Bakfall på dräneringsrör
Bakfall gör att vattnet blir stående i dräneringsröret. Så uppstår felet, så hittas det och så åtgärdas det
Lästid: 6 min
Artikel Information
JC
SKRIVEN AV
SKRIVEN AV
Johan Cederholm
GRANSKAD AV
GRANSKAD AV
Byggteknisk rådgivare inom mark, dränering och grundläggning.
GRANSKAD DATUM
GRANSKAD DATUM
Ett dräneringsrör leder bort vattnet från husgrunden med hjälp av tyngdkraften. Det fungerar bara om röret lutar hela vägen mot utloppet. Har röret fått bakfall, alltså lutar åt fel håll eller har sjunkit ihop i en svacka, blir vattnet stående på sträckan istället för att rinna vidare.
Felet syns inte från marken och kan finnas i både gamla och nya dräneringar. Här går vi igenom vad bakfall innebär, varför felaktigt fall uppstår, vilka problem det kan ge och hur röret kan läggas om så att vattnet rinner rätt väg igen.
Översikt
Bakfall betyder att dräneringsröret på en sträcka lutar bort från utloppet eller har sjunkit ihop i en svacka, så att vattnet rinner åt fel håll eller blir stående.
Orsaken kan vara att fallet inte kontrollerades när röret lades, att underlaget har satt sig eller att utloppet ligger för högt.
I röret samlas då vatten, slam och järnockra. Sträckan sätter igen, och marken intill grunden kan förbli blöt.
Bakfall kan upptäckas med kamerainspektion via spolbrunnarna, och hur mycket röret lutar mäts genom avvägning.
Spolning ger bara tillfällig lindring. För att rätta till fallet behöver röret grävas fram och läggas om, ibland tillsammans med ändringar vid utloppet.
Vad betyder bakfall på ett dräneringsrör?
Dräneringsröret ligger i marken längs husgrundens nederkant. Röret har små hål eller slitsar som tar upp vattnet ur marken. Vattnet rinner sedan i röret fram till en brunn och vidare till utloppet. För att det ska fungera måste röret luta jämnt mot utloppet längs hela vägen. Det kallas att röret har fall.
Bakfall innebär att röret på en eller flera sträckor lutar åt motsatt håll. Vattnet rinner då bort från utloppet, mot en punkt där det inte kommer vidare. Svenskt Vatten nämner dräneringsrör som lutar åt fel håll bland orsakerna till att en dränering slutar fungera som den ska.
Bakfall, svacka och för litet fall
I den här artikeln skiljer vi på tre närliggande fel:
Bakfall på en hel sträcka. Röret lutar fel mellan två brunnar eller mellan ett hörn och en brunn. Vattnet samlas i den ände som ligger lägst, och den änden har inget utlopp.
Svacka. Röret har sjunkit på ett ställe. Före och efter svackan lutar det rätt, men i svackan blir vattnet stående eftersom det inte kan rinna uppför.
För litet fall. Röret lutar åt rätt håll men så svagt att vattnet rör sig långsamt. Sand och slam hinner då sjunka till botten.
Alla tre ger samma följd: vattnet blir kvar i röret istället för att ledas bort. När vi skriver bakfall i resten av texten menar vi alla tre.
Bakfall på röret eller marken som lutar fel?
Ordet bakfall används också om marken runt huset, när den lutar in mot grunden istället för bort från den. Villaägarna uppmanar till exempel villaägare att leta efter bakfall mot husgrunden inför höstens regn. Det är ett annat problem, men de kan hänga ihop. Har marken sjunkit intill huset kan det tyda på sättningar som även har påverkat röret längre ner. Hur marken ska luta beskriver vi i artikeln om stående vatten runt huset.
Hur mycket fall ska ett dräneringsrör ha?
Fallet anges ofta i promille, alltså millimeter per meter. Tillverkarna anger ett minsta fall för sina rör. Wavin anger till exempel minst 3 promille fall för dränering runt husgrund, vilket betyder att röret ska sjunka minst 3 millimeter för varje meter.
Marginalerna är små. En tio meter lång sträcka med 3 promilles fall ligger bara 3 centimeter lägre i ena änden än i den andra. Sätter sig underlaget ett par centimeter mitt på sträckan kan det räcka för att en svacka ska bildas. Ju mer fall röret har, desto större sättning tål det innan vattnet blir stående. Därför är det en fördel att lägga röret med mer fall än minimikravet, när djupet vid grunden och höjden på utloppet tillåter det.
Hur mycket fall det går att få beror på två höjder. Den ena är husgrunden, eftersom röret normalt läggs lägre än grundsulans underkant. Den andra är utloppet, som måste ligga lägre än röret runt huset. Saknas en tillräckligt låg punkt att leda vattnet till kan det istället behöva pumpas, vilket vi beskriver i artikeln om pumpbrunn för dränering.
Varför får dräneringsrör bakfall?
Bakfall uppstår antingen när röret läggs, eller senare när marken under och runt röret rör sig.
Fallet kontrollerades inte när röret lades
I ett djupt schakt går det inte att bedöma fallet med ögonmått. Det behöver mätas med avvägningsinstrument eller laser medan bädden förbereds och röret läggs. Om bädden inte jämnas av och kontrolleras kan röret få svackor redan från början. När schaktet väl är igenfyllt syns felet inte längre.
Underlaget har satt sig
Röret ska ligga på en jämn och packad bädd, ofta av makadam. Läggs det direkt på lös jord, eller på fyllning som inte har packats, kan marken under röret sjunka med tiden. Det kallas sättningar. Risken är större i lera, som kan fortsätta sätta sig länge efter att den har belastats. Statens geotekniska institut har följt hur belastad lera sätter sig under mer än sextio år. Risken är också större i schakt där återfyllningen inte packades i lager. Hur jordarten påverkar arbetet beskriver vi i artikeln om dränering i lerjord, berg och svår mark.
Rötter och tunga fordon
Även ett rör som låg rätt från början kan rubbas. Rötter, sättningar och tunga fordon nära huset kan trycka ihop, flytta eller knäcka rören, vilket vi beskriver närmare i artikeln om hur länge en dränering håller. Ett rör som flyttas utan att gå sönder kan fortfarande ha fått en svacka.
Utloppet ligger för högt
Ibland ligger röret runt huset rätt, men vattnet har ingen lägre punkt att rinna vidare till. Det kan hända om dräneringen har anslutits till en ledning som ligger för högt, eller om ett utlopp i ett dike har slammat igen eller fyllts upp. Vattnet dämmer då upp bakåt i ledningen, och följden blir densamma som vid bakfall.
Äldre rör har förskjutits
I äldre villor kan dräneringen bestå av tegelrör, som läggs i korta bitar efter varandra. När marken rör sig kan enskilda rörbitar förskjutas i höjd. Då uppstår små trösklar och svackor där vatten och slam fastnar. Mer om dräneringen i den här typen av hus finns i artikeln om dränering av hus från 1940- till 1970-talet.
Ett dräneringsrör leder bort vattnet från husgrunden med hjälp av tyngdkraften. Det fungerar bara om röret lutar hela vägen mot utloppet. Har röret fått bakfall, alltså lutar åt fel håll eller har sjunkit ihop i en svacka, blir vattnet stående på sträckan istället för att rinna vidare.
Felet syns inte från marken och kan finnas i både gamla och nya dräneringar. Här går vi igenom vad bakfall innebär, varför felaktigt fall uppstår, vilka problem det kan ge och hur röret kan läggas om så att vattnet rinner rätt väg igen.
Översikt
Bakfall betyder att dräneringsröret på en sträcka lutar bort från utloppet eller har sjunkit ihop i en svacka, så att vattnet rinner åt fel håll eller blir stående.
Orsaken kan vara att fallet inte kontrollerades när röret lades, att underlaget har satt sig eller att utloppet ligger för högt.
I röret samlas då vatten, slam och järnockra. Sträckan sätter igen, och marken intill grunden kan förbli blöt.
Bakfall kan upptäckas med kamerainspektion via spolbrunnarna, och hur mycket röret lutar mäts genom avvägning.
Spolning ger bara tillfällig lindring. För att rätta till fallet behöver röret grävas fram och läggas om, ibland tillsammans med ändringar vid utloppet.
Vad betyder bakfall på ett dräneringsrör?
Dräneringsröret ligger i marken längs husgrundens nederkant. Röret har små hål eller slitsar som tar upp vattnet ur marken. Vattnet rinner sedan i röret fram till en brunn och vidare till utloppet. För att det ska fungera måste röret luta jämnt mot utloppet längs hela vägen. Det kallas att röret har fall.
Bakfall innebär att röret på en eller flera sträckor lutar åt motsatt håll. Vattnet rinner då bort från utloppet, mot en punkt där det inte kommer vidare. Svenskt Vatten nämner dräneringsrör som lutar åt fel håll bland orsakerna till att en dränering slutar fungera som den ska.
Bakfall, svacka och för litet fall
I den här artikeln skiljer vi på tre närliggande fel:
Bakfall på en hel sträcka. Röret lutar fel mellan två brunnar eller mellan ett hörn och en brunn. Vattnet samlas i den ände som ligger lägst, och den änden har inget utlopp.
Svacka. Röret har sjunkit på ett ställe. Före och efter svackan lutar det rätt, men i svackan blir vattnet stående eftersom det inte kan rinna uppför.
För litet fall. Röret lutar åt rätt håll men så svagt att vattnet rör sig långsamt. Sand och slam hinner då sjunka till botten.
Alla tre ger samma följd: vattnet blir kvar i röret istället för att ledas bort. När vi skriver bakfall i resten av texten menar vi alla tre.
Bakfall på röret eller marken som lutar fel?
Ordet bakfall används också om marken runt huset, när den lutar in mot grunden istället för bort från den. Villaägarna uppmanar till exempel villaägare att leta efter bakfall mot husgrunden inför höstens regn. Det är ett annat problem, men de kan hänga ihop. Har marken sjunkit intill huset kan det tyda på sättningar som även har påverkat röret längre ner. Hur marken ska luta beskriver vi i artikeln om stående vatten runt huset.
Hur mycket fall ska ett dräneringsrör ha?
Fallet anges ofta i promille, alltså millimeter per meter. Tillverkarna anger ett minsta fall för sina rör. Wavin anger till exempel minst 3 promille fall för dränering runt husgrund, vilket betyder att röret ska sjunka minst 3 millimeter för varje meter.
Marginalerna är små. En tio meter lång sträcka med 3 promilles fall ligger bara 3 centimeter lägre i ena änden än i den andra. Sätter sig underlaget ett par centimeter mitt på sträckan kan det räcka för att en svacka ska bildas. Ju mer fall röret har, desto större sättning tål det innan vattnet blir stående. Därför är det en fördel att lägga röret med mer fall än minimikravet, när djupet vid grunden och höjden på utloppet tillåter det.
Hur mycket fall det går att få beror på två höjder. Den ena är husgrunden, eftersom röret normalt läggs lägre än grundsulans underkant. Den andra är utloppet, som måste ligga lägre än röret runt huset. Saknas en tillräckligt låg punkt att leda vattnet till kan det istället behöva pumpas, vilket vi beskriver i artikeln om pumpbrunn för dränering.
Varför får dräneringsrör bakfall?
Bakfall uppstår antingen när röret läggs, eller senare när marken under och runt röret rör sig.
Fallet kontrollerades inte när röret lades
I ett djupt schakt går det inte att bedöma fallet med ögonmått. Det behöver mätas med avvägningsinstrument eller laser medan bädden förbereds och röret läggs. Om bädden inte jämnas av och kontrolleras kan röret få svackor redan från början. När schaktet väl är igenfyllt syns felet inte längre.
Underlaget har satt sig
Röret ska ligga på en jämn och packad bädd, ofta av makadam. Läggs det direkt på lös jord, eller på fyllning som inte har packats, kan marken under röret sjunka med tiden. Det kallas sättningar. Risken är större i lera, som kan fortsätta sätta sig länge efter att den har belastats. Statens geotekniska institut har följt hur belastad lera sätter sig under mer än sextio år. Risken är också större i schakt där återfyllningen inte packades i lager. Hur jordarten påverkar arbetet beskriver vi i artikeln om dränering i lerjord, berg och svår mark.
Rötter och tunga fordon
Även ett rör som låg rätt från början kan rubbas. Rötter, sättningar och tunga fordon nära huset kan trycka ihop, flytta eller knäcka rören, vilket vi beskriver närmare i artikeln om hur länge en dränering håller. Ett rör som flyttas utan att gå sönder kan fortfarande ha fått en svacka.
Utloppet ligger för högt
Ibland ligger röret runt huset rätt, men vattnet har ingen lägre punkt att rinna vidare till. Det kan hända om dräneringen har anslutits till en ledning som ligger för högt, eller om ett utlopp i ett dike har slammat igen eller fyllts upp. Vattnet dämmer då upp bakåt i ledningen, och följden blir densamma som vid bakfall.
Äldre rör har förskjutits
I äldre villor kan dräneringen bestå av tegelrör, som läggs i korta bitar efter varandra. När marken rör sig kan enskilda rörbitar förskjutas i höjd. Då uppstår små trösklar och svackor där vatten och slam fastnar. Mer om dräneringen i den här typen av hus finns i artikeln om dränering av hus från 1940- till 1970-talet.
Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.
Osäker på om ditt hus behöver dräneras?
Vi hjälper dig att bedöma husets förutsättningar och ta fram rätt lösning.
Vilka problem kan bakfall orsaka?
Vatten blir stående i röret. Där röret ligger lägst står vatten kvar även när det inte regnar. Eftersom röret har hål kan vattnet sippra ut igen i gruset runt röret, precis intill grunden. På just den sträckan håller dräneringen då kvar vattnet intill grunden istället för att leda bort det.
Röret sätter igen. Där vattnet står still sjunker sand, slam och järnockra till botten. Svackan fylls gradvis tills röret är helt igensatt. Hur igensatta rör rensas beskriver vi i artikeln om igensatta dräneringsrör.
Rötter kan växa in. Runt en sträcka där vatten ständigt står kvar är marken blöt, och rötter som söker sig mot fukten kan växa in genom hål och skarvar.
Sämre kapacitet vid kraftigt regn. När en del av röret redan är fyllt rymmer det mindre nytt vatten. Vattennivån i marken intill grunden stiger då snabbare vid skyfall.
Fukt på en avgränsad del av grunden. Eftersom felet sitter på en viss sträcka visar sig fukten ofta på en sida eller vid ett hörn, medan resten av huset är torrt.
Eftersom felet inte syns utifrån upptäcks bakfall ofta först när samma problem har kommit tillbaka flera gånger.
Tecken som kan tyda på bakfall
De vanliga fukttecknen inomhus och utomhus har vi samlat i artikeln om tecken på dålig dränering. Några tecken pekar mer specifikt mot att något är fel med rörets fall:
Samma sträcka sätter igen på nytt kort tid efter en spolning.
I en spolbrunn står vattnet kvar uppe i höjd med rören långt efter regnet, medan vattnet i brunnen närmare utloppet bara står i botten, under rören.
Fukten sitter på samma del av grunden år efter år, trots att marken utanför lutar rätt och stuprören leder vattnet bort.
Marken ovanför röret har sjunkit, till exempel efter ett nytt schakt, en ny uppfart eller arbete med tunga maskiner.
Problemen fanns kvar, eller kom tillbaka, efter att dräneringen gjorts om.
Inget av tecknen bevisar bakfall på egen hand. De är skäl att låta någon undersöka röret innan man bestämmer vad som ska göras.
Så tar en fackman reda på om röret har bakfall
Kamerainspektion genom spolbrunnarna
En kamera förs in i röret från en spolbrunn. Hur själva inspektionen går till beskriver vi i artikeln om spolbrunn för dränering. Det som avslöjar bakfall på filmen är vattnet. Där röret lutar rätt rinner vattnet undan och rörets botten syns. Där röret har bakfall eller en svacka står vatten kvar, och i en djupare svacka går kameran under vattenytan en bit. Genom att notera var vattnet börjar och slutar stå går det att se hur lång den felaktiga sträckan är.
Avvägning av brunnar och rör
Filmen visar var vattnet står, men inte exakt hur mycket röret lutar. Det mäts genom avvägning, alltså att höjder mäts mot en fast referenspunkt med ett avvägningsinstrument eller en laser. Mäter man höjden på rörbotten i varje brunn ser man om sträckorna mellan brunnarna faller mot utloppet.
En svacka mitt på en sträcka syns däremot inte i brunnarna. Mätningen och filmen kompletterar därför varandra. När röret väl är framgrävt kan fallet mätas direkt på röret.
Så åtgärdas bakfall på dräneringsrör
Spolning håller röret öppet men rättar inte fallet
Spolning tar bort sand och slam ur svackan, men röret ligger kvar i samma läge och svackan fylls på nytt. Spolning kan därför bara hålla röret öppet i väntan på en åtgärd. Hur en spolning går till beskriver vi i artikeln om igensatta dräneringsrör.
Lägga om sträckan med rätt fall
Den varaktiga åtgärden är att gräva fram röret där felet sitter och lägga om det. Arbetet går ofta till så här:
Sträckan märks ut på marken utifrån filmen och mätningarna.
Schaktet grävs ner till röret, som normalt ligger lägre än grundsulans underkant. Även en kort sträcka innebär djup grävning nära huset, och Arbetsmiljöverket beskriver hur schaktet ska planeras för att förebygga ras.
Det gamla röret tas upp och orsaken till felet undersöks, till exempel lös fyllning, lera eller rötter.
En ny bädd byggs upp och packas, och fallet mäts in innan röret läggs.
Röret läggs, fallet kontrolleras igen och sträckan kan filmas innan schaktet fylls igen.
Röret täcks med dränerande material och fiberduk. Schaktet återfylls och packas i lager så att marken inte sjunker igen.
Medan schaktet är öppet kan grundmurens fuktskydd på samma sträcka kontrolleras, eftersom muren ändå är frilagd. Hur en hel dränering byggs upp beskriver vi i artikeln Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare.
När utloppet är problemet
Om felet är att utloppet ligger för högt räcker det inte att lägga om röret runt huset. Då behöver ledningen fram till utloppet sänkas, vattnet ledas till en lägre punkt eller pumpas. Bortledning av dränvatten ingår i de allmänna vattentjänster som regleras i lagen om allmänna vattentjänster, och kommunen har egna bestämmelser för hur dränvatten får anslutas. Ska anslutningen ändras behöver den därför stämmas av med kommunen. Vad som gäller beskriver vi i artikeln om bygglov och tillstånd för dränering.
När hela dräneringen behöver göras om
Visar filmen bakfall på flera sträckor, är rören av äldre material som har förskjutits eller är fuktskyddet på grundmuren också slitet, kan det vara mer lönsamt att göra om hela dräneringen. Vad som avgör det går vi igenom i artikeln om när man behöver dränera om huset.
Vad kostar det att rätta till bakfall?
Priset beror främst på hur lång sträckan är, hur djupt röret ligger, vilken mark det ligger i och vad som finns ovanpå, till exempel plattor, en uppfart eller en altan. Hur priset för dränering räknas fram, och varför en kortare sträcka kostar mer per meter, går vi igenom i artikeln om vad det kostar att dränera ett hus.
Att dränera husgrunden till ett småhus räknas enligt Skatteverkets lista över rotarbeten som rotarbete. Rotavdraget är 30 procent av arbetskostnaden och högst 50 000 kronor per person och år. Vilka delar av arbetet som ger avdrag går vi igenom i artikeln om rotavdrag för dränering.
Om bakfallet finns i en nyligen utförd dränering
Visar en filmning att en relativt ny dränering har bakfall är det i första hand en fråga för företaget som gjorde arbetet. Enligt 17 § konsumenttjänstlagen kan fel i arbete på mark och byggnader reklameras i upp till tio år efter att arbetet blev klart. Hur du reklamerar beskriver Konsumentverket.
Filmen och eventuella mätresultat visar var röret ligger fel, så spara dem och bifoga dem till reklamationen. Har företaget lämnat en garanti anses arbetet enligt 14 § samma lag vara felaktigt om resultatet försämras under garantitiden, om inte företaget kan göra sannolikt att det beror på en olyckshändelse eller på vanvård. Har röret till exempel tryckts ner av ett tungt fordon som kört över det efter arbetet är det alltså inte självklart företagets ansvar.
Så minskar du risken för bakfall när huset dräneras
Fråga hur fallet mäts medan röret läggs, och be att få mätvärdena när sträckan är klar.
Fråga vilket underlag röret ska ligga på och hur återfyllningen packas, särskilt om huset står på lera.
Undvik att köra tunga fordon nära huset den första tiden efter arbetet, när återfyllningen fortfarande sätter sig.
Fler kontroller före, under och efter arbetet finns i artikeln om vanliga misstag vid dränering av villa.
Skicka en förfrågan till Hasselbacken
Misstänker du att dräneringen har bakfall eller att vattnet inte rinner bort som det ska? Beskriv vad du har sett, när problemen började och om det finns spolbrunnar runt huset, så hjälper vi dig att komma vidare. Läs mer om hur vi arbetar med dränering.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Vilka problem kan bakfall orsaka?
Vatten blir stående i röret. Där röret ligger lägst står vatten kvar även när det inte regnar. Eftersom röret har hål kan vattnet sippra ut igen i gruset runt röret, precis intill grunden. På just den sträckan håller dräneringen då kvar vattnet intill grunden istället för att leda bort det.
Röret sätter igen. Där vattnet står still sjunker sand, slam och järnockra till botten. Svackan fylls gradvis tills röret är helt igensatt. Hur igensatta rör rensas beskriver vi i artikeln om igensatta dräneringsrör.
Rötter kan växa in. Runt en sträcka där vatten ständigt står kvar är marken blöt, och rötter som söker sig mot fukten kan växa in genom hål och skarvar.
Sämre kapacitet vid kraftigt regn. När en del av röret redan är fyllt rymmer det mindre nytt vatten. Vattennivån i marken intill grunden stiger då snabbare vid skyfall.
Fukt på en avgränsad del av grunden. Eftersom felet sitter på en viss sträcka visar sig fukten ofta på en sida eller vid ett hörn, medan resten av huset är torrt.
Eftersom felet inte syns utifrån upptäcks bakfall ofta först när samma problem har kommit tillbaka flera gånger.
Tecken som kan tyda på bakfall
De vanliga fukttecknen inomhus och utomhus har vi samlat i artikeln om tecken på dålig dränering. Några tecken pekar mer specifikt mot att något är fel med rörets fall:
Samma sträcka sätter igen på nytt kort tid efter en spolning.
I en spolbrunn står vattnet kvar uppe i höjd med rören långt efter regnet, medan vattnet i brunnen närmare utloppet bara står i botten, under rören.
Fukten sitter på samma del av grunden år efter år, trots att marken utanför lutar rätt och stuprören leder vattnet bort.
Marken ovanför röret har sjunkit, till exempel efter ett nytt schakt, en ny uppfart eller arbete med tunga maskiner.
Problemen fanns kvar, eller kom tillbaka, efter att dräneringen gjorts om.
Inget av tecknen bevisar bakfall på egen hand. De är skäl att låta någon undersöka röret innan man bestämmer vad som ska göras.
Så tar en fackman reda på om röret har bakfall
Kamerainspektion genom spolbrunnarna
En kamera förs in i röret från en spolbrunn. Hur själva inspektionen går till beskriver vi i artikeln om spolbrunn för dränering. Det som avslöjar bakfall på filmen är vattnet. Där röret lutar rätt rinner vattnet undan och rörets botten syns. Där röret har bakfall eller en svacka står vatten kvar, och i en djupare svacka går kameran under vattenytan en bit. Genom att notera var vattnet börjar och slutar stå går det att se hur lång den felaktiga sträckan är.
Avvägning av brunnar och rör
Filmen visar var vattnet står, men inte exakt hur mycket röret lutar. Det mäts genom avvägning, alltså att höjder mäts mot en fast referenspunkt med ett avvägningsinstrument eller en laser. Mäter man höjden på rörbotten i varje brunn ser man om sträckorna mellan brunnarna faller mot utloppet.
En svacka mitt på en sträcka syns däremot inte i brunnarna. Mätningen och filmen kompletterar därför varandra. När röret väl är framgrävt kan fallet mätas direkt på röret.
Så åtgärdas bakfall på dräneringsrör
Spolning håller röret öppet men rättar inte fallet
Spolning tar bort sand och slam ur svackan, men röret ligger kvar i samma läge och svackan fylls på nytt. Spolning kan därför bara hålla röret öppet i väntan på en åtgärd. Hur en spolning går till beskriver vi i artikeln om igensatta dräneringsrör.
Lägga om sträckan med rätt fall
Den varaktiga åtgärden är att gräva fram röret där felet sitter och lägga om det. Arbetet går ofta till så här:
Sträckan märks ut på marken utifrån filmen och mätningarna.
Schaktet grävs ner till röret, som normalt ligger lägre än grundsulans underkant. Även en kort sträcka innebär djup grävning nära huset, och Arbetsmiljöverket beskriver hur schaktet ska planeras för att förebygga ras.
Det gamla röret tas upp och orsaken till felet undersöks, till exempel lös fyllning, lera eller rötter.
En ny bädd byggs upp och packas, och fallet mäts in innan röret läggs.
Röret läggs, fallet kontrolleras igen och sträckan kan filmas innan schaktet fylls igen.
Röret täcks med dränerande material och fiberduk. Schaktet återfylls och packas i lager så att marken inte sjunker igen.
Medan schaktet är öppet kan grundmurens fuktskydd på samma sträcka kontrolleras, eftersom muren ändå är frilagd. Hur en hel dränering byggs upp beskriver vi i artikeln Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare.
När utloppet är problemet
Om felet är att utloppet ligger för högt räcker det inte att lägga om röret runt huset. Då behöver ledningen fram till utloppet sänkas, vattnet ledas till en lägre punkt eller pumpas. Bortledning av dränvatten ingår i de allmänna vattentjänster som regleras i lagen om allmänna vattentjänster, och kommunen har egna bestämmelser för hur dränvatten får anslutas. Ska anslutningen ändras behöver den därför stämmas av med kommunen. Vad som gäller beskriver vi i artikeln om bygglov och tillstånd för dränering.
När hela dräneringen behöver göras om
Visar filmen bakfall på flera sträckor, är rören av äldre material som har förskjutits eller är fuktskyddet på grundmuren också slitet, kan det vara mer lönsamt att göra om hela dräneringen. Vad som avgör det går vi igenom i artikeln om när man behöver dränera om huset.
Vad kostar det att rätta till bakfall?
Priset beror främst på hur lång sträckan är, hur djupt röret ligger, vilken mark det ligger i och vad som finns ovanpå, till exempel plattor, en uppfart eller en altan. Hur priset för dränering räknas fram, och varför en kortare sträcka kostar mer per meter, går vi igenom i artikeln om vad det kostar att dränera ett hus.
Att dränera husgrunden till ett småhus räknas enligt Skatteverkets lista över rotarbeten som rotarbete. Rotavdraget är 30 procent av arbetskostnaden och högst 50 000 kronor per person och år. Vilka delar av arbetet som ger avdrag går vi igenom i artikeln om rotavdrag för dränering.
Om bakfallet finns i en nyligen utförd dränering
Visar en filmning att en relativt ny dränering har bakfall är det i första hand en fråga för företaget som gjorde arbetet. Enligt 17 § konsumenttjänstlagen kan fel i arbete på mark och byggnader reklameras i upp till tio år efter att arbetet blev klart. Hur du reklamerar beskriver Konsumentverket.
Filmen och eventuella mätresultat visar var röret ligger fel, så spara dem och bifoga dem till reklamationen. Har företaget lämnat en garanti anses arbetet enligt 14 § samma lag vara felaktigt om resultatet försämras under garantitiden, om inte företaget kan göra sannolikt att det beror på en olyckshändelse eller på vanvård. Har röret till exempel tryckts ner av ett tungt fordon som kört över det efter arbetet är det alltså inte självklart företagets ansvar.
Så minskar du risken för bakfall när huset dräneras
Fråga hur fallet mäts medan röret läggs, och be att få mätvärdena när sträckan är klar.
Fråga vilket underlag röret ska ligga på och hur återfyllningen packas, särskilt om huset står på lera.
Undvik att köra tunga fordon nära huset den första tiden efter arbetet, när återfyllningen fortfarande sätter sig.
Fler kontroller före, under och efter arbetet finns i artikeln om vanliga misstag vid dränering av villa.
Skicka en förfrågan till Hasselbacken
Misstänker du att dräneringen har bakfall eller att vattnet inte rinner bort som det ska? Beskriv vad du har sett, när problemen började och om det finns spolbrunnar runt huset, så hjälper vi dig att komma vidare. Läs mer om hur vi arbetar med dränering.
Hasselbacken Bygg utför arbetet med egna hantverkare, och då är vi din kontakt. När vi är fullbokade eller saknar hantverkare i ditt område förmedlar vi uppdraget till en noga utvald partner, eller rekommenderar ett annat byggföretag som passar ditt projekt bättre. Då har du kontakten direkt med dem.
Vanliga frågor om bakfall på dräneringsrör
Kan ett dräneringsrör få bakfall efter att det har lagts?
Ja. Ett rör som låg rätt från början kan få en svacka om underlaget sätter sig, om rötterna trycker på röret eller om tunga fordon kör nära huset. Risken är större om återfyllningen inte packades ordentligt, och i lerjord som kan fortsätta sätta sig länge.
Hur mycket fall ska ett dräneringsrör ha?
Röret ska luta jämnt mot utloppet hela vägen. Tillverkare anger ett minsta fall på några promille, till exempel minst 3 millimeter per meter. Mer fall än så ger marginal mot sättningar, om djupet vid grunden och höjden på utloppet tillåter det.
Syns bakfall på en filmning?
Oftast. På filmen syns att vatten står kvar i röret, och i en djupare svacka går kameran under vattenytan. Exakt hur mycket röret lutar behöver dock mätas separat genom avvägning.
Hur lång sträcka behöver grävas upp när röret har en svacka?
Det avgörs av hur lång den felaktiga sträckan är på filmen. Ofta behöver man gräva en bit förbi svackan åt båda håll, så att det nya röret kan anslutas till rör som ligger i rätt höjd och få jämnt fall hela vägen.
Kan man rätta till fallet utan att gräva?
Nej. Fallet avgörs av hur röret ligger i marken, och för att ändra det måste röret grävas fram och läggas om. Spolning tar bara bort det som har samlats i svackan.
Är bakfall på röret samma sak som när marken lutar mot huset?
Nej. Bakfall på röret handlar om hur dräneringsröret lutar nere vid grunden. Mark som lutar mot huset leder ytvatten mot grunden. Båda gör att mer vatten blir kvar vid huset, och de kan ha samma orsak om marken har satt sig.
Kan bakfall ge fukt i källaren även om rören är hela?
Ja. Ett rör kan vara helt utan sprickor och ändå ligga fel. Vattnet blir då stående i röret och i gruset runt det, och vid kraftigt regn kan vattnet i marken stiga mot källarväggen på den sträckan.
Relaterade artiklar
Dränering
Vilket fall ska dräneringsrör ha?
Läs mer
Dränering
Bakfall på dräneringsrör
Läs mer
Dränering
Igensatta dräneringsrör
Läs mer
Dränering
Vilket fall ska dräneringsrör ha?
Så mycket fall behöver dräneringsrör, så räknar du om promille till centimeter och det här händer när fallet blir fel
Läs mer
Dränering
Bakfall på dräneringsrör
Bakfall gör att vattnet blir stående i dräneringsröret. Så uppstår felet, så hittas det och så åtgärdas det
Läs mer
Dränering
Igensatta dräneringsrör
Så känner du igen igensatta dräneringsrör, varför de täpps igen, hur spolningen går till och vad den kan kosta
Läs mer
Dränering
Spolbrunn för dränering
Vad en spolbrunn är, var den bör sitta och hur den gör det möjligt att spola och filma dräneringen utan att gräva
Läs mer
Dränering
Pumpbrunn för dränering
Läs om när den behövs, hur den fungerar, hur den sköts och vad den ungefär kostar
Läs mer
Dränering
Dräneringsbrunn. Vad är det och hur fungerar den?
Så fungerar en dräneringsbrunn: uppbyggnad, sandfång, placering runt villan och brunnens roll i dräneringssystemet
Läs mer
Dränering
Färg och puts som lossnar från källarväggen. Kan fukt vara orsaken?
Varför färg och puts släpper på källarväggen, hur fukt ligger bakom och i vilken ordning skadan åtgärdas
Läs mer
Dränering
Saltutfällningar på källarvägg
Vita saltutfällningar på källarväggen? Så tolkar du dem och avgör när dräneringen behöver kontrolleras
Läs mer
Dränering
Stående vatten runt huset
Därför blir vatten stående runt huset, vad det kan skada och hur du leder bort det. Från stuprör till marklutning
Läs mer
Dränering
Vatten i källaren. Orsaker och vad du ska göra direkt
Vatten i källaren? Så ser du varifrån det kommer, vad du gör direkt och när dräneringen kan vara orsaken
Läs mer
Husgrund
Äldre hus i Göteborg på träpålar: risker och vad du bör kontrollera
Varför många äldre hus i Göteborg står på träpålar, vilka risker det innebär och hur du kan kontrollera grunden
Läs mer
Husgrund
Grundvatten och husgrunder i Göteborg: så kan ditt hus påverkas
Lär dig hur grundvattnet under ditt hus i Göteborg kan påverka grunden, varför äldre hus är känsliga och vilka tecken du bör se upp med
Läs mer
Husgrund
Hus på lerjord i Göteborg: risker för sättningar och husgrunden
Mycket av Göteborg står på lera. Här får du veta varför marken rör sig och vad du bör kontrollera om huset visar tecken på sättningar
Läs mer
Husgrund
Behövs bygglov för att reparera eller förstärka en husgrund?
Ska du laga eller förstärka husgrunden? Här ser du vilka arbeten du kan göra direkt, när du behöver anmälan och när det krävs bygglov
Läs mer
Markarbete
Markarbete i vattenskyddsområde i Göteborg. Vilka regler gäller?
Så påverkar ett vattenskyddsområde i Göteborg schaktning, fyllning och massor, och när du bör kontakta kommunen
Läs mer
Markarbete
Markarbete i Göteborgs lerjord
Så påverkar Göteborgs lera schaktning, fyllning, packning, stabilitet och materialval vid markarbete på villatomten
Läs mer
Markarbete
Markarbete för enskilt avlopp
Läs om grävning, bäddar och ledningar för enskilt avlopp och hur jord, berg och grundvatten styr lösningen och priset
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete på vintern?
Vilka markarbeten går att göra på vintern? Så påverkar tjäle och väder arbetet, och när det lönar sig att vänta
Läs mer
Markarbete
Markarbete på trång tomt
Smala passager, murar och liten plats styr maskinval och transporter. Så påverkar en trång tomt priset på markarbetet
Läs mer
Markarbete
Gräva nära tomtgränsen. Vad behöver villaägare tänka på?
Gräver du nära tomtgränsen? Se riskerna för grannens mark och hus, vattnets väg och när kommun eller expert behövs
Läs mer
Husgrund
ROT-avdrag för reparation och grundförstärkning: vad gäller?
Se vilka arbeten på husgrunden som ger rotavdrag, vad som inte gör det och hur arbetskostnaden räknas innan du jämför offerter
Läs mer
Husgrund
Täcker försäkringen sättningsskador och skador på husgrunden?
Sättningar ersätts sällan, men vissa skador på grunden gör det. Så tar du reda på vad din villaförsäkring täcker och vad du ska spara
Läs mer
Markarbete
Förorenad mark på villatomten. Vad gör man om man hittar föroreningar?
Hittar du oljelukt eller aska när du gräver? Så känner du igen förorenad mark och agerar innan massorna flyttas
Läs mer
Markarbete
Hur lång tid tar ett markarbete?
Se hur lång tid olika markarbeten tar och hur mark, väder, massor, åtkomst och maskiner påverkar tidsplanen
Läs mer
Markarbete
Kan man göra markarbete själv eller bör man anlita entreprenör?
Vilka markarbeten klarar du själv och när behövs maskin, markkunskap eller entreprenör? Så drar du gränsen.
Läs mer
Markarbete
Rotavdrag för markarbete
Vilka markarbeten ger rotavdrag 2026? Se vad som räknas, vad som inte gör det och hur blandade jobb delas upp
Läs mer
Markarbete
Så väljer du rätt företag för markarbete
Erfarenhet, F-skatt, försäkring, referenser, pris och ansvar: det här kontrollerar du innan du anlitar ett markföretag.
Läs mer
Husgrund
Köpa hus med sättningsskador: vad bör du kontrollera före köp?
Funderar du på ett hus som satt sig? Här är vad du ska kontrollera, vad lagningen kan kosta och när du bör avstå.
Läs mer
Markarbete
Vad ska ingå i en offert för markarbete?
Vad ska stå i en offert för markarbete? Moment, maskiner, mängder, material, transporter och reservationer att jämföra
Läs mer
Markarbete
Minigrävare eller grävmaskin? Vilken maskin behövs för jobbet?
Läs om hur man väljer mellan minigrävare och grävmaskin utifrån storlek, åtkomst, grävdjup och typ av markarbete
Läs mer
Husgrund
Grund till garage: vad kostar det och vilken grund ska man välja?
Planerar du ett garage? Läs om vilken grund som passar, hur arbetet går till och vad som påverkar priset innan du tar in offerter
Läs mer
Husgrund
Grund till attefallshus: platta, plintar eller annan lösning?
Ska huset bli förråd, ateljé eller bostad? Läs vad som avgör valet av grund och vad du bör tänka på innan du gräver
Läs mer
Husgrund
Platta på mark eller krypgrund: vilken grund är bäst?
Vi jämför kostnad, fukt, isolering och underhåll så att du kan välja rätt grund för din tomt
Läs mer
Husgrund
Grund till tillbyggnad: vilken grund ska man välja?
Lär dig välja grund efter huset och marken, och hur tillbyggnaden ansluts så att skarven inte spricker
Läs mer
Markarbete
Vad kostar en grävmaskin med förare?
Så läser du timpriset rätt, hur transport och tillägg debiteras och varför grävjobbets typ avgör totalpriset.
Läs mer
Markarbete
Stabilisera en slänt: metoder för en säkrare villatomt
Lär dig hur en slänt stabiliseras, vilka varningstecken du bör känna igen och när geoteknisk hjälp behövs.
Läs mer
Husgrund
Gjuta husgrund: Arbetsgång, grundtyper och kostnad
Så gjuts en husgrund steg för steg, från markarbete och isolering till armering och gjutning, och vad som styr priset.
Läs mer
Husgrund
Naturstensgrund: vanliga problem och så renoveras en gammal stengrund
Lösa stenar, sjunkna hörn eller spruckna cementfogar? Så renoveras en gammal naturstensgrund så att den håller.
Läs mer
Markarbete
Erosion på tomten. Varför försvinner jorden och hur stoppar man det?
Lär dig om varför erosion uppstår på tomten, hur du känner igen problemet och vilka åtgärder som kan stabilisera och skydda marken.
Läs mer
Husgrund
Källargrund: vanliga problem och vad villaägare bör kontrollera
Fukt, sprickor eller lukt i källaren? Lär dig hur källargrunden fungerar och vad du kan kontrollera själv.
Läs mer
Husgrund
Plintgrund: vanliga problem, risker och åtgärder
Husets tyngd vilar på några få punkter, och här ser du vad som kan gå fel och hur du lagar det
Läs mer
Markarbete
Ta bort gammal asfalt: arbetsgång, markförberedelse och kostnad
Läs om hur rivning, bortforsling och markförberedelse går till inför ny yta och vad som påverkar prisbildning
Läs mer
Husgrund
Sänka källargolv: så undviker du att skada husgrunden
Så påverkas husgrunden när du gräver ur och sänker källargolvet. Det här behöver du veta innan du sänker golvet i källaren.
Läs mer
Markarbete
Stubbrytning inför markarbete. När måste rötterna bort?
Se hur valet mellan stubbrytning och stubbfräsning påverkar markarbetet, och hur mycket rötter som måste bort inför uppfart, stenläggning, grund eller gräsmatta
Läs mer
Husgrund
Understöpning av husgrund: när behövs det och hur går det till?
Ett nytt stöd byggs under grunden medan huset står kvar. Så påverkar det kostnad, tidsplan, ROT-avdrag och vardagen hemma.
Läs mer
Husgrund
Så fungerar markförstärkning med geopolymer
Geopolymer stabiliserar mark och husgrunder genom att fylla hålrum och förbättra bärigheten, och vi jämför här injektering med pålning.
Läs mer
Husgrund
När behövs det pålning av villa och vad kostar det?
Pålning kan behövas när marken under en villa är för svag för att bära huset. Artikeln går igenom när pålning blir aktuell, hur arbetet går till och vad det kan kosta.
Läs mer
Markarbete
Markberedning för gräsmatta. Förbereda tomten rätt
Här skriver vi en guide om hur man bedömmer och förbättrar jorden, rensar ogräs och sten, väljer typ av gräsmatta och hur man sköter den nya gräsmattan rätt.
Läs mer
Husgrund
Vad är pålröta och hur påverkar det husgrunden?
Pålröta kan drabba äldre hus som står på träpålar och försvaga grunden. Här går vi igenom varför det uppstår och vilka åtgärder som kan behövas
Läs mer
Markarbete
Finplanering av tomt. Så färdigställs marken efter byggprojekt
Guide om finplanering av tomt till efter grövre markarbete: nivåer, fall, terrassyta och jorddjup för gräsmatta, planteringar och gångytor
Läs mer
Husgrund
Hur vet man om man har träpålar under huset?
Träpålar används som grundläggning i äldre hus, och här förklaras hur du kan ta reda på om huset är pålat och vad det innebär för grunden
Läs mer
Husgrund
Hur länge håller en husgrund?
Olika husgrunder påverkas av fukt, markförhållanden och ålder på olika sätt. Här är det viktigaste att känna till om grundens skick över tid
Läs mer
Husgrund
Hur vet man vilken typ av grund huset har?
Så känner du igen husets grund utifrån, inifrån och i ritningarna
Läs mer
Markarbete
Markarbete inför husbygge. Från tomt till färdig grund
Här kan man läsa om avbaning, schaktning, masshantering, ledningar, fyllning, kompaktering och förberedelse för grund innför husbygge.
Läs mer
Husgrund
Geoteknisk undersökning för villatomten
Här går vi igenom när den behövs, hur den går till, vad resultatet visar och vad den kostar.
Läs mer
Husgrund
Besiktning av husgrund
Vad kontrolleras vid en besiktning av husgrunden, vilka typer finns, vanliga fynd och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Renovera husgrund
Här går vi genom vad renoveringen kan omfatta, metoder, arbetsgång steg för steg, vad som styr kostnaden och när man behöver fackhjälp
Läs mer
Markarbete
Ska du gräva på tomten? Så kontrollerar du var ledningar och kablar ligger
En guide till Ledningskollen, ledningsanvisning och säker grävning
Läs mer
Husgrund
Måla husgrund. Vilken färg ska man använda på sockeln?
Vi går igenom färgtyper, förarbete, fuktkontroll före målning och vanliga misstag vid målning av husgrund
Läs mer
Markarbete
Gräva ner elkabel eller fiber på tomten
Här går vi igenom alla viktiga delmoment när man gräver för elkabel och fiber på en villatomt
Läs mer
Husgrund
Kan träd och rötter skada husgrunden?
Läs hur rötter och förändrad markfukt fungerar, vilka varningstecken som finns och när vegetation bör åtgärdas
Läs mer
Markarbete
Gräva för vatten och avlopp på tomten
Här går vi genom hur grävningen av vatten och avlopp går till, olika moment och vad som påverkar priset
Läs mer
Markarbete
Sprängning och bergschakt på villatomt
Läs om metodval, tillstånd, säkerhetsåtgärder, ansvar vid skada och vad som driver kostnaden
Läs mer
Husgrund
Kan sprängningsarbete orsaka skador på husgrunden?
Läs vilka skador som kan uppstå, hur du dokumenterar dem och hur orsak och ansvar utreds
Läs mer
Markarbete
Tjälskador på uppfart och tomt
Så påverkar tjäle marken, varför ytor spricker och hur rätt markarbete förebygger tjälskador
Läs mer
Husgrund
Marken sjunker intill husgrunden. Vad kan det bero på?
Läs om vanliga orsaker, risker för grund och dagvatten samt hur marken återställs
Läs mer
Markarbete
Sättningar i uppfarten. Varför sjunker marken och hur åtgärdas det?
Så hittar du orsaken bakom sättningar, vad underarbete och packning har med saken att göra och hur skadan åtgärdas
Läs mer
Husgrund
Tjälskador på husgrund
Läs om tecken på tjälskador, varför de uppstår, hur de skiljer sig från sättningar och vad du kan göra
Läs mer
Markarbete
Packa mark. Kompaktering vid markarbete
Så fungerar kompaktering, vilka maskiner som används och vad som händer när marken packas för dåligt
Läs mer
Husgrund
Puts som lossnar från husgrunden
Så hittar du orsaken, väljer rätt putssystem och åtgärdar skadan så den håller
Läs mer
Markarbete
Bärlager. Material, tjocklek och när det behövs
Guide för villaägare om bärlager och hur man väljer rätt material
Läs mer
Husgrund
Grundmur som vittrar sönder. Orsaker, reparation och kostnad
Här går vi genom hur frost, salt, rostande armering och fel bruk påverkar grundmur och hur kan en eventuell skada repareras
Läs mer
Markarbete
Markduk och fiberduk. När behövs det vid markarbete?
Så fungerar geotextil, skillnaden mellan olika typer och klasser, var duken läggs och vanliga misstag att undvika
Läs mer
Husgrund
Källarvägg som buktar. Orsaker och när det är allvarligt
Här går vi genom varningstecken, varför det kan bukta och när problemet kräver omedelbara åtgärder
Läs mer
Markarbete
Massutskiftning. När behöver dålig mark bytas ut?
Så vet du när det behövs, hur det går till och vad som styr priset
Läs mer
Husgrund
Dörrar och fönster som kärvar. Kan huset ha satt sig?
Så felsöker du symptomen och ser vilka andra tecken du bör kontrollera
Läs mer
Husgrund
Golv lutar i huset. Kan det bero på problem med husgrunden?
Så bli golv ojämna. Vi går genom vad som kan orsaka det och när detta har kopplingar till sättningar i husgrund
Läs mer
Markarbete
Fyllnadsmassor. Vilka material ska man använda på tomten?
Här går vi genom hur man väljer rätt typ av fyllnadsmassor efter markförhållanden och användning samt vad man bör undvika
Läs mer
Markarbete
Schaktmassor
Här går vi genom hur schaktmassor hanteras på din tomt, vilka regler som finns och vad påverkar priset
Läs mer
Markarbete
När krävs marklov? Regler för schaktning, fyllning och ändrad marknivå
Här går vi genom regelverk kring marklov
Läs mer
Markarbete
Dagvatten på tomten
Så går hanteringen av dagvattnet på en tomt till
Läs mer
Markarbete
Jämna ut en sluttande tomt. Tomtplanering, uppfyllnad och kostnad
Så går det till när man ska jämna ut en sluttande tomt
Läs mer
Markarbete
Schaktning på villatomt
Här pratar vi om hur schaktningen går till och vad som påverkar kostnaden
Läs mer
Markarbete
Markarbete för pool. Grävning, kostnad och bortforsling av massor
Här går vi genom vad markarbete för pool har för viktiga delmoment och hur de påverkar prisbildningen
Läs mer
Husgrund
Grundförstärkning av hus
Här går vi genom hur man väljer rätt metod för grundförstärkning och vad kan påverka kostnader
Läs mer
Husgrund
Isolera krypgrund. Så undviker du fukt, mögel och kalla golv
Här hjälper vi dig att finna en rätt lösning för isolering av din krypgrund
Läs mer
Husgrund
Fukt i platta på mark
Så känner du igen symtom, mäter fukt i betongen och bedömer eventuella relevanta åtgärder
Läs mer
Husgrund
Torpargrund. Vanliga problem och så renoveras den rätt
Här går vi genom olika problem som är vanliga för torpargrund och vilka åtgärder kan vara aktuella
Läs mer
Husgrund
Sprickor i grunden. När är de ofarliga och när krävs en åtgärd?
Så skiljer du ofarliga putssprickor från konstruktionssprickor i husgrunden
Läs mer
Husgrund
Sättningsskador i hus
Här går vi genom vad orsakar sättningsskador, hur man kan utreda och åtgärda det och hur mycket det kan kosta
Läs mer
Husgrund
Avfuktare för krypgrund
Så väljer du mellan sorption och kondens, dimensionerar rätt och förstår pris, elförbrukning och när en avfuktare inte räcker.
Läs mer
Markarbete
Stödmur på tomten. Pris, regler och konstruktion
Så bedömer du behov och konstruktion av en stödmur
Läs mer
Markarbete
Asfaltera uppfart. pris per m² och vilket underarbete som krävs
Så påverkar schakt, bärlager och packning priset per m²
Läs mer
Markarbete
Anlägga uppfart. Kostnad, underarbete och val av material
Här jämför vi grus, asfalt, marksten och betong och även förklarar varför underarbetet avgör hur uppfarten håller över tid
Läs mer
Markarbete
Stenläggning.
Här går vi igenom pris, material, underarbete och de vanligaste misstagen som ger sättningar
Läs mer
Husgrund
Mögel i krypgrund
Så bedömer du bedömer du risker med mögel, fattar rätt beslut om en åtgärd och undviker att få möglet igen
Läs mer
Husgrund
Krypgrund
Här pratar vi om varför krypgrund är en riskkonstruktion och hur man åtgärder eventuella problem
Läs mer
Markarbete
Vad kostar markarbete? Pris, arbetsmoment och kostnadsfaktorer
Vi går igenom faktorer som påverkar prisbildningen för markarbete
Läs mer
Husgrund
Fukt i krypgrund.
Här förklarar vi om hur att känna igen tecken, förstå orsakerna och se vilka åtgärder som hjälper mot fukt i krypgrund och hur mycket allting kan kosta.
Läs mer
Dränering
Dränering av suterränghus i Göteborg
Så anpassas dräneringen efter tomtens lutning och husets grund
Läs mer
Dränering
Dränering nära havet i Göteborg: risker och förebyggande åtgärder
Så påverkar regn, vind och höga vattennivåer din dränering
Läs mer
Dränering
Dagvatten och dränering i Göteborg är fastighetsägarens ansvar
Så leder du bort regnvatten utan att belasta dräneringen
Läs mer
Dränering
Skyfall i Göteborg. Räcker husets dränering?
Här förklarar vi om vilka risker bär skyfall med sig för en villaägare
Läs mer
Dränering
Dränering på en bergig tomt i Göteborg
Så påverkar berg nära husgrunden grävning, metoder, pris och hur vattnet leds bort.
Läs mer
Dränering
Dränering i Göteborgs lerjord
Så påverkar lerjord dräneringen och därför är rätt material, korrekt fall och en genomtänkt dagvattenlösning extra viktigt
Läs mer
Dränering
Vad påverkar priset på dränering i Göteborg?
Vi förklarar hur husets storlek, grävdjup, lera, berg och återställning påverkar kostnaden inför din offert.
Läs mer
Dränering
Dräneringsföretag i Göteborg med garanti. Här går vi igenom vad garantin faktiskt täcker
Så skiljer du på garanti för arbete, material och produkt och vilka villkor och undantag du bör vara uppmärksam på
Läs mer
Dränering
Så kontrollerar du om ett dräneringsföretag i Göteborg är seriöst
Här förklarar vi hur man granskar ett dräneringsföretag
Läs mer
Dränering
Underhåll av dränering. Rensning, spolning och regelbundna kontroller
Så underhåller du husets dränering
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det för en källare att torka efter dränering?
Läs hur lång tid uttorkningen tar, vad som påverkar torktiden och när du kan renovera källaren
Läs mer
Dränering
Täcker försäkringen fukt- och vattenskador som beror på dräneringen?
Här pratar vi om hur försäkringsbolag vanligtvis bedömer fukt- och vattenskador kopplade till dränering
Läs mer
Dränering
Kan man dränera en sida av huset eller måste hela huset dräneras?
Här skriver vi om hur partiell dränering fungerar, när den behövs och vilka risker den för med sig
Läs mer
Dränering
Vilken årstid är bäst för dränering?
Här jämför vi vår, sommar, höst och vinter och förklarar hur väder, tjäle och bokningsläge påverkar ditt projekt.
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar en dränering?
Här går vi igenom normal tidsåtgång, vad som kan försena arbetet och hur du förbereder dig som villaägare.
Läs mer
Dränering
Så går dränering av ett hus till
Här berättar vi hur dräneringne går till steg för steg
Läs mer
Dränering
10 tecken på att huset behöver dräneras
Här är 10 tecken på att huset kan behöva dräneras och när det är dags för en fuktmätning.
Läs mer
Dränering
Vad kostar dränering av ett hus 2026?
En komplett guide till vad dränering av ett hus kostar 2026 – med pris per löpmeter, kostnadsexempel för olika villor, ROT-avdrag och faktorer som påverkar slutpriset.
Läs mer
Dränering
Checklista inför dränering. Detta bör du förbereda
Så förbereder du huset, tomten och offerten steg för steg
Läs mer
Dränering
Kan man bo kvar hemma medan huset dräneras?
Så påverkas vardagen, vad du bör tänka på och praktiska tips inför projektet
Läs mer
Dränering
Vad är skillnaden mellan dränering och fuktskydd?
Så fungerar de olika systemen runt villan och varför de oftast används tillsammans.
Läs mer
Dränering
Dränering inför husköp. Frågor att ställa på visningen
Här går man genom frågorna man ska ställa på en visning om dränering och varningssignaler man ska reagera på
Läs mer
Dränering
Ska man dränera innan man säljer huset?
Här går vi igenom när det är värt och inte att dränera huset inför eventuell försäljning.
Läs mer
Dränering
Akut fukt i källaren. Vad gör man innan man behöver dränera?
Vatten eller fukt i källaren just nu? Så agerar du i rätt ordning – innan du beställer en dränering
Läs mer
Dränering
Behöver man bygglov eller tillstånd för dränering?
Dränering kräver sällan bygglov. Se när marklov, anmälan, VA-regler eller andra tillstånd ändå kan gälla för din villa
Läs mer
Dränering
Vad händer med trädgården när man dränerar huset?
Så påverkas gräsmatta, rabatter, träd, altan och plattor när huset dräneras och så får du tillbaka trädgården
Läs mer
Dränering
Dränering i lerjord, berg eller svår mark. Faktorer som påverkar pris och metod
Så påverkar lera, berg, morän och grundvatten metod, pris och tidsåtgång när villan ska dräneras
Läs mer
Dränering
Dränering på sluttande tomt. Vad behöver man tänka på?
Så påverkar lutningen vattenflöden, dränering och marktryck, och vad du kan kartlägga på din sluttande tomt
Läs mer
Dränering
Dränering vid platta på mark. Behöver man det?
Så avgör isolering, byggår, jordart och tomtens läge behovet
Läs mer
Dränering
Dränering vid krypgrund eller torpargrund. Vad gäller?
Så skiljer sig dräneringen mellan krypgrund och torpargrund: grävning, fuktskydd, ventiler och marknivåer
Läs mer
Dränering
Dränering av hus från 1940- till 1970-talet. Vad en villaägare bör känna till
Så byggdes grund och dränering i villor från 40–70-talet och vad husåldern betyder innan dräneringen görs om
Läs mer
Dränering
Ska man isolera källarväggen samtidigt som man dränerar?
Lönar det sig att isolera källarväggen utvändigt när du dränerar? Om energi, fukt, regler och när det inte är värt det
Läs mer
Dränering
Dräneringsskiva, platonmatta eller isolerskiva?
Platonmatta, dräneringsskiva eller isolerskiva? Se skillnaderna och vilket material som passar ditt hus och din källare
Läs mer
Dränering
Dräneringsrör, dagvatten och stenkista. Vad är skillnaden?
Vad är ett dräneringsrör, dagvatten och en stenkista? Så fungerar systemen och så hänger de ihop runt villan
Läs mer
Dränering
Rotavdrag för dränering
Läs om vilka moment som ger avdrag, vem som får det och hur mycket du kan spara
Läs mer
Dränering
Så väljer du rätt företag för dränering
Jämför dräneringsföretag på erfarenhet, referenser, garantier och avtal – och gör rätt kontroller innan du skriver på
Läs mer
Dränering
Vad ska ingå i en offert för dränering?
Så läser och jämför du offerter för dränering: arbetsmoment, material, prisform, garantier och villkor rad för rad
Läs mer
Dränering
Vanliga misstag vid dränering av villa
De vanligaste misstagen vid dränering av villa och hur du undviker dem före, under och efter arbetet
Läs mer
Dränering
Dränera huset själv eller anlita en entreprenör?
Dränera själv eller anlita entreprenör? Jämför för- och nackdelar, risker, rotavdrag och en möjlig mellanväg
Läs mer
Dränering
Hur länge håller en dränering?
Livslängden för en dränering brukar vara 15–40 år. Se vad som slits ut och vad som avgör hur länge din håller
Läs mer
Dränering
Mögellukt i källaren. Orsaker, risker och åtgärder
Varför luktar det mögel i källaren? Om orsaker, hälsorisker och när en dränering kan lösa problemet
Läs mer
Dränering
Fukt i källaren. Beror det alltid på dräneringen?
Dränering, kondens eller ventilation? Så tar du reda på varför källaren är fuktig innan du väljer åtgärd
Läs mer
Dränering
Dränering av hus med källare. Vad behöver man tänka på?
Varför källarhus är känsliga för fukt och vad du bör tänka på innan källaren dräneras, från avledning till inredning
Läs mer
Dränering
Hur lång tid tar det att dränera ett hus?
Så lång tid tar det att dränera ett hus: tid per moment, vad som förlänger arbetet och hur du planerar
Läs mer
Dränering
Hur går en dränering till? Steg för steg för en villaägare
Från besiktning och grävning till fuktskydd, nya rör och återställd tomt. Så går en dränering till, steg för steg
Läs mer
Dränering
Tecken på dålig dränering
Fukt, mögellukt eller vita utfällningar? Så känner du igen tecken på dålig dränering och skiljer dem från annan fukt.
Läs mer
Dränering
När behöver man dränera om huset?
Guide för villaägare om tecken på fukt, livslängd, checklista och när det är dags att agera.
Läs mer
Dränering
Vad kostar det att dränera ett hus?
Vad kostar dränering av en villa? Så påverkas priset av löpmeter, markförhållanden, återställning och ROT-avdrag.
Läs mer
Dränering
Bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så väljer du
Letar du efter det bästa byggföretaget för dränering i Göteborg? Så bedömer du offerter, referenser och garantier, och väljer rätt firma för just ditt hus.
Läs mer