna till fukt i platta på mark, och skadan visar sig ofta först flera år senare.

Osäker på om din husgrund behöver åtgärdas?

Vi hjälper dig att bedöma grundens skick och hitta rätt lösning för ditt hus.

Boka kostnadsfri besiktning

Hur lång tid tar det att gjuta en grund?

Tiden beror mest på markarbetet. För en normal garageplatta på 30–40 kvadratmeter kan man räkna med omkring tre arbetsdagar, enligt en uppskattning från Totalbyggarna. Tiden kan dock bli längre beroende på markförhållanden, väder och projektets förutsättningar. En villaplatta med ledningar, dränering och golvvärme tar betydligt längre tid, och krypgrund och källare ännu längre eftersom de gjuts i flera omgångar.

Två saker glöms ofta bort i tidsplanen. Det första är tiden före bygget, eftersom ritningar, lov och startbesked kan ta flera månader. Det andra är tiden efter, när plattan ska torka innan golvet läggs. Själva gjutdagen är den kortaste delen av hela projektet.

Kan man gjuta en husgrund på vintern?

Ja, men det kräver mer arbete och kostar mer. Två saker måste hållas under kontroll. Marken under plattan får inte vara frusen, eftersom den sjunker ihop när den tinar och plattan då följer med. Och betongen får inte frysa innan den har härdat, eftersom den då kan få skador som inte går att laga.

Heidelberg Materials, som levererar betong, beskriver vanliga åtgärder vid vintergjutning:

  • Täcka betongen med isolerande mattor efter gjutningen.

  • Värma upp underlaget innan betongen gjuts.

  • Lägga värmekablar i betongen.

  • Beställa betong som levereras varm.

  • Använda cement som härdar snabbare.

Allt det här tillkommer i priset, och kylan kan dessutom göra att uttorkningen tar längre tid. Kan du välja är vår, sommar och tidig höst oftast enklast.

Vad kostar det att gjuta en husgrund?

Priset varierar mycket mellan olika byggen, så se siffrorna nedan som ungefärliga referenser och inte som en offert.

Totalbyggarnas prisguide anger omkring 1 100 till 1 800 kronor per kvadratmeter inklusive moms för en platta som är klar att bygga på. I det priset ingår betong, armering, form, isolering, ett lager krossad sten, arbete och resor, medan grävning och bortforsling av jord kan tillkomma. Mindre plattor blir dyrare per kvadratmeter, eftersom vissa kostnader är desamma oavsett storlek.

Byggstart ger två räkneexempel som visar hur mycket isolering och radonskydd påverkar. En oisolerad garageplatta på 40 kvadratmeter landar där på omkring 32 500 kronor. En villaplatta på 110 kvadratmeter med 30 centimeter isolering och radonskydd landar på omkring 135 000 kronor.

Det här ingår ofta, och det här tillkommer ofta

Ingår ofta i priset för plattan

Tillkommer ofta

Kantelement och isolering under plattan

Grävning, bortforsling av jord och nya stenmassor

Armering och distanser

Avlopp, vattenledningar och rör för el under plattan

Betong, pump och gjutning

Dränering och isolering i marken runt huset

Glättning av ytan

Golvvärme

Arbetskostnad, resor och uppstart på plats

Radonskydd utöver en tät platta


Konstruktör, geotekniker och kommunens avgifter


Extra åtgärder vid vintergjutning

Det som driver priset

  • Marken. Lera, berg och högt grundvatten kräver andra metoder och mer arbete än fast och torr mark.

  • Hur mycket som ska grävas. Ju djupare ner till fast botten, desto mer jord ska bort och desto mer sten ska in.

  • Storlek och form. En enkel rektangel är billigare per kvadratmeter än en plan med många hörn och vinklar.

  • Isoleringens tjocklek. Ett varmt bostadshus behöver mycket mer isolering än ett kallt garage.

  • Åtkomsten. Kan betongbilen och grävmaskinen komma nära går det fortare än om allt måste pumpas långt eller bäras.

Rotavdrag

Skatteverket skriver att det aldrig går att få rotavdrag för att bygga en helt ny bostad. Gjuter du grunden till en tillbyggnad på ett hus som är äldre än fem år, kan arbetskostnaden däremot ge rätt till avdrag. Material och maskiner omfattas aldrig. Kontrollera vad som gäller för just ditt projekt innan du räknar in avdraget i budgeten.

Frågor att ställa innan du skriver avtal

Tabellen ovan hjälper dig att se vad en offert innehåller. De här frågorna tar upp det som sällan står i offerten men som ofta avgör om bygget blir dyrare än väntat:

  1. Vilka ritningar räknar ni på, och vem har tagit fram dem?

  2. Vad händer med priset om marken visar sig vara sämre än väntat? Finns ett pris per extra kubikmeter jord eller sten?

  3. Hur packas stenbädden, och hur kontrolleras att den är tillräckligt fast?

  4. Vem ansvarar för att betongen täcks och skyddas de första dagarna efter gjutningen?

  5. Vilken tidsplan gäller, och vad händer om arbetet skjuts fram till den kalla delen av året?

  6. Vilken dokumentation får jag när grunden är klar, till exempel foton på rör och armering före gjutning?

  7. Vilken garanti lämnar ni, och vad omfattar den?

Planerar du att gjuta en grund?

Det bästa första steget är att ta reda på vad marken tål och att få en ritning på grunden. Då vet du vilken grundtyp som passar och kan be om offerter som går att jämföra.

När du anlitar Hasselbacken Bygg är det i första hand våra egna hantverkare som utför arbetet, och då har du oss som kontakt genom hela projektet. Ibland har vi fullt upp, eller så har vi inte egna hantverkare i just ditt område för tillfället. Då kan vi i stället förmedla uppdraget till en av våra noga utvalda samarbetspartners. I vissa fall bedömer vi också att ett annat byggföretag passar bättre för just ditt projekt och rekommenderar dem. I båda fallen har du sedan kontakten direkt med företaget.

Beskriv vad du ska bygga och vad du vet om tomten, så hjälper vi dig att ta nästa steg med din husgrund.

Hur lång tid tar det att gjuta en grund?

Tiden beror mest på markarbetet. För en normal garageplatta på 30–40 kvadratmeter kan man räkna med omkring tre arbetsdagar, enligt en uppskattning från Totalbyggarna. Tiden kan dock bli längre beroende på markförhållanden, väder och projektets förutsättningar. En villaplatta med ledningar, dränering och golvvärme tar betydligt längre tid, och krypgrund och källare ännu längre eftersom de gjuts i flera omgångar.

Två saker glöms ofta bort i tidsplanen. Det första är tiden före bygget, eftersom ritningar, lov och startbesked kan ta flera månader. Det andra är tiden efter, när plattan ska torka innan golvet läggs. Själva gjutdagen är den kortaste delen av hela projektet.

Kan man gjuta en husgrund på vintern?

Ja, men det kräver mer arbete och kostar mer. Två saker måste hållas under kontroll. Marken under plattan får inte vara frusen, eftersom den sjunker ihop när den tinar och plattan då följer med. Och betongen får inte frysa innan den har härdat, eftersom den då kan få skador som inte går att laga.

Heidelberg Materials, som levererar betong, beskriver vanliga åtgärder vid vintergjutning:

  • Täcka betongen med isolerande mattor efter gjutningen.

  • Värma upp underlaget innan betongen gjuts.

  • Lägga värmekablar i betongen.

  • Beställa betong som levereras varm.

  • Använda cement som härdar snabbare.

Allt det här tillkommer i priset, och kylan kan dessutom göra att uttorkningen tar längre tid. Kan du välja är vår, sommar och tidig höst oftast enklast.

Vad kostar det att gjuta en husgrund?

Priset varierar mycket mellan olika byggen, så se siffrorna nedan som ungefärliga referenser och inte som en offert.

Totalbyggarnas prisguide anger omkring 1 100 till 1 800 kronor per kvadratmeter inklusive moms för en platta som är klar att bygga på. I det priset ingår betong, armering, form, isolering, ett lager krossad sten, arbete och resor, medan grävning och bortforsling av jord kan tillkomma. Mindre plattor blir dyrare per kvadratmeter, eftersom vissa kostnader är desamma oavsett storlek.

Byggstart ger två räkneexempel som visar hur mycket isolering och radonskydd påverkar. En oisolerad garageplatta på 40 kvadratmeter landar där på omkring 32 500 kronor. En villaplatta på 110 kvadratmeter med 30 centimeter isolering och radonskydd landar på omkring 135 000 kronor.

Det här ingår ofta, och det här tillkommer ofta

Ingår ofta i priset för plattan

Tillkommer ofta

Kantelement och isolering under plattan

Grävning, bortforsling av jord och nya stenmassor

Armering och distanser

Avlopp, vattenledningar och rör för el under plattan

Betong, pump och gjutning

Dränering och isolering i marken runt huset

Glättning av ytan

Golvvärme

Arbetskostnad, resor och uppstart på plats

Radonskydd utöver en tät platta


Konstruktör, geotekniker och kommunens avgifter


Extra åtgärder vid vintergjutning

Det som driver priset

  • Marken. Lera, berg och högt grundvatten kräver andra metoder och mer arbete än fast och torr mark.

  • Hur mycket som ska grävas. Ju djupare ner till fast botten, desto mer jord ska bort och desto mer sten ska in.

  • Storlek och form. En enkel rektangel är billigare per kvadratmeter än en plan med många hörn och vinklar.

  • Isoleringens tjocklek. Ett varmt bostadshus behöver mycket mer isolering än ett kallt garage.

  • Åtkomsten. Kan betongbilen och grävmaskinen komma nära går det fortare än om allt måste pumpas långt eller bäras.

Rotavdrag

Skatteverket skriver att det aldrig går att få rotavdrag för att bygga en helt ny bostad. Gjuter du grunden till en tillbyggnad på ett hus som är äldre än fem år, kan arbetskostnaden däremot ge rätt till avdrag. Material och maskiner omfattas aldrig. Kontrollera vad som gäller för just ditt projekt innan du räknar in avdraget i budgeten.

Frågor att ställa innan du skriver avtal

Tabellen ovan hjälper dig att se vad en offert innehåller. De här frågorna tar upp det som sällan står i offerten men som ofta avgör om bygget blir dyrare än väntat:

  1. Vilka ritningar räknar ni på, och vem har tagit fram dem?

  2. Vad händer med priset om marken visar sig vara sämre än väntat? Finns ett pris per extra kubikmeter jord eller sten?

  3. Hur packas stenbädden, och hur kontrolleras att den är tillräckligt fast?

  4. Vem ansvarar för att betongen täcks och skyddas de första dagarna efter gjutningen?

  5. Vilken tidsplan gäller, och vad händer om arbetet skjuts fram till den kalla delen av året?

  6. Vilken dokumentation får jag när grunden är klar, till exempel foton på rör och armering före gjutning?

  7. Vilken garanti lämnar ni, och vad omfattar den?

Planerar du att gjuta en grund?

Det bästa första steget är att ta reda på vad marken tål och att få en ritning på grunden. Då vet du vilken grundtyp som passar och kan be om offerter som går att jämföra.

När du anlitar Hasselbacken Bygg är det i första hand våra egna hantverkare som utför arbetet, och då har du oss som kontakt genom hela projektet. Ibland har vi fullt upp, eller så har vi inte egna hantverkare i just ditt område för tillfället. Då kan vi i stället förmedla uppdraget till en av våra noga utvalda samarbetspartners. I vissa fall bedömer vi också att ett annat byggföretag passar bättre för just ditt projekt och rekommenderar dem. I båda fallen har du sedan kontakten direkt med företaget.

Beskriv vad du ska bygga och vad du vet om tomten, så hjälper vi dig att ta nästa steg med din husgrund.

Vanliga frågor om att gjuta husgrund

Hur tjock ska en platta på mark vara?

Det bestämmer konstruktören utifrån husets vikt och marken. I ett vanligt bostadshus är själva betongen ofta omkring en decimeter tjock, medan isoleringen under kan vara två till tre gånger så tjock. En garageplatta som inte ska vara varm har ofta tjockare betong och ingen isolering alls.

Hur snart kan man börja bygga på plattan?

Stommen kan ofta resas när betongen har fått tillräcklig styrka, vilket betongleverantören och konstruktören kan ge besked om. Fuktkänsliga golv är en annan sak. De kan behöva vänta i månader tills plattan har torkat.

Kan man gjuta grunden själv?

En liten platta till ett förråd går att gjuta själv för den som är händig och har hjälp på gjutdagen. En grund till ett bostadshus är svårare, eftersom mycket måste bli rätt på en gång och det inte går att rätta till efteråt. Markarbetet, ledningarna och själva gjutningen görs därför oftast av yrkesfolk, även när man bygger mycket annat själv.

Behövs bygglov för att gjuta en platta?

Plattan i sig prövas sällan för sig, utan tillsammans med det som ska stå på den. Ett nytt hus kräver bygglov, och ett attefallshus eller en tillbyggnad kräver ofta en anmälan. En platta till ett litet förråd eller en altan kan vara fri från lov, men detaljplanen kan säga något annat. Fråga kommunen innan du börjar.

Är det normalt att nygjuten betong får sprickor?

Tunna sprickor är vanliga, eftersom betongen krymper lite när den torkar. De kallas krympsprickor och är oftast ofarliga. Bredare sprickor, eller sprickor som växer, är däremot värda att titta närmare på, och vilken sorts sprickor i grunden det rör sig om avgör hur bråttom det är.

Lönar det sig att gjuta in golvvärme?

Det beror på hur huset ska värmas upp. Golvvärme i plattan ger jämn värme, varma golv och väggar utan element. Den passar särskilt bra ihop med en värmepump, som arbetar effektivast med låga temperaturer. Nackdelen är en högre kostnad från början och att en läcka i en slinga är svår att komma åt.

Vad händer om det regnar på gjutdagen?

Lätt regn går oftast bra, men ett kraftigt skyfall kan spola bort cement från ytan och ge en svag och ojämn yta. Många entreprenörer skjuter därför upp gjutningen om det väntas mycket regn, eller har presenning redo att täcka med. Fråga hur det hanteras innan dagen är bokad.