Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Lästid: 6 min

Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Offerten på grundförstärkningen ligger på köksbordet, eller så tänkte du laga den spruckna sockeln en lördag i maj. Förr eller senare kommer frågan: måste kommunen veta om det här? Svaret är oftare nej än många tror, men inte alltid. Den här guiden går igenom vilka arbeten på grunden du normalt kan göra utan att kontakta kommunen, när det krävs en anmälan och när det blir en fråga om bygglov eller marklov. Du får också veta hur en anmälan går till och vad som händer om arbetet börjar för tidigt.
Kort svar
Underhåll och vanliga reparationer av grunden kräver normalt sett varken bygglov eller anmälan.
En anmälan behövs när arbetet påverkar husets bärande delar väsentligt. Den skickas till byggnadsnämnden, den del av kommunen som prövar byggfrågor. Arbetet får då inte börja förrän kommunen har gett ett startbesked, alltså ett skriftligt klartecken.
Bygglov blir aktuellt först när huset blir större, till exempel när en ny källare grävs ut under det, eller när huset ligger i ett område med skärpta krav, till exempel ett kulturhistoriskt värdefullt område.
Marklov kan krävas om marken runt huset höjs eller sänks mer än en halv meter i ett område med detaljplan, alltså kommunens plan för hur marken får användas.
Är du osäker, ring byggnadsnämnden innan arbetet startar.
Tre olika spår: inget besked, anmälan eller lov
Kommunen har tre olika sätt att hantera byggåtgärder.
Inget besked behövs. Du får sätta igång direkt, om inget annat tillstånd krävs. Arbetet måste ändå göras på rätt sätt, och det är du som ansvarar för det.
Anmälan. Kommunen prövar inte om åtgärden passar på platsen. Den kontrollerar att de tekniska kraven kommer att uppfyllas, till exempel att huset bär sin tyngd.
Bygglov. Kommunen prövar om åtgärden passar på platsen och stämmer med detaljplanen. Ett beviljat bygglov följs sedan av ett startbesked, precis som en anmälan.
För grundarbeten på ett hus som redan står är det i de allra flesta fall det första eller det andra spåret som gäller.
Grunden hör till husets bärande delar
Bärande delar är de delar som håller uppe huset. Boverket räknar uttryckligen upp grunden bland de bärande delarna i ett småhus, oavsett om det är platta på mark, krypgrund, källargrund eller plintgrund. Samma sida förklarar att ingrepp som inte påverkar de bärande delarna väsentligt normalt varken kräver lov eller anmälan.
Frågan är alltså sällan om grunden berörs. Den berörs nästan alltid när man arbetar med den. Frågan är hur mycket arbetet påverkar husets förmåga att bära sin tyngd.
Reglerna ändrades den 1 december 2025
Tidigare krävdes anmälan så snart de bärande delarna berördes. Från och med den 1 december 2025 krävs anmälan först när konstruktionen av de bärande delarna påverkas väsentligt. Fler mindre ingrepp kan därför göras utan anmälan, medan större förstärkningar fortfarande ska anmälas. Har du läst om reglerna före december 2025 kan det du läste alltså vara strängare än det som gäller idag.
Arbeten som normalt inte kräver lov eller anmälan
Här är exempel på arbeten där husets bärförmåga inte ändras och där du normalt inte behöver kontakta kommunen:
laga sprickor i sockelns puts och putsa om sockeln
måla sockeln, om huset inte omfattas av skyddsbestämmelser, alltså regler i detaljplanen som skyddar husets utseende eller kulturvärden
foga om en gammal stengrund och sätta tillbaka lösa stenar
laga ytliga skador i betongen, till exempel där ytan har flagnat
lägga ny markplast i en krypgrund
göra om dräneringen runt huset, vilket sällan kräver bygglov eller tillstånd när marken läggs tillbaka på ungefär samma nivå som tidigare
Att arbetet är lovfritt betyder ändå inte att det är regelfritt. Kraven på hur arbetet utförs gäller i alla fall, vilket vi går igenom längre ner.
När krävs en anmälan för arbete på grunden?
En anmälan krävs när arbetet påverkar de bärande delarna väsentligt. Det finns ingen färdig lista över vilka grundarbeten som räknas dit, eftersom bedömningen görs för varje hus. Arbeten som ofta hamnar i den här gruppen är:
pålning, där långa pelare förs ner under huset till fast mark
understöpning, där ny betong gjuts under grundmuren bit för bit
injektering, där en massa sprutas in i marken under grunden, när huset samtidigt ska lyftas
att bygga om större partier av en grundmur eller kantbalk, alltså den förstärkta kanten runt en betongplatta
att gjuta en ny platta under ett befintligt hus, till exempel när en torpargrund görs om
nya eller större öppningar i en bärande källarvägg
Det finns flera sätt att förstärka en husgrund, och vilken metod som väljs påverkar ofta om arbetet behöver anmälas.
Ett exempel visar skillnaden. Att injektera under ett enskilt hörn för att fylla ett hålrum efter ett läckage kan vara en begränsad åtgärd som inte ändrar hur huset bär sin tyngd. Att föra över hela husets tyngd till nya pålar ändrar däremot helt hur huset bärs upp. Det andra fallet är ett tydligt exempel på väsentlig påverkan.
Vem avgör vad som är väsentligt?
Det är du som byggherre som ansvarar för bedömningen. Byggherre är den som låter utföra arbetet, oftast du som äger huset. Boverket skriver att det kan vara lämpligt att ta hjälp av en konstruktör, alltså en ingenjör som räknar på hur huset bär sin tyngd. Konstruktören kan bedöma om ingreppet är väsentligt och vilka handlingar som behövs. Byggnadsnämnden är dessutom skyldig att ge rimlig vägledning, så det går bra att beskriva arbetet och be om ett besked.
Planerar du att sänka källargolvet hamnar du ofta i samma bedömning, eftersom grunden kan behöva följa med nedåt.
Anmälan kan krävas av andra skäl
Anmälan gäller inte bara bärande delar. Boverkets lista över anmälningspliktiga åtgärder omfattar också bland annat installation eller väsentlig ändring av vatten och avlopp, ventilation och eldstad i en byggnad. Ska golvbrunnen eller avloppet i källaren göras om i samband med grundarbetet kan det alltså behöva anmälas av det skälet.
När krävs bygglov?
Bygglov blir aktuellt i två särskilda situationer.
När huset blir större. Boverket förklarar att en tillbyggnad är varje ändring som ökar byggnadens volym, oavsett om den växer uppåt, åt sidan eller nedåt. Gräver du ut en ny källare under ett hus som står på krypgrund kan huset alltså bli större nedåt, och då kan det räknas som en tillbyggnad. Tillbyggnader kräver bygglov, utom när de ryms inom reglerna för lovfria tillbyggnader. De reglerna har gränser för hur stort det får bli, och tillbyggnader som redan gjorts utan lov räknas in. Fråga kommunen hur en källare under just ditt hus räknas. Även en lovfri tillbyggnad kan kräva anmälan om husets bärande delar påverkas väsentligt.
När huset ligger i ett område med skärpta krav. Detaljplanen kan innehålla bestämmelser som gör att fler åtgärder kräver lov. I områden som är särskilt värdefulla för sin kulturmiljö krävs också lov för fler åtgärder. Mer om det står under rubriken Hus med kulturvärden längre ner.
Ska grundarbetet göras samtidigt som du bygger ut huset är det tillbyggnaden som styr vilket lov som behövs. Den nya grunden till tillbyggnaden behöver då anslutas rätt mot den gamla.
Marklov när marknivån ändras
Många grundarbeten innebär att man gräver runt huset. Det som kan kräva lov är inte grävningen i sig, utan att markens nivå ändras.
Inom detaljplan krävs normalt marklov när man gräver bort eller fyller på jord så att markens nivå ändras mer än en halv meter. Höjd ändringen räknas på den del av tomten där arbetet görs, inte på hela tomten. Det krävs inget separat marklov om markarbetet ingår i ett bygglov, eftersom det då prövas i bygglovet. Inget marklov krävs heller om marken höjs eller sänks till den nivå som detaljplanen redan anger.
Exempel där frågan kan dyka upp:
marken runt huset ska höjas för att få bättre lutning bort från grunden
marken mot sockeln har byggts på under många år och ska sänkas igen
en slänt intill huset ska grävas bort för att ge plats åt en uteplats eller en ny entré till källaren
Om ditt hus ligger inom en detaljplan kan du oftast se på kommunens webbplats, eller fråga byggnadsnämnden. Utanför detaljplan kan marklov bara krävas där kommunen har beslutat om områdesbestämmelser som reglerar marken. Att höja, sänka och luta om marken närmast huset är ett vanligt markarbete.
Offerten på grundförstärkningen ligger på köksbordet, eller så tänkte du laga den spruckna sockeln en lördag i maj. Förr eller senare kommer frågan: måste kommunen veta om det här? Svaret är oftare nej än många tror, men inte alltid. Den här guiden går igenom vilka arbeten på grunden du normalt kan göra utan att kontakta kommunen, när det krävs en anmälan och när det blir en fråga om bygglov eller marklov. Du får också veta hur en anmälan går till och vad som händer om arbetet börjar för tidigt.
Kort svar
Underhåll och vanliga reparationer av grunden kräver normalt sett varken bygglov eller anmälan.
En anmälan behövs när arbetet påverkar husets bärande delar väsentligt. Den skickas till byggnadsnämnden, den del av kommunen som prövar byggfrågor. Arbetet får då inte börja förrän kommunen har gett ett startbesked, alltså ett skriftligt klartecken.
Bygglov blir aktuellt först när huset blir större, till exempel när en ny källare grävs ut under det, eller när huset ligger i ett område med skärpta krav, till exempel ett kulturhistoriskt värdefullt område.
Marklov kan krävas om marken runt huset höjs eller sänks mer än en halv meter i ett område med detaljplan, alltså kommunens plan för hur marken får användas.
Är du osäker, ring byggnadsnämnden innan arbetet startar.
Tre olika spår: inget besked, anmälan eller lov
Kommunen har tre olika sätt att hantera byggåtgärder.
Inget besked behövs. Du får sätta igång direkt, om inget annat tillstånd krävs. Arbetet måste ändå göras på rätt sätt, och det är du som ansvarar för det.
Anmälan. Kommunen prövar inte om åtgärden passar på platsen. Den kontrollerar att de tekniska kraven kommer att uppfyllas, till exempel att huset bär sin tyngd.
Bygglov. Kommunen prövar om åtgärden passar på platsen och stämmer med detaljplanen. Ett beviljat bygglov följs sedan av ett startbesked, precis som en anmälan.
För grundarbeten på ett hus som redan står är det i de allra flesta fall det första eller det andra spåret som gäller.
Grunden hör till husets bärande delar
Bärande delar är de delar som håller uppe huset. Boverket räknar uttryckligen upp grunden bland de bärande delarna i ett småhus, oavsett om det är platta på mark, krypgrund, källargrund eller plintgrund. Samma sida förklarar att ingrepp som inte påverkar de bärande delarna väsentligt normalt varken kräver lov eller anmälan.
Frågan är alltså sällan om grunden berörs. Den berörs nästan alltid när man arbetar med den. Frågan är hur mycket arbetet påverkar husets förmåga att bära sin tyngd.
Reglerna ändrades den 1 december 2025
Tidigare krävdes anmälan så snart de bärande delarna berördes. Från och med den 1 december 2025 krävs anmälan först när konstruktionen av de bärande delarna påverkas väsentligt. Fler mindre ingrepp kan därför göras utan anmälan, medan större förstärkningar fortfarande ska anmälas. Har du läst om reglerna före december 2025 kan det du läste alltså vara strängare än det som gäller idag.
Arbeten som normalt inte kräver lov eller anmälan
Här är exempel på arbeten där husets bärförmåga inte ändras och där du normalt inte behöver kontakta kommunen:
laga sprickor i sockelns puts och putsa om sockeln
måla sockeln, om huset inte omfattas av skyddsbestämmelser, alltså regler i detaljplanen som skyddar husets utseende eller kulturvärden
foga om en gammal stengrund och sätta tillbaka lösa stenar
laga ytliga skador i betongen, till exempel där ytan har flagnat
lägga ny markplast i en krypgrund
göra om dräneringen runt huset, vilket sällan kräver bygglov eller tillstånd när marken läggs tillbaka på ungefär samma nivå som tidigare
Att arbetet är lovfritt betyder ändå inte att det är regelfritt. Kraven på hur arbetet utförs gäller i alla fall, vilket vi går igenom längre ner.
När krävs en anmälan för arbete på grunden?
En anmälan krävs när arbetet påverkar de bärande delarna väsentligt. Det finns ingen färdig lista över vilka grundarbeten som räknas dit, eftersom bedömningen görs för varje hus. Arbeten som ofta hamnar i den här gruppen är:
pålning, där långa pelare förs ner under huset till fast mark
understöpning, där ny betong gjuts under grundmuren bit för bit
injektering, där en massa sprutas in i marken under grunden, när huset samtidigt ska lyftas
att bygga om större partier av en grundmur eller kantbalk, alltså den förstärkta kanten runt en betongplatta
att gjuta en ny platta under ett befintligt hus, till exempel när en torpargrund görs om
nya eller större öppningar i en bärande källarvägg
Det finns flera sätt att förstärka en husgrund, och vilken metod som väljs påverkar ofta om arbetet behöver anmälas.
Ett exempel visar skillnaden. Att injektera under ett enskilt hörn för att fylla ett hålrum efter ett läckage kan vara en begränsad åtgärd som inte ändrar hur huset bär sin tyngd. Att föra över hela husets tyngd till nya pålar ändrar däremot helt hur huset bärs upp. Det andra fallet är ett tydligt exempel på väsentlig påverkan.
Vem avgör vad som är väsentligt?
Det är du som byggherre som ansvarar för bedömningen. Byggherre är den som låter utföra arbetet, oftast du som äger huset. Boverket skriver att det kan vara lämpligt att ta hjälp av en konstruktör, alltså en ingenjör som räknar på hur huset bär sin tyngd. Konstruktören kan bedöma om ingreppet är väsentligt och vilka handlingar som behövs. Byggnadsnämnden är dessutom skyldig att ge rimlig vägledning, så det går bra att beskriva arbetet och be om ett besked.
Planerar du att sänka källargolvet hamnar du ofta i samma bedömning, eftersom grunden kan behöva följa med nedåt.
Anmälan kan krävas av andra skäl
Anmälan gäller inte bara bärande delar. Boverkets lista över anmälningspliktiga åtgärder omfattar också bland annat installation eller väsentlig ändring av vatten och avlopp, ventilation och eldstad i en byggnad. Ska golvbrunnen eller avloppet i källaren göras om i samband med grundarbetet kan det alltså behöva anmälas av det skälet.
När krävs bygglov?
Bygglov blir aktuellt i två särskilda situationer.
När huset blir större. Boverket förklarar att en tillbyggnad är varje ändring som ökar byggnadens volym, oavsett om den växer uppåt, åt sidan eller nedåt. Gräver du ut en ny källare under ett hus som står på krypgrund kan huset alltså bli större nedåt, och då kan det räknas som en tillbyggnad. Tillbyggnader kräver bygglov, utom när de ryms inom reglerna för lovfria tillbyggnader. De reglerna har gränser för hur stort det får bli, och tillbyggnader som redan gjorts utan lov räknas in. Fråga kommunen hur en källare under just ditt hus räknas. Även en lovfri tillbyggnad kan kräva anmälan om husets bärande delar påverkas väsentligt.
När huset ligger i ett område med skärpta krav. Detaljplanen kan innehålla bestämmelser som gör att fler åtgärder kräver lov. I områden som är särskilt värdefulla för sin kulturmiljö krävs också lov för fler åtgärder. Mer om det står under rubriken Hus med kulturvärden längre ner.
Ska grundarbetet göras samtidigt som du bygger ut huset är det tillbyggnaden som styr vilket lov som behövs. Den nya grunden till tillbyggnaden behöver då anslutas rätt mot den gamla.
Marklov när marknivån ändras
Många grundarbeten innebär att man gräver runt huset. Det som kan kräva lov är inte grävningen i sig, utan att markens nivå ändras.
Inom detaljplan krävs normalt marklov när man gräver bort eller fyller på jord så att markens nivå ändras mer än en halv meter. Höjd ändringen räknas på den del av tomten där arbetet görs, inte på hela tomten. Det krävs inget separat marklov om markarbetet ingår i ett bygglov, eftersom det då prövas i bygglovet. Inget marklov krävs heller om marken höjs eller sänks till den nivå som detaljplanen redan anger.
Exempel där frågan kan dyka upp:
marken runt huset ska höjas för att få bättre lutning bort från grunden
marken mot sockeln har byggts på under många år och ska sänkas igen
en slänt intill huset ska grävas bort för att ge plats åt en uteplats eller en ny entré till källaren
Om ditt hus ligger inom en detaljplan kan du oftast se på kommunens webbplats, eller fråga byggnadsnämnden. Utanför detaljplan kan marklov bara krävas där kommunen har beslutat om områdesbestämmelser som reglerar marken. Att höja, sänka och luta om marken närmast huset är ett vanligt markarbete.

Osäker på om din husgrund behöver åtgärdas?
Vi hjälper dig att bedöma grundens skick och hitta rätt lösning för ditt hus.
Hus med kulturvärden
För äldre hus finns ytterligare regler som gäller oavsett om arbetet kräver lov eller inte.
Varsamhet gäller alla hus. Enligt plan- och bygglagen ska varje ändring av en byggnad utföras varsamt, så att husets karaktär och värden tas tillvara. Det gäller även i ett vanligt villakvarter.
Särskilt värdefulla hus får inte förvanskas. Boverket beskriver förvanskningsförbudet, som innebär att hus som är särskilt värdefulla ur till exempel kulturhistorisk synpunkt inte får ändras så att värdet går förlorat. Att byta en synlig naturstensgrund mot en gjuten sockel kan vara en sådan ändring. Detaljplanen kan också innehålla skyddsbestämmelser för just ditt hus.
Byggnadsminnen kräver tillstånd från länsstyrelsen. Är huset förklarat som byggnadsminne gäller kulturmiljölagen. Länsstyrelsen i Västra Götaland skriver att ingrepp i eller ändringar av stommen, alltså husets bärande delar, kan kräva tillstånd, och att man bör höra av sig tidigt inför både ändringar och underhåll. Det tillståndet är något annat än kommunens lov och anmälan. Är du osäker på om huset är ett byggnadsminne kan du söka i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister eller fråga länsstyrelsen.
Arbeten nära grannar och grundvatten
Även när varken lov eller anmälan krävs finns krav på hur arbetet utförs. Boverkets regler om aktsamhet säger att den som gräver, fyller, packar jord, pålar eller spränger ska vidta åtgärder för att förebygga skador, både på det egna huset och på andra byggnader, vägar och ledningar i närheten. Enligt Polisen får sprängning inom detaljplanelagt område inte ske utan tillstånd, och det gäller även stenspräckning. Det är normalt sprängföretag som söker tillståndet.
Grundvattnet är en egen fråga. Att pumpa bort grundvatten från en grop, även tillfälligt under ett bygge, räknas som vattenverksamhet, alltså arbeten som påverkar vatten i mark eller sjöar. Sådana arbeten behöver oftast anmälas till länsstyrelsen eller prövas för tillstånd. Det är särskilt känsligt där husen står på träpålar, eftersom en sänkt grundvattennivå kan ge pålröta.
Översikt: vanliga grundarbeten och vad som brukar gälla
Tabellen är en vägledning. Kommunen avgör alltid i det enskilda fallet.
Arbete på grunden | Brukar gälla | Undantag |
Laga puts, måla sockel, foga om | Inget lov eller anmälan | Har huset skyddsbestämmelser eller är byggnadsminne kan lov eller tillstånd krävas |
Laga ytliga skador i betongen | Inget lov eller anmälan | Går skadan djupt in i den bärande muren kan anmälan krävas |
Dränering med marken på samma nivå | Inget lov eller anmälan | Ändras marknivån mer än en halv meter inom detaljplan kan marklov krävas |
Injektering under ett begränsat parti | Ofta inget, men bedöms från fall till fall | Lyfts huset eller förs lasten över till nya delar krävs ofta anmälan |
Pålning under huset | Anmälan | Lyfts huset högre än förut kan bygglov krävas |
Understöpning av grundmur | Anmälan | Är arbetet mycket begränsat kanske ingen anmälan behövs |
Ny platta under befintligt hus | Anmälan | Blir huset samtidigt större kan bygglov krävas |
Ny källare under huset | Bygglov | Ryms den inom de lovfria reglerna behövs inget bygglov, men anmälan kan ändå krävas om de bärande delarna påverkas väsentligt |
Höja eller sänka marken mer än en halv meter | Marklov inom detaljplan | Ingår arbetet i ett bygglov prövas det där |
Så går en anmälan till, steg för steg
Låt en konstruktör bedöma arbetet. Konstruktören avgör vad som är bärande, om påverkan är väsentlig och hur arbetet ska utformas. En besiktning av husgrunden ger ofta ett bra underlag inför det samtalet.
Ta fram handlingarna. Enligt Boverkets vägledning kan det behövas en situationsplan (en karta som visar var huset står på tomten), en sektionsritning (en ritning som visar huset som om det skurits igenom), en konstruktionsritning och en hållfasthetsberäkning, alltså en beräkning som visar att konstruktionen bär. Byggnadsnämnden avgör vad som behövs i ditt fall.
Skicka in anmälan. Den ska bland annat innehålla fastighetsbeteckning, dina uppgifter och när arbetet ska börja.
Tekniskt samråd och kontrollplan. Kommunen kan kalla till ett tekniskt samråd, ett möte där ni går igenom hur arbetet ska genomföras. Du tar fram ett förslag till kontrollplan, alltså en lista över vad som ska kontrolleras under arbetet och av vem, och kommunen fastställer den.
Startbesked. När handlingarna är granskade och allt är i ordning lämnar kommunen startbesked. Avgiften för ärendet bestäms av kommunens taxa.
Genomför och dokumentera. Arbetet utförs enligt kontrollplanen. Spara foton, protokoll och intyg.
Slutbesked. När arbetet är klart lämnar du in det som kontrollplanen kräver, och kommunen ger ett slutbesked. Spara det tillsammans med ritningarna. Det är ditt bevis på att arbetet gjordes enligt reglerna.
Om arbetet börjar utan startbesked
Börjar ett anmälningspliktigt arbete innan startbesked har getts kan det leda till en byggsanktionsavgift, alltså en avgift som kommunen tar ut när reglerna inte har följts. Enligt Boverket tas avgiften ut även om överträdelsen inte var avsiktlig, och den kan bland annat riktas mot den som ägde fastigheten när det hände. Nämnden kan sätta ned avgiften om den inte står i rimlig proportion till överträdelsen.
Det finns också en praktisk sida. Ett grundarbete utan papper kan väcka frågor den dag huset ska säljas, eftersom en köpare inte kan se om arbetet kontrollerades. Kostnaden för att göra rätt från början är oftast liten i jämförelse.
Få hjälp att planera grundarbetet
Det enklaste sättet att undvika problem med kommunen är att veta vad arbetet faktiskt innebär innan det börjar. Med en tydlig beskrivning av vad som ska göras blir det lättare att avgöra om du behöver en anmälan, ett lov eller ingenting alls.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem. Beskriv vad som ska göras med din husgrund, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Hus med kulturvärden
För äldre hus finns ytterligare regler som gäller oavsett om arbetet kräver lov eller inte.
Varsamhet gäller alla hus. Enligt plan- och bygglagen ska varje ändring av en byggnad utföras varsamt, så att husets karaktär och värden tas tillvara. Det gäller även i ett vanligt villakvarter.
Särskilt värdefulla hus får inte förvanskas. Boverket beskriver förvanskningsförbudet, som innebär att hus som är särskilt värdefulla ur till exempel kulturhistorisk synpunkt inte får ändras så att värdet går förlorat. Att byta en synlig naturstensgrund mot en gjuten sockel kan vara en sådan ändring. Detaljplanen kan också innehålla skyddsbestämmelser för just ditt hus.
Byggnadsminnen kräver tillstånd från länsstyrelsen. Är huset förklarat som byggnadsminne gäller kulturmiljölagen. Länsstyrelsen i Västra Götaland skriver att ingrepp i eller ändringar av stommen, alltså husets bärande delar, kan kräva tillstånd, och att man bör höra av sig tidigt inför både ändringar och underhåll. Det tillståndet är något annat än kommunens lov och anmälan. Är du osäker på om huset är ett byggnadsminne kan du söka i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister eller fråga länsstyrelsen.
Arbeten nära grannar och grundvatten
Även när varken lov eller anmälan krävs finns krav på hur arbetet utförs. Boverkets regler om aktsamhet säger att den som gräver, fyller, packar jord, pålar eller spränger ska vidta åtgärder för att förebygga skador, både på det egna huset och på andra byggnader, vägar och ledningar i närheten. Enligt Polisen får sprängning inom detaljplanelagt område inte ske utan tillstånd, och det gäller även stenspräckning. Det är normalt sprängföretag som söker tillståndet.
Grundvattnet är en egen fråga. Att pumpa bort grundvatten från en grop, även tillfälligt under ett bygge, räknas som vattenverksamhet, alltså arbeten som påverkar vatten i mark eller sjöar. Sådana arbeten behöver oftast anmälas till länsstyrelsen eller prövas för tillstånd. Det är särskilt känsligt där husen står på träpålar, eftersom en sänkt grundvattennivå kan ge pålröta.
Översikt: vanliga grundarbeten och vad som brukar gälla
Tabellen är en vägledning. Kommunen avgör alltid i det enskilda fallet.
Arbete på grunden | Brukar gälla | Undantag |
Laga puts, måla sockel, foga om | Inget lov eller anmälan | Har huset skyddsbestämmelser eller är byggnadsminne kan lov eller tillstånd krävas |
Laga ytliga skador i betongen | Inget lov eller anmälan | Går skadan djupt in i den bärande muren kan anmälan krävas |
Dränering med marken på samma nivå | Inget lov eller anmälan | Ändras marknivån mer än en halv meter inom detaljplan kan marklov krävas |
Injektering under ett begränsat parti | Ofta inget, men bedöms från fall till fall | Lyfts huset eller förs lasten över till nya delar krävs ofta anmälan |
Pålning under huset | Anmälan | Lyfts huset högre än förut kan bygglov krävas |
Understöpning av grundmur | Anmälan | Är arbetet mycket begränsat kanske ingen anmälan behövs |
Ny platta under befintligt hus | Anmälan | Blir huset samtidigt större kan bygglov krävas |
Ny källare under huset | Bygglov | Ryms den inom de lovfria reglerna behövs inget bygglov, men anmälan kan ändå krävas om de bärande delarna påverkas väsentligt |
Höja eller sänka marken mer än en halv meter | Marklov inom detaljplan | Ingår arbetet i ett bygglov prövas det där |
Så går en anmälan till, steg för steg
Låt en konstruktör bedöma arbetet. Konstruktören avgör vad som är bärande, om påverkan är väsentlig och hur arbetet ska utformas. En besiktning av husgrunden ger ofta ett bra underlag inför det samtalet.
Ta fram handlingarna. Enligt Boverkets vägledning kan det behövas en situationsplan (en karta som visar var huset står på tomten), en sektionsritning (en ritning som visar huset som om det skurits igenom), en konstruktionsritning och en hållfasthetsberäkning, alltså en beräkning som visar att konstruktionen bär. Byggnadsnämnden avgör vad som behövs i ditt fall.
Skicka in anmälan. Den ska bland annat innehålla fastighetsbeteckning, dina uppgifter och när arbetet ska börja.
Tekniskt samråd och kontrollplan. Kommunen kan kalla till ett tekniskt samråd, ett möte där ni går igenom hur arbetet ska genomföras. Du tar fram ett förslag till kontrollplan, alltså en lista över vad som ska kontrolleras under arbetet och av vem, och kommunen fastställer den.
Startbesked. När handlingarna är granskade och allt är i ordning lämnar kommunen startbesked. Avgiften för ärendet bestäms av kommunens taxa.
Genomför och dokumentera. Arbetet utförs enligt kontrollplanen. Spara foton, protokoll och intyg.
Slutbesked. När arbetet är klart lämnar du in det som kontrollplanen kräver, och kommunen ger ett slutbesked. Spara det tillsammans med ritningarna. Det är ditt bevis på att arbetet gjordes enligt reglerna.
Om arbetet börjar utan startbesked
Börjar ett anmälningspliktigt arbete innan startbesked har getts kan det leda till en byggsanktionsavgift, alltså en avgift som kommunen tar ut när reglerna inte har följts. Enligt Boverket tas avgiften ut även om överträdelsen inte var avsiktlig, och den kan bland annat riktas mot den som ägde fastigheten när det hände. Nämnden kan sätta ned avgiften om den inte står i rimlig proportion till överträdelsen.
Det finns också en praktisk sida. Ett grundarbete utan papper kan väcka frågor den dag huset ska säljas, eftersom en köpare inte kan se om arbetet kontrollerades. Kostnaden för att göra rätt från början är oftast liten i jämförelse.
Få hjälp att planera grundarbetet
Det enklaste sättet att undvika problem med kommunen är att veta vad arbetet faktiskt innebär innan det börjar. Med en tydlig beskrivning av vad som ska göras blir det lättare att avgöra om du behöver en anmälan, ett lov eller ingenting alls.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem. Beskriv vad som ska göras med din husgrund, så hjälper vi dig att ta nästa steg.
Vanliga frågor om bygglov och anmälan för husgrund
Kan entreprenören göra anmälan åt mig?
Ja. Anmälan kan göras av någon annan än du, till exempel entreprenören eller konstruktören. Ansvaret ligger ändå kvar hos dig, så be om kopior av handlingarna och av startbeskedet.
Hur lång tid tar det att få startbesked?
Kommunen ska normalt fatta beslut inom fyra veckor från att anmälan kom in. Begär kommunen in fler handlingar börjar tiden räknas från att de har kommit in. Om kommunen inte håller tidsfristen kan avgiften sänkas.
Måste jag ha en kontrollansvarig?
Inte alltid. Vid mindre anmälningsärenden behövs ofta ingen kontrollansvarig, alltså en certifierad person som hjälper byggherren att följa reglerna. Vid större grundförstärkningar kan byggnadsnämnden besluta att en sådan ska finnas, och det framgår i så fall av startbeskedet.
Behövs bygglov för att lyfta tillbaka ett hus som har satt sig?
Att lyfta tillbaka huset till sitt ursprungliga läge gör det normalt inte större, men lyftet påverkar de bärande delarna och kräver därför ofta en anmälan. Blir huset högre än det var från början kan det däremot räknas som att huset blir större, och då kan det bli en bygglovsfråga.
Gäller samma regler för garage och förråd?
Ja. Kravet på anmälan gäller ändringar av byggnader i allmänhet, så även grunden under ett garage eller förråd. Ett undantag finns för vissa ekonomibyggnader utanför detaljplan, till exempel för jordbruk och skogsbruk.
Kan jag få ett skriftligt besked om marklov även när det inte krävs?
Ja. Du har rätt att söka marklov frivilligt för att få ett skriftligt besked om att åtgärden följer reglerna. Ansökan handläggs då på samma sätt som om lov hade krävts.
Vad händer om arbetet visar sig vara större än planerat?
Stanna upp och kontakta byggnadsnämnden. Ett arbete som började som en lagning kan visa sig påverka de bärande delarna väsentligt när grunden väl är frilagd. Då behöver en anmälan göras innan arbetet fortsätter.
Relaterade artiklar

Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Läs mer

Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Läs mer

Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Läs mer

Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer

Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer

Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer

Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer

Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer

Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer

Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer

Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer

Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer

Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer

Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer

Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer

Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer

Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer

Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer

Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer

Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer

Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer

Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer

Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer

Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer

Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer

Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer

Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer

Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer

Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer

Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer

Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer

Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer

Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer

Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer

Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer

Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer

Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer

Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer

Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer

Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer

Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer

Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer

Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer

Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer

Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer

Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer

Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer

Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer

Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer

Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer

Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer

Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer

Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer

Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer

Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer

Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer

Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer

Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer

Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer

Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer

Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer

Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer

Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer

Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer

Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer

Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer

Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer

Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer

Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer

Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer

Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer

Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer

Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer

Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer

Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer

Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer

Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer

Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer

Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer

Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer

Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer

Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer

Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer

Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer

Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer

Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer

Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer

Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer

Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer

Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer

Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer

Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer

Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer

Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer

Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer

Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer

Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer

Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer

Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer

Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer

Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer

Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer

Dränering
Så går dränering av ett hus till
Här berättar vi hur dräneringne går till steg för steg
Läs mer

Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Här är 10 tecken på att huset kan behöva dräneras och när det är dags för en fuktmätning.
Läs mer

Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
En komplett guide till vad dränering av ett hus kostar 2026 – med pris per löpmeter, kostnadsexempel för olika villor, ROT-avdrag och faktorer som påverkar slutpriset.
Läs mer

Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Så förbereder du huset, tomten och offerten steg för steg
Läs mer

Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen, vad du bör tänka på och praktiska tips inför projektet
Läs mer

Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Så fungerar de olika systemen runt villan och varför de oftast används tillsammans.
Läs mer

Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Här går man genom frågorna man ska ställa på en visning om dränering och varningssignaler man ska reagera på
Läs mer

Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
Här går vi igenom när det är värt och inte att dränera huset inför eventuell försäljning.
Läs mer

Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Så agerar du steg för steg innan dränering, entreprenör och försäkringsanmälan.
Läs mer

Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Vi förklarar när bygglov inte krävs och vilka regler ändå finns
Läs mer

Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Vi förklarar hur gräsmatta, altan, stenläggning och växter påverkas och återställs vid dräneringsarbete
Läs mer

Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar markförhållanden en dränering.
Läs mer

Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutning vattenflöden, dränering och marktryck vid en sluttande tomt.
Läs mer

Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så här tänker du kring fukt, risker och när dränering är relevant för villan med platta på mark..
Läs mer

Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dränering vid krypgrund och torpargrund.
Läs mer

Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Vanliga problem som förekommer i äldre villor
Läs mer

Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar? Här förklarar vad man bör tänka på som en villaägare.
Läs mer

Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Förklaring av skillnaderna mellan dräneringsskiva, platonmatta och isolerskiva och dess praktiska tillämpning.
Läs mer

Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vi förklarar hur dräneringsrör, dagvatten och stenkista fungerar
Läs mer

Dränering
ROT-avdrag för dränering
Allt ni behöver veta om ROT-avdrag från dräneringsperspektiv
Läs mer

Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Här är en guide som hjälper att få bättre förståelse över hur man ska gå tillväga när man väljer ett passande bolag för dränering
Läs mer

Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Vad ingår offerten för en dränering? Vilka moment är viktiga och ska ingå offerten innan man väljer en entreprenör?
Läs mer

Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
Vanliga misstag en villaägare gör vid dränering och hur att undvika dem
Läs mer

Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Så länge håller dräneringen och tecken på att det är dags att göra om den.
Läs mer

Dränering
Hur länge håller en dränering?
En modern dränering håller i 40-60 år men vad är det som påverkar livslängd och när blir det dags att göra ny dränering?
Läs mer

Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Mögel, orsaker av dess uppkomst, risker och åtgärder
Läs mer

Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Olika orsaker till fuktproblem
Läs mer

Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Dränering - problem, risker och hur arbetet går till.
Läs mer

Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Tidsramer för dränering av ett hus.
Läs mer

Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Så går en dränering till, steg för steg.
Läs mer

Dränering
Tecken på dålig dränering
Så tolkar du tecknen på dålig dränering och skiljer dem från andra fuktkällor i huset
Läs mer

Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer

Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer

Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer
