|

Följ

Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?

Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov

Lästid: 6 min

Artikel Information

JC

SKRIVEN AV
SKRIVEN AV

Johan Cederholm

GRANSKAD AV
GRANSKAD AV

Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.

GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM

Offerten på grundförstärkningen ligger på köksbordet, eller så tänkte du laga den spruckna sockeln en lördag i maj. Förr eller senare kommer frågan: måste kommunen veta om det här? Svaret är oftare nej än många tror, men inte alltid. Den här guiden går igenom vilka arbeten på grunden du normalt kan göra utan att kontakta kommunen, när det krävs en anmälan och när det blir en fråga om bygglov eller marklov. Du får också veta hur en anmälan går till och vad som händer om arbetet börjar för tidigt.

Kort svar

  • Underhåll och vanliga reparationer av grunden kräver normalt sett varken bygglov eller anmälan.

  • En anmälan behövs när arbetet påverkar husets bärande delar väsentligt. Den skickas till byggnadsnämnden, den del av kommunen som prövar byggfrågor. Arbetet får då inte börja förrän kommunen har gett ett startbesked, alltså ett skriftligt klartecken.

  • Bygglov blir aktuellt först när huset blir större, till exempel när en ny källare grävs ut under det, eller när huset ligger i ett område med skärpta krav, till exempel ett kulturhistoriskt värdefullt område.

  • Marklov kan krävas om marken runt huset höjs eller sänks mer än en halv meter i ett område med detaljplan, alltså kommunens plan för hur marken får användas.

Är du osäker, ring byggnadsnämnden innan arbetet startar.

Tre olika spår: inget besked, anmälan eller lov

Kommunen har tre olika sätt att hantera byggåtgärder.

Inget besked behövs. Du får sätta igång direkt, om inget annat tillstånd krävs. Arbetet måste ändå göras på rätt sätt, och det är du som ansvarar för det.

Anmälan. Kommunen prövar inte om åtgärden passar på platsen. Den kontrollerar att de tekniska kraven kommer att uppfyllas, till exempel att huset bär sin tyngd.

Bygglov. Kommunen prövar om åtgärden passar på platsen och stämmer med detaljplanen. Ett beviljat bygglov följs sedan av ett startbesked, precis som en anmälan.

För grundarbeten på ett hus som redan står är det i de allra flesta fall det första eller det andra spåret som gäller.

Grunden hör till husets bärande delar

Bärande delar är de delar som håller uppe huset. Boverket räknar uttryckligen upp grunden bland de bärande delarna i ett småhus, oavsett om det är platta på mark, krypgrund, källargrund eller plintgrund. Samma sida förklarar att ingrepp som inte påverkar de bärande delarna väsentligt normalt varken kräver lov eller anmälan.

Frågan är alltså sällan om grunden berörs. Den berörs nästan alltid när man arbetar med den. Frågan är hur mycket arbetet påverkar husets förmåga att bära sin tyngd.

Reglerna ändrades den 1 december 2025

Tidigare krävdes anmälan så snart de bärande delarna berördes. Från och med den 1 december 2025 krävs anmälan först när konstruktionen av de bärande delarna påverkas väsentligt. Fler mindre ingrepp kan därför göras utan anmälan, medan större förstärkningar fortfarande ska anmälas. Har du läst om reglerna före december 2025 kan det du läste alltså vara strängare än det som gäller idag.

Arbeten som normalt inte kräver lov eller anmälan

Här är exempel på arbeten där husets bärförmåga inte ändras och där du normalt inte behöver kontakta kommunen:

  • laga sprickor i sockelns puts och putsa om sockeln

  • måla sockeln, om huset inte omfattas av skyddsbestämmelser, alltså regler i detaljplanen som skyddar husets utseende eller kulturvärden

  • foga om en gammal stengrund och sätta tillbaka lösa stenar

  • laga ytliga skador i betongen, till exempel där ytan har flagnat

  • lägga ny markplast i en krypgrund

  • göra om dräneringen runt huset, vilket sällan kräver bygglov eller tillstånd när marken läggs tillbaka på ungefär samma nivå som tidigare

Att arbetet är lovfritt betyder ändå inte att det är regelfritt. Kraven på hur arbetet utförs gäller i alla fall, vilket vi går igenom längre ner.

När krävs en anmälan för arbete på grunden?

En anmälan krävs när arbetet påverkar de bärande delarna väsentligt. Det finns ingen färdig lista över vilka grundarbeten som räknas dit, eftersom bedömningen görs för varje hus. Arbeten som ofta hamnar i den här gruppen är:

  • pålning, där långa pelare förs ner under huset till fast mark

  • understöpning, där ny betong gjuts under grundmuren bit för bit

  • injektering, där en massa sprutas in i marken under grunden, när huset samtidigt ska lyftas

  • att bygga om större partier av en grundmur eller kantbalk, alltså den förstärkta kanten runt en betongplatta

  • att gjuta en ny platta under ett befintligt hus, till exempel när en torpargrund görs om

  • nya eller större öppningar i en bärande källarvägg

Det finns flera sätt att förstärka en husgrund, och vilken metod som väljs påverkar ofta om arbetet behöver anmälas.

Ett exempel visar skillnaden. Att injektera under ett enskilt hörn för att fylla ett hålrum efter ett läckage kan vara en begränsad åtgärd som inte ändrar hur huset bär sin tyngd. Att föra över hela husets tyngd till nya pålar ändrar däremot helt hur huset bärs upp. Det andra fallet är ett tydligt exempel på väsentlig påverkan.

Vem avgör vad som är väsentligt?

Det är du som byggherre som ansvarar för bedömningen. Byggherre är den som låter utföra arbetet, oftast du som äger huset. Boverket skriver att det kan vara lämpligt att ta hjälp av en konstruktör, alltså en ingenjör som räknar på hur huset bär sin tyngd. Konstruktören kan bedöma om ingreppet är väsentligt och vilka handlingar som behövs. Byggnadsnämnden är dessutom skyldig att ge rimlig vägledning, så det går bra att beskriva arbetet och be om ett besked.

Planerar du att sänka källargolvet hamnar du ofta i samma bedömning, eftersom grunden kan behöva följa med nedåt.

Anmälan kan krävas av andra skäl

Anmälan gäller inte bara bärande delar. Boverkets lista över anmälningspliktiga åtgärder omfattar också bland annat installation eller väsentlig ändring av vatten och avlopp, ventilation och eldstad i en byggnad. Ska golvbrunnen eller avloppet i källaren göras om i samband med grundarbetet kan det alltså behöva anmälas av det skälet.

När krävs bygglov?

Bygglov blir aktuellt i två särskilda situationer.

När huset blir större. Boverket förklarar att en tillbyggnad är varje ändring som ökar byggnadens volym, oavsett om den växer uppåt, åt sidan eller nedåt. Gräver du ut en ny källare under ett hus som står på krypgrund kan huset alltså bli större nedåt, och då kan det räknas som en tillbyggnad. Tillbyggnader kräver bygglov, utom när de ryms inom reglerna för lovfria tillbyggnader. De reglerna har gränser för hur stort det får bli, och tillbyggnader som redan gjorts utan lov räknas in. Fråga kommunen hur en källare under just ditt hus räknas. Även en lovfri tillbyggnad kan kräva anmälan om husets bärande delar påverkas väsentligt.

När huset ligger i ett område med skärpta krav. Detaljplanen kan innehålla bestämmelser som gör att fler åtgärder kräver lov. I områden som är särskilt värdefulla för sin kulturmiljö krävs också lov för fler åtgärder. Mer om det står under rubriken Hus med kulturvärden längre ner.

Ska grundarbetet göras samtidigt som du bygger ut huset är det tillbyggnaden som styr vilket lov som behövs. Den nya grunden till tillbyggnaden behöver då anslutas rätt mot den gamla.

Marklov när marknivån ändras

Många grundarbeten innebär att man gräver runt huset. Det som kan kräva lov är inte grävningen i sig, utan att markens nivå ändras.

Inom detaljplan krävs normalt marklov när man gräver bort eller fyller på jord så att markens nivå ändras mer än en halv meter. Höjd ändringen räknas på den del av tomten där arbetet görs, inte på hela tomten. Det krävs inget separat marklov om markarbetet ingår i ett bygglov, eftersom det då prövas i bygglovet. Inget marklov krävs heller om marken höjs eller sänks till den nivå som detaljplanen redan anger.

Exempel där frågan kan dyka upp:

  • marken runt huset ska höjas för att få bättre lutning bort från grunden

  • marken mot sockeln har byggts på under många år och ska sänkas igen

  • en slänt intill huset ska grävas bort för att ge plats åt en uteplats eller en ny entré till källaren

Om ditt hus ligger inom en detaljplan kan du oftast se på kommunens webbplats, eller fråga byggnadsnämnden. Utanför detaljplan kan marklov bara krävas där kommunen har beslutat om områdesbestämmelser som reglerar marken. Att höja, sänka och luta om marken närmast huset är ett vanligt markarbete.

Offerten på grundförstärkningen ligger på köksbordet, eller så tänkte du laga den spruckna sockeln en lördag i maj. Förr eller senare kommer frågan: måste kommunen veta om det här? Svaret är oftare nej än många tror, men inte alltid. Den här guiden går igenom vilka arbeten på grunden du normalt kan göra utan att kontakta kommunen, när det krävs en anmälan och när det blir en fråga om bygglov eller marklov. Du får också veta hur en anmälan går till och vad som händer om arbetet börjar för tidigt.

Kort svar

  • Underhåll och vanliga reparationer av grunden kräver normalt sett varken bygglov eller anmälan.

  • En anmälan behövs när arbetet påverkar husets bärande delar väsentligt. Den skickas till byggnadsnämnden, den del av kommunen som prövar byggfrågor. Arbetet får då inte börja förrän kommunen har gett ett startbesked, alltså ett skriftligt klartecken.

  • Bygglov blir aktuellt först när huset blir större, till exempel när en ny källare grävs ut under det, eller när huset ligger i ett område med skärpta krav, till exempel ett kulturhistoriskt värdefullt område.

  • Marklov kan krävas om marken runt huset höjs eller sänks mer än en halv meter i ett område med detaljplan, alltså kommunens plan för hur marken får användas.

Är du osäker, ring byggnadsnämnden innan arbetet startar.

Tre olika spår: inget besked, anmälan eller lov

Kommunen har tre olika sätt att hantera byggåtgärder.

Inget besked behövs. Du får sätta igång direkt, om inget annat tillstånd krävs. Arbetet måste ändå göras på rätt sätt, och det är du som ansvarar för det.

Anmälan. Kommunen prövar inte om åtgärden passar på platsen. Den kontrollerar att de tekniska kraven kommer att uppfyllas, till exempel att huset bär sin tyngd.

Bygglov. Kommunen prövar om åtgärden passar på platsen och stämmer med detaljplanen. Ett beviljat bygglov följs sedan av ett startbesked, precis som en anmälan.

För grundarbeten på ett hus som redan står är det i de allra flesta fall det första eller det andra spåret som gäller.

Grunden hör till husets bärande delar

Bärande delar är de delar som håller uppe huset. Boverket räknar uttryckligen upp grunden bland de bärande delarna i ett småhus, oavsett om det är platta på mark, krypgrund, källargrund eller plintgrund. Samma sida förklarar att ingrepp som inte påverkar de bärande delarna väsentligt normalt varken kräver lov eller anmälan.

Frågan är alltså sällan om grunden berörs. Den berörs nästan alltid när man arbetar med den. Frågan är hur mycket arbetet påverkar husets förmåga att bära sin tyngd.

Reglerna ändrades den 1 december 2025

Tidigare krävdes anmälan så snart de bärande delarna berördes. Från och med den 1 december 2025 krävs anmälan först när konstruktionen av de bärande delarna påverkas väsentligt. Fler mindre ingrepp kan därför göras utan anmälan, medan större förstärkningar fortfarande ska anmälas. Har du läst om reglerna före december 2025 kan det du läste alltså vara strängare än det som gäller idag.

Arbeten som normalt inte kräver lov eller anmälan

Här är exempel på arbeten där husets bärförmåga inte ändras och där du normalt inte behöver kontakta kommunen:

  • laga sprickor i sockelns puts och putsa om sockeln

  • måla sockeln, om huset inte omfattas av skyddsbestämmelser, alltså regler i detaljplanen som skyddar husets utseende eller kulturvärden

  • foga om en gammal stengrund och sätta tillbaka lösa stenar

  • laga ytliga skador i betongen, till exempel där ytan har flagnat

  • lägga ny markplast i en krypgrund

  • göra om dräneringen runt huset, vilket sällan kräver bygglov eller tillstånd när marken läggs tillbaka på ungefär samma nivå som tidigare

Att arbetet är lovfritt betyder ändå inte att det är regelfritt. Kraven på hur arbetet utförs gäller i alla fall, vilket vi går igenom längre ner.

När krävs en anmälan för arbete på grunden?

En anmälan krävs när arbetet påverkar de bärande delarna väsentligt. Det finns ingen färdig lista över vilka grundarbeten som räknas dit, eftersom bedömningen görs för varje hus. Arbeten som ofta hamnar i den här gruppen är:

  • pålning, där långa pelare förs ner under huset till fast mark

  • understöpning, där ny betong gjuts under grundmuren bit för bit

  • injektering, där en massa sprutas in i marken under grunden, när huset samtidigt ska lyftas

  • att bygga om större partier av en grundmur eller kantbalk, alltså den förstärkta kanten runt en betongplatta

  • att gjuta en ny platta under ett befintligt hus, till exempel när en torpargrund görs om

  • nya eller större öppningar i en bärande källarvägg

Det finns flera sätt att förstärka en husgrund, och vilken metod som väljs påverkar ofta om arbetet behöver anmälas.

Ett exempel visar skillnaden. Att injektera under ett enskilt hörn för att fylla ett hålrum efter ett läckage kan vara en begränsad åtgärd som inte ändrar hur huset bär sin tyngd. Att föra över hela husets tyngd till nya pålar ändrar däremot helt hur huset bärs upp. Det andra fallet är ett tydligt exempel på väsentlig påverkan.

Vem avgör vad som är väsentligt?

Det är du som byggherre som ansvarar för bedömningen. Byggherre är den som låter utföra arbetet, oftast du som äger huset. Boverket skriver att det kan vara lämpligt att ta hjälp av en konstruktör, alltså en ingenjör som räknar på hur huset bär sin tyngd. Konstruktören kan bedöma om ingreppet är väsentligt och vilka handlingar som behövs. Byggnadsnämnden är dessutom skyldig att ge rimlig vägledning, så det går bra att beskriva arbetet och be om ett besked.

Planerar du att sänka källargolvet hamnar du ofta i samma bedömning, eftersom grunden kan behöva följa med nedåt.

Anmälan kan krävas av andra skäl

Anmälan gäller inte bara bärande delar. Boverkets lista över anmälningspliktiga åtgärder omfattar också bland annat installation eller väsentlig ändring av vatten och avlopp, ventilation och eldstad i en byggnad. Ska golvbrunnen eller avloppet i källaren göras om i samband med grundarbetet kan det alltså behöva anmälas av det skälet.

När krävs bygglov?

Bygglov blir aktuellt i två särskilda situationer.

När huset blir större. Boverket förklarar att en tillbyggnad är varje ändring som ökar byggnadens volym, oavsett om den växer uppåt, åt sidan eller nedåt. Gräver du ut en ny källare under ett hus som står på krypgrund kan huset alltså bli större nedåt, och då kan det räknas som en tillbyggnad. Tillbyggnader kräver bygglov, utom när de ryms inom reglerna för lovfria tillbyggnader. De reglerna har gränser för hur stort det får bli, och tillbyggnader som redan gjorts utan lov räknas in. Fråga kommunen hur en källare under just ditt hus räknas. Även en lovfri tillbyggnad kan kräva anmälan om husets bärande delar påverkas väsentligt.

När huset ligger i ett område med skärpta krav. Detaljplanen kan innehålla bestämmelser som gör att fler åtgärder kräver lov. I områden som är särskilt värdefulla för sin kulturmiljö krävs också lov för fler åtgärder. Mer om det står under rubriken Hus med kulturvärden längre ner.

Ska grundarbetet göras samtidigt som du bygger ut huset är det tillbyggnaden som styr vilket lov som behövs. Den nya grunden till tillbyggnaden behöver då anslutas rätt mot den gamla.

Marklov när marknivån ändras

Många grundarbeten innebär att man gräver runt huset. Det som kan kräva lov är inte grävningen i sig, utan att markens nivå ändras.

Inom detaljplan krävs normalt marklov när man gräver bort eller fyller på jord så att markens nivå ändras mer än en halv meter. Höjd ändringen räknas på den del av tomten där arbetet görs, inte på hela tomten. Det krävs inget separat marklov om markarbetet ingår i ett bygglov, eftersom det då prövas i bygglovet. Inget marklov krävs heller om marken höjs eller sänks till den nivå som detaljplanen redan anger.

Exempel där frågan kan dyka upp:

  • marken runt huset ska höjas för att få bättre lutning bort från grunden

  • marken mot sockeln har byggts på under många år och ska sänkas igen

  • en slänt intill huset ska grävas bort för att ge plats åt en uteplats eller en ny entré till källaren

Om ditt hus ligger inom en detaljplan kan du oftast se på kommunens webbplats, eller fråga byggnadsnämnden. Utanför detaljplan kan marklov bara krävas där kommunen har beslutat om områdesbestämmelser som reglerar marken. Att höja, sänka och luta om marken närmast huset är ett vanligt markarbete.

Osäker på om din husgrund behöver åtgärdas?

Vi hjälper dig att bedöma grundens skick och hitta rätt lösning för ditt hus.

Hus med kulturvärden

För äldre hus finns ytterligare regler som gäller oavsett om arbetet kräver lov eller inte.

Varsamhet gäller alla hus. Enligt plan- och bygglagen ska varje ändring av en byggnad utföras varsamt, så att husets karaktär och värden tas tillvara. Det gäller även i ett vanligt villakvarter.

Särskilt värdefulla hus får inte förvanskas. Boverket beskriver förvanskningsförbudet, som innebär att hus som är särskilt värdefulla ur till exempel kulturhistorisk synpunkt inte får ändras så att värdet går förlorat. Att byta en synlig naturstensgrund mot en gjuten sockel kan vara en sådan ändring. Detaljplanen kan också innehålla skyddsbestämmelser för just ditt hus.

Byggnadsminnen kräver tillstånd från länsstyrelsen. Är huset förklarat som byggnadsminne gäller kulturmiljölagen. Länsstyrelsen i Västra Götaland skriver att ingrepp i eller ändringar av stommen, alltså husets bärande delar, kan kräva tillstånd, och att man bör höra av sig tidigt inför både ändringar och underhåll. Det tillståndet är något annat än kommunens lov och anmälan. Är du osäker på om huset är ett byggnadsminne kan du söka i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister eller fråga länsstyrelsen.

Arbeten nära grannar och grundvatten

Även när varken lov eller anmälan krävs finns krav på hur arbetet utförs. Boverkets regler om aktsamhet säger att den som gräver, fyller, packar jord, pålar eller spränger ska vidta åtgärder för att förebygga skador, både på det egna huset och på andra byggnader, vägar och ledningar i närheten. Enligt Polisen får sprängning inom detaljplanelagt område inte ske utan tillstånd, och det gäller även stenspräckning. Det är normalt sprängföretag som söker tillståndet.

Grundvattnet är en egen fråga. Att pumpa bort grundvatten från en grop, även tillfälligt under ett bygge, räknas som vattenverksamhet, alltså arbeten som påverkar vatten i mark eller sjöar. Sådana arbeten behöver oftast anmälas till länsstyrelsen eller prövas för tillstånd. Det är särskilt känsligt där husen står på träpålar, eftersom en sänkt grundvattennivå kan ge pålröta.

Översikt: vanliga grundarbeten och vad som brukar gälla

Tabellen är en vägledning. Kommunen avgör alltid i det enskilda fallet.

Arbete på grunden

Brukar gälla

Undantag

Laga puts, måla sockel, foga om

Inget lov eller anmälan

Har huset skyddsbestämmelser eller är byggnadsminne kan lov eller tillstånd krävas

Laga ytliga skador i betongen

Inget lov eller anmälan

Går skadan djupt in i den bärande muren kan anmälan krävas

Dränering med marken på samma nivå

Inget lov eller anmälan

Ändras marknivån mer än en halv meter inom detaljplan kan marklov krävas

Injektering under ett begränsat parti

Ofta inget, men bedöms från fall till fall

Lyfts huset eller förs lasten över till nya delar krävs ofta anmälan

Pålning under huset

Anmälan

Lyfts huset högre än förut kan bygglov krävas

Understöpning av grundmur

Anmälan

Är arbetet mycket begränsat kanske ingen anmälan behövs

Ny platta under befintligt hus

Anmälan

Blir huset samtidigt större kan bygglov krävas

Ny källare under huset

Bygglov

Ryms den inom de lovfria reglerna behövs inget bygglov, men anmälan kan ändå krävas om de bärande delarna påverkas väsentligt

Höja eller sänka marken mer än en halv meter

Marklov inom detaljplan

Ingår arbetet i ett bygglov prövas det där

Så går en anmälan till, steg för steg

  1. Låt en konstruktör bedöma arbetet. Konstruktören avgör vad som är bärande, om påverkan är väsentlig och hur arbetet ska utformas. En besiktning av husgrunden ger ofta ett bra underlag inför det samtalet.

  2. Ta fram handlingarna. Enligt Boverkets vägledning kan det behövas en situationsplan (en karta som visar var huset står på tomten), en sektionsritning (en ritning som visar huset som om det skurits igenom), en konstruktionsritning och en hållfasthetsberäkning, alltså en beräkning som visar att konstruktionen bär. Byggnadsnämnden avgör vad som behövs i ditt fall.

  3. Skicka in anmälan. Den ska bland annat innehålla fastighetsbeteckning, dina uppgifter och när arbetet ska börja.

  4. Tekniskt samråd och kontrollplan. Kommunen kan kalla till ett tekniskt samråd, ett möte där ni går igenom hur arbetet ska genomföras. Du tar fram ett förslag till kontrollplan, alltså en lista över vad som ska kontrolleras under arbetet och av vem, och kommunen fastställer den.

  5. Startbesked. När handlingarna är granskade och allt är i ordning lämnar kommunen startbesked. Avgiften för ärendet bestäms av kommunens taxa.

  6. Genomför och dokumentera. Arbetet utförs enligt kontrollplanen. Spara foton, protokoll och intyg.

  7. Slutbesked. När arbetet är klart lämnar du in det som kontrollplanen kräver, och kommunen ger ett slutbesked. Spara det tillsammans med ritningarna. Det är ditt bevis på att arbetet gjordes enligt reglerna.

Om arbetet börjar utan startbesked

Börjar ett anmälningspliktigt arbete innan startbesked har getts kan det leda till en byggsanktionsavgift, alltså en avgift som kommunen tar ut när reglerna inte har följts. Enligt Boverket tas avgiften ut även om överträdelsen inte var avsiktlig, och den kan bland annat riktas mot den som ägde fastigheten när det hände. Nämnden kan sätta ned avgiften om den inte står i rimlig proportion till överträdelsen.

Det finns också en praktisk sida. Ett grundarbete utan papper kan väcka frågor den dag huset ska säljas, eftersom en köpare inte kan se om arbetet kontrollerades. Kostnaden för att göra rätt från början är oftast liten i jämförelse.

Få hjälp att planera grundarbetet

Det enklaste sättet att undvika problem med kommunen är att veta vad arbetet faktiskt innebär innan det börjar. Med en tydlig beskrivning av vad som ska göras blir det lättare att avgöra om du behöver en anmälan, ett lov eller ingenting alls.

Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem. Beskriv vad som ska göras med din husgrund, så hjälper vi dig att ta nästa steg.

Hus med kulturvärden

För äldre hus finns ytterligare regler som gäller oavsett om arbetet kräver lov eller inte.

Varsamhet gäller alla hus. Enligt plan- och bygglagen ska varje ändring av en byggnad utföras varsamt, så att husets karaktär och värden tas tillvara. Det gäller även i ett vanligt villakvarter.

Särskilt värdefulla hus får inte förvanskas. Boverket beskriver förvanskningsförbudet, som innebär att hus som är särskilt värdefulla ur till exempel kulturhistorisk synpunkt inte får ändras så att värdet går förlorat. Att byta en synlig naturstensgrund mot en gjuten sockel kan vara en sådan ändring. Detaljplanen kan också innehålla skyddsbestämmelser för just ditt hus.

Byggnadsminnen kräver tillstånd från länsstyrelsen. Är huset förklarat som byggnadsminne gäller kulturmiljölagen. Länsstyrelsen i Västra Götaland skriver att ingrepp i eller ändringar av stommen, alltså husets bärande delar, kan kräva tillstånd, och att man bör höra av sig tidigt inför både ändringar och underhåll. Det tillståndet är något annat än kommunens lov och anmälan. Är du osäker på om huset är ett byggnadsminne kan du söka i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister eller fråga länsstyrelsen.

Arbeten nära grannar och grundvatten

Även när varken lov eller anmälan krävs finns krav på hur arbetet utförs. Boverkets regler om aktsamhet säger att den som gräver, fyller, packar jord, pålar eller spränger ska vidta åtgärder för att förebygga skador, både på det egna huset och på andra byggnader, vägar och ledningar i närheten. Enligt Polisen får sprängning inom detaljplanelagt område inte ske utan tillstånd, och det gäller även stenspräckning. Det är normalt sprängföretag som söker tillståndet.

Grundvattnet är en egen fråga. Att pumpa bort grundvatten från en grop, även tillfälligt under ett bygge, räknas som vattenverksamhet, alltså arbeten som påverkar vatten i mark eller sjöar. Sådana arbeten behöver oftast anmälas till länsstyrelsen eller prövas för tillstånd. Det är särskilt känsligt där husen står på träpålar, eftersom en sänkt grundvattennivå kan ge pålröta.

Översikt: vanliga grundarbeten och vad som brukar gälla

Tabellen är en vägledning. Kommunen avgör alltid i det enskilda fallet.

Arbete på grunden

Brukar gälla

Undantag

Laga puts, måla sockel, foga om

Inget lov eller anmälan

Har huset skyddsbestämmelser eller är byggnadsminne kan lov eller tillstånd krävas

Laga ytliga skador i betongen

Inget lov eller anmälan

Går skadan djupt in i den bärande muren kan anmälan krävas

Dränering med marken på samma nivå

Inget lov eller anmälan

Ändras marknivån mer än en halv meter inom detaljplan kan marklov krävas

Injektering under ett begränsat parti

Ofta inget, men bedöms från fall till fall

Lyfts huset eller förs lasten över till nya delar krävs ofta anmälan

Pålning under huset

Anmälan

Lyfts huset högre än förut kan bygglov krävas

Understöpning av grundmur

Anmälan

Är arbetet mycket begränsat kanske ingen anmälan behövs

Ny platta under befintligt hus

Anmälan

Blir huset samtidigt större kan bygglov krävas

Ny källare under huset

Bygglov

Ryms den inom de lovfria reglerna behövs inget bygglov, men anmälan kan ändå krävas om de bärande delarna påverkas väsentligt

Höja eller sänka marken mer än en halv meter

Marklov inom detaljplan

Ingår arbetet i ett bygglov prövas det där

Så går en anmälan till, steg för steg

  1. Låt en konstruktör bedöma arbetet. Konstruktören avgör vad som är bärande, om påverkan är väsentlig och hur arbetet ska utformas. En besiktning av husgrunden ger ofta ett bra underlag inför det samtalet.

  2. Ta fram handlingarna. Enligt Boverkets vägledning kan det behövas en situationsplan (en karta som visar var huset står på tomten), en sektionsritning (en ritning som visar huset som om det skurits igenom), en konstruktionsritning och en hållfasthetsberäkning, alltså en beräkning som visar att konstruktionen bär. Byggnadsnämnden avgör vad som behövs i ditt fall.

  3. Skicka in anmälan. Den ska bland annat innehålla fastighetsbeteckning, dina uppgifter och när arbetet ska börja.

  4. Tekniskt samråd och kontrollplan. Kommunen kan kalla till ett tekniskt samråd, ett möte där ni går igenom hur arbetet ska genomföras. Du tar fram ett förslag till kontrollplan, alltså en lista över vad som ska kontrolleras under arbetet och av vem, och kommunen fastställer den.

  5. Startbesked. När handlingarna är granskade och allt är i ordning lämnar kommunen startbesked. Avgiften för ärendet bestäms av kommunens taxa.

  6. Genomför och dokumentera. Arbetet utförs enligt kontrollplanen. Spara foton, protokoll och intyg.

  7. Slutbesked. När arbetet är klart lämnar du in det som kontrollplanen kräver, och kommunen ger ett slutbesked. Spara det tillsammans med ritningarna. Det är ditt bevis på att arbetet gjordes enligt reglerna.

Om arbetet börjar utan startbesked

Börjar ett anmälningspliktigt arbete innan startbesked har getts kan det leda till en byggsanktionsavgift, alltså en avgift som kommunen tar ut när reglerna inte har följts. Enligt Boverket tas avgiften ut även om överträdelsen inte var avsiktlig, och den kan bland annat riktas mot den som ägde fastigheten när det hände. Nämnden kan sätta ned avgiften om den inte står i rimlig proportion till överträdelsen.

Det finns också en praktisk sida. Ett grundarbete utan papper kan väcka frågor den dag huset ska säljas, eftersom en köpare inte kan se om arbetet kontrollerades. Kostnaden för att göra rätt från början är oftast liten i jämförelse.

Få hjälp att planera grundarbetet

Det enklaste sättet att undvika problem med kommunen är att veta vad arbetet faktiskt innebär innan det börjar. Med en tydlig beskrivning av vad som ska göras blir det lättare att avgöra om du behöver en anmälan, ett lov eller ingenting alls.

Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem. Beskriv vad som ska göras med din husgrund, så hjälper vi dig att ta nästa steg.

Vanliga frågor om bygglov och anmälan för husgrund

Kan entreprenören göra anmälan åt mig?

Ja. Anmälan kan göras av någon annan än du, till exempel entreprenören eller konstruktören. Ansvaret ligger ändå kvar hos dig, så be om kopior av handlingarna och av startbeskedet.

Hur lång tid tar det att få startbesked?

Kommunen ska normalt fatta beslut inom fyra veckor från att anmälan kom in. Begär kommunen in fler handlingar börjar tiden räknas från att de har kommit in. Om kommunen inte håller tidsfristen kan avgiften sänkas.

Måste jag ha en kontrollansvarig?

Inte alltid. Vid mindre anmälningsärenden behövs ofta ingen kontrollansvarig, alltså en certifierad person som hjälper byggherren att följa reglerna. Vid större grundförstärkningar kan byggnadsnämnden besluta att en sådan ska finnas, och det framgår i så fall av startbeskedet.

Behövs bygglov för att lyfta tillbaka ett hus som har satt sig?

Att lyfta tillbaka huset till sitt ursprungliga läge gör det normalt inte större, men lyftet påverkar de bärande delarna och kräver därför ofta en anmälan. Blir huset högre än det var från början kan det däremot räknas som att huset blir större, och då kan det bli en bygglovsfråga.

Gäller samma regler för garage och förråd?

Ja. Kravet på anmälan gäller ändringar av byggnader i allmänhet, så även grunden under ett garage eller förråd. Ett undantag finns för vissa ekonomibyggnader utanför detaljplan, till exempel för jordbruk och skogsbruk.

Kan jag få ett skriftligt besked om marklov även när det inte krävs?

Ja. Du har rätt att söka marklov frivilligt för att få ett skriftligt besked om att åtgärden följer reglerna. Ansökan handläggs då på samma sätt som om lov hade krävts.

Vad händer om arbetet visar sig vara större än planerat?

Stanna upp och kontakta byggnadsnämnden. Ett arbete som började som en lagning kan visa sig påverka de bärande delarna väsentligt när grunden väl är frilagd. Då behöver en anmälan göras innan arbetet fortsätter.